Home   >   Senaste nyheter   >   Fyra av tio elever i årskurs 8 saknar viktig digital kompetens

Fyra av tio elever i årskurs 8 saknar viktig digital kompetens

By on 12 november, 2024
Genrebild

Svenska elever presterar på samma nivå som EU/OECD-genomsnittet, i en internationell kunskapsmätning som undersöker digital kompetens hos elever i årskurs 8. Samtidigt saknar en stor andel elever, grundläggande kunskaper i att värdera information på nätet.

Det visar den internationella studien ICILS 2023 som även undersöker kunskaper i programmering och problemlösning.

Studien har genomförts i totalt 34 länder och det är första gången Sverige deltar. Elever i Sverige presterar på samma nivå som genomsnittet för de deltagande EU/OECD-länderna.

— Även om svenska elever använder digitala verktyg i stor utsträckning, både i skolan och på fritiden, så visar ICILS att de inte per automatik får väl utvecklade digitala färdigheter. Det är inte unikt för Sverige, men av stor betydelse för samhället. Det handlar om färdigheter som är en förutsättning för att kunna delta i skola, arbetsliv och som aktiv samhällsmedborgare, säger Anna Castberg, avdelningschef på Skolverket.

En stor andel saknar viktiga kunskaper

Majoriteten av eleverna i Sverige presterar på eller över en grundläggande nivå, enligt den skala som används i studien. Samtidigt är det, liksom i övriga deltagande länder, många elever som har en låg digital kompetens. Fyra av tio elever saknar förmåga att värdera informationens trovärdighet, relevans och användbarhet, vilket är avgörande för ett säkert deltagande i en digital värld.

Dessutom är dessa elever mindre självständiga när de använder dator och programvara, och behöver tydliga instruktioner.

För problemlösning med hjälp av programmering når en tredjedel av eleverna inte upp till en nivå där de utan stegvisa instruktioner och tydligt visuellt stöd kan lösa uppgifter. Samtidigt presterar omkring en tiondel av eleverna i Sverige på den allra högsta nivån, vilket även är fallet i övriga Norden.

— Det är oroväckande att en stor andel elever, och det gäller även i andra länder, saknar tillräckliga kunskaper i exempelvis källmedvetenhet och ansvarsfull användning av digitala verktyg. Det är viktigt att eleverna får kunskap i att använda verktygen på ett ändamålsenligt sätt i skolan, säger Anna Castberg. 

Familjebakgrund har stor betydelse för elevernas resultat

Spridningen mellan hög- och lågpresterande elevers digitala kompetens är stor i Sverige, liksom i flera andra länder. Den största skillnaden ser vi mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund. Elever med låg socioekonomisk bakgrund, där bland annat föräldrarnas utbildningsnivå ingår, presterar sämre än de med hög socioekonomisk bakgrund. När det gäller programmering har elevers socioekonomiska bakgrund större påverkan i Sverige än det internationella genomsnittet.

Det finns också skillnader i resultat mellan elever med olika migrationsbakgrund. Elever med utländsk bakgrund presterar sämre än elever med minst en förälder född i Sverige. Dessa skillnader minskar när vi kontrollerar för övriga bakgrundsfaktorer, men försvinner inte helt.

Det har också stor betydelse i vilken skola som en elev går. Elever i en skola med en mindre gynnsam socioekonomisk elevsammansättning presterar sämre än elever i en skola med mer gynnsam socioekonomisk sammansättning.

— Elever med mindre gynnsam bakgrund eller som går på en skola där övriga elever har det presterar sämre. Det är problematiskt ur ett likvärdighetsperspektiv och här har skolan ett viktigt kompensatoriskt uppdrag, säger Anna Castberg.

Fler resultat från ICILS 2023

  • Bland de nordiska länderna presterar Danmark i topp i båda provdelarna. I programmering presterar elever i Finland på samma nivå som i Danmark. Elever i Norge presterar på samma nivå som svenska elever, det vill säga som genomsnittet för de deltagande EU/OECD-länderna i båda provdelarna.  
  • I Sverige – liksom i övriga Norden och för det internationella genomsnittet – presterar flickor i genomsnitt bättre än pojkar i dator- och informationskunnighet, men skillnaden är mindre bland de svenska eleverna. Däremot presterar pojkar bättre i programmering och problemlösning än flickor i Sverige, vilket är en skillnad som inte ses i övriga Norden.
  • En majoritet av eleverna anser att de har lärt sig i skolan om att avgöra hur tillförlitlig informationen på nätet är samt att göra korrekta källhänvisningar. Det är mindre vanligt att de anser att de lärt sig om olika säkerhetsaspekter som exempelvis att avgöra om meddelanden är potentiella bedrägerier. Det framgår av elevenkäten i ICILS.
  • En tiondel av eleverna uppger att de inte fått lära sig programmering alls upp till årskurs 8, trots att det ingår i kursplanerna i matematik och teknik.

Sverige
Örebronyheter

Källa: Skolverket

You must be logged in to post a comment Login