- Publiksuccén Kalastider är tillbaka i Aula Nova på Örebro universitet
- Fyra av tio företag i Örebro län utsatta för brottslighet
- Könsklyftan på högskolan växer bland studenter från Örebro kommun
- Karlskoga är bästa kommunen för unga Hallsberg den sämsta
- Småföretagare i Örebro kommun så är förutsättningarna att lyckas
- Mingel – *Makeriet* Lördag 23 November 2024
- Bildspecial – Örebro HK vs Linköping HC
- Tennissiffror i Örebro HKs tredje raka vinst
- Regionen spurtar snabbast mot målet att utrota cancer
- Ny forskning om hur restaurangbranschen kan locka fler
Fysisk form i tonåren kopplat till mindre åderförfettning i medelåldern
Män som var i god fysisk form när de var unga hade lägre risk för åderförfettning nästan 40 år senare, enligt en studie ledd av forskare vid Linköpings universitet. Fynden, som publicerats i tidskriften British Journal of Sports Medicine, pekar mot att åderförfettning är en av mekanismerna bakom sambandet mellan fysisk form och hjärt-kärlsjukdom.
– Våra resultat stärker bilden av att en god fysisk form är kopplat till hälsoutfall långt senare i livet. Fynden är oroande på så sätt att det finns en tydlig global trend att ungdomar har sämre kondition nu än när dessa studiedeltagare var unga på 1970- och 80-talen. Därför tror jag att de här fynden kan vara ännu viktigare för de som växer upp nu, säger Pontus Henriksson, biträdande professor vid Institutionen för hälsa, medicin och vård vid Linköpings universitet.
Att vara i dålig fysisk form i ung ålder är kopplat till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom långt senare i livet – det är välkänt sedan tidigare. Men hur mekanismen bakom detta samband egentligen ser ut är inte klarlagt. En viktig riskfaktor för framtida hjärt-kärlsjukdom är förekomst av åderförfettning, som också kallas åderförkalkning eller ateroskleros.
Det internationella forskarteamet bakom den aktuella studien ville därför undersöka om fysisk form i tonåren är kopplat till åderförfettning långt senare, vilket i så fall skulle tyda på att åderförfettning är en trolig mekanism bakom den observerade kopplingen till hjärt-kärlsjukdom.
I studien länkade forskarna ihop information från det svenska mönstringsregistret och SCAPIS (Swedish Cardiopulmonary Bioimage Study), en stor befolkningsstudie om hjärt- och lunghälsa hos individer i åldern 50 till 64 år. För nästan 9 000 män som deltagit i SCAPIS-studien fanns också data från när de i 18-årsåldern mönstrade för värnplikt under åren 1972 till 1987. En av studiens styrkor är att den baseras på befolkningen över lag och att männen följts under lång tid, i genomsnitt 38 år.
Forskarna undersökte hjärtats kranskärl, som förser hjärtmuskeln med blod, med avancerad datortomografi (eng. coronary CT angiography, CCTA). Studien är den första som använder den toppmoderna tekniken för att undersöka plack i hjärtats kranskärl i relation till den fysiska hälsan i ung ålder. Dessutom studerade forskarna två olika typer av plack i kranskärlen. Plack med inlagring av kalcium är enkla att mäta och har länge varit i fokus.
– Vi mätte inte bara kalcifierade plack i kranskärlen utan även icke-kalcifierade plack, som anses vara mer problematiska. De kan vara mer benägna att brista, vilket kan orsaka hjärtinfarkt, och har en sämre prognos, säger Ángel Herraiz-Adillo, postdoktor i samma forskargrupp.
– Vi ser i vår studie att både god kondition och god muskelstyrka i ungdomen är associerat med lägre risk för åderförfettning i hjärtats kranskärl nästan 40 år senare, säger Pontus Henriksson.
Forskarna undersökte också åderförfettning i de stora artärerna från hjärtat upp till hjärnan med ultraljud.
Eftersom det endast var män som omfattades av värnplikten i Sverige vid den aktuella tiden har forskarna bara kunnat undersöka sambandet mellan fysisk form och åderförfettning hos just män. Det går därför inte att dra slutsatser utifrån just denna studie om hur sambandet ser ut hos kvinnor.
Hälsa
Örebronyheter
Källa: Linköpings Universitet
Studien har finansierats med stöd av bland andra Hjärt-Lungfonden, som är huvudfinansiär av SCAPIS, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Vetenskapsrådet, Vinnova och Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning. Flera andra forskare från Linköpings universitet deltog också i arbetet med studien: Karin Rådholm, Carl Johan Östgren, Kristofer Hedman och Sara Higueras-Fresnillo.
Related Posts
Latest News
-
Barn i belägrade norra Gaza utan leveranser
Israels militär stoppar fortsatt Rädda Barnen och andra humanitära organisationer,...
- Posted november 25, 2024
- 0
-
Publiksuccén Kalastider är tillbaka i Aula Nova på Örebro universitet
Publiksuccén Kalastider är tillbaka i Aula Nova på Örebro universitet,...
- Posted november 24, 2024
- 0
-
Fyra av tio företag i Örebro län utsatta för brottslighet
Örebro läns företagare drabbas av stölder, skadegörelse och annan brottslighet...
- Posted november 24, 2024
- 0
-
Könsklyftan på högskolan växer bland studenter från Örebro kommun
Det är vanligare att kvinnor pluggar vidare efter gymnasiet än...
- Posted november 24, 2024
- 0
-
Karlskoga är bästa kommunen för unga Hallsberg den sämsta
Karlskoga är Örebro läns bästa kommun för unga att bo...
- Posted november 24, 2024
- 0
-
Småföretagare i Örebro kommun så är förutsättningarna att lyckas
Förutsättningarna för små företag i Örebro kommun ligger nära riksgenomsnittet,...
- Posted november 24, 2024
- 0
-
Mingel – *Makeriet* Lördag 23 November 2024
*Makeriet* 2024.11.23 Lördag Stig in till Makeriet och stanna upp! Andas...
- Posted november 24, 2024
- 0
You must be logged in to post a comment Login