Home   >   Senaste nyheter   >   Från upptäckter till vetenskapliga genombrott

Från upptäckter till vetenskapliga genombrott

By on 2 augusti, 2020
Marcus Wallenbergpriset har fokuserat på vetenskapliga genombrott inom vitt skilda områden under Kaj Rosens tid som vetenskaplig sekreterare.

Med Kaj Rosén som vetenskaplig sekreterare har Marcus Wallenbergpriset blivit mer internationellt och forskningsinriktat.

– Det bästa jobbet jag har haft under hela min karriär, säger Kaj Rosén som i våras lämnade över till Mikael Hannus.

Kaj Rosén började 2013 som vetenskaplig sekreterare för Marcus Wallenbergpriset. Det är ett internationellt pris, baserat i Sverige, som delas ut en gång om året till ett vetenskapligt genombrott av stor betydelse både för skogsbruket och skogsindustrin.

2012 gick priset till finländaren Mika Viljanmaa, som hade utvecklat en metod för att förbättra tryckpapperets yta. Han hade fått idén när han pressade sina byxor för att de skulle bli riktigt släta.

Derek Gray, Kanada, fick priset året därpå. Han hade forskat om nanokristallin cellulosa och tagit fram ett mångsidigt material med bland annat unika optiska egenskaper som liknar färgskiftningarna i skalbaggars täckvingar.

– När jag blev vetenskaplig sekreterare ville jag, i diskussion med stiftelsens företrädare, förändra priset i mer vetenskaplig riktning. Tidigare hade det ofta gått till uppfinningar som betytt mycket för skogsindustrin, dock utan att alltid vila på vetenskaplig grund, berättar Kaj Rosén.

Priset blev också mer internationellt till följd av samarbetet mellan Marcus Wallenberg den yngre, ordförande i styrelsen för Marcus Wallenbergpriset, och Göran Sandberg, ledamot i styrelsen samt vd för Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

– Jag vill påstå att Marcus Wallenbergpriset har blivit mer välkänt – i synnerhet bland forskare. I Nordamerika och Europa pratar man om det som skogssektorns Nobelpris, säger Kaj Rosén.

Banbrytande forskning

Under Kaj Roséns tid har priset delats ut med fokus på vetenskapliga genombrott inom vitt skilda områden av intresse för skogsindustrin.

– Marcus Wallenbergpriset delas ut till allt från växtfysiologi till materiallära. Målsättningen är att hitta pristagare som gör vetenskapliga upptäckter med en potential att förändra skogsnäringen. Om forskningen dessutom är implementerad i skogsbruket är det ett plus, säger Kaj Rosén.

Priset instiftades 1980 av skogsindustriföretaget Stora Kopparbergs Bergslags AB för att hylla Marcus Wallenberg senior i samband med hans 80-årsdag.

– Marcus Wallenberg senior, som satt i styrelsen för Stora Kopparberg, hade många gånger framfört att företaget borde satsa mer på forskning och utveckling. Vd Bo Berggren tog till sig kritiken och inrättade Marcus Wallenbergpriset för att stimulera forskning till nytta för skogsindustrin.

När Stora Kopparberg gick ihop med den finländska skogsindustrikoncernen Enso blev stiftelsen fristående från stiftaren. Stora Enso, som det nya företaget fick heta, tillförde ett baskapital till stiftelsens verksamhet och har fortsatt att stödja priset på olika sätt. Andra Wallenbergstiftelser bidrar också med både kompetens och finansiering.

– Jag är imponerad av hur Wallenbergsfären bidrar till utvecklingen av Sverige och våra näringar, inte bara inom skogsindustrin, kommenterar Kaj Rosén.

I Marcus Wallenbergprisets prisnämnd ingår, från och med 2020, åtta forskare från sju länder. De arbetar samtidigt med flera nomineringar, som ofta tar flera år att bereda.

– När det kommer en nominering blir den granskad av två eller fler specialister. Deras utlåtanden går tillbaka till prisnämnden, som eventuellt kräver flera vändor av kompletteringar.

Kaj Rosén betonar vikten av att premiera hög vetenskaplig nivå, vilket är en förutsättning för att hålla sig i framkant av utvecklingen.

– Så länge som nomineringarna vilar på seriös och högkvalitativ forskning vågar vi belöna vetenskapliga genombrott som ännu inte har börjat tillämpas. Vi höjer ribban hela tiden, säger han.

Satsningen på unga forskare är kanske ändå det som Kaj Rosén är mest nöjd med. Varje år uppmanas doktorander och postdoktorer upp till 35 års ålder att söka till Young Researchers’ Challenge. Ett 30-tal av dem blir inbjudna till banketten, där kung Carl XVI Gustaf delar ut Marcus Wallenbergpriset. De får också presentera sin egen forskning i en posterutställning i samband med ett vetenskapligt symposium dagen efter prisutdelningen. På programmet står också studiebesök, ett eget möte med pristagarna och en tävling om de bästa 3-minuterspresentationerna.

– De unga forskarna bidrar till att kunskapen om priset sprids över hela världen, konstaterar Kaj Rosén.

Skapar bryggor

Själv läste han till jägmästare vid Skogshögskolan i Stockholm och disputerade vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå. Så småningom blev han professor i skoglig marklära vid skogsfakulteten i Uppsala.

– Jag såg inte mig själv som forskare. Jag var inte tillräckligt kreativ, däremot ganska välorganiserad. Strategier har alltid intresserat mig, liksom ämnesövergripande forskning genom hela den skogliga värdekedjan.

Han sa upp sig från sin tjänst som dekanus vid fakulteten i protest mot en osund konkurrens mellan systerinstitutioner i Umeå och Uppsala och blev forskningschef på Skogforsk, ett privat forskningsinstitut som har byggts upp av Sveriges skogsägare.

– I grunden är det ett fantastiskt koncept. Frågeställningarna definieras av skogsbruket, och institutet löser dess problem med hjälp av universitetens grundforskning. Skogforsk utgör en brygga mellan akademi och skogsbruk.

Många gånger under sin karriär har Kaj Rosén varit kritisk till hur branschen har finansierat forskning och utveckling.

– Många företag koncentrerar sig på att spara pengar och ser inte möjligheterna i att satsa på utveckling. Industrin betraktar skogsbruket som en lagerlokal, där man kan hämta lite ved när det behövs. Den har inte lagt särskilt mycket pengar på att anpassa näringen till sina egna behov. Kopplingen mellan industri och skogsbruk har alltid varit svag, både på företagarnivå och forskarnivå. Jägmästarna fattar inte vad som händer i industrin och industrin fattar inte vad som krävs i skogsbruket.

Kaj Rosén beskriver sig själv som en grön jägmästare med fokus på skogsekosystemets näringsomsättning.

– Men jag är alltid intresserad av att vidga mina vyer om hur skogen kan användas. Som vetenskaplig sekreterare har jag fått lära mig mycket om industriprocesser, vedbaserade produkter och material med helt nya egenskaper. Det har varit en ynnest att få verka inom den skogsbaserade sektorn.

Marcus Wallenberg har uppskattat samarbetet med Kaj Rosén i styrelsen för Marcus Wallenbergs stiftelse.

– Kaj Roséns förmåga att skapa förnyelse har varit en stor tillgång för Marcus Wallenbergpriset och hans djupa engagemang har dessutom sporrat oss alla, säger Marcus Wallenberg.

Marcus Wallenbergprisets pristagare 2013 – 2020

  • 2013 Derek Gray, Kanada, nanokristallin cellulosa, dess principer och användning
  • 2014 Magnus Berggren, Sverige, forskning och flera tillämpningar av elektroniskt papper.
  • 2015 Akira Isogai och Tsuguyuki Saito, Japan, samt Yoshiharu Nishiyama, Frankrike, banbrytande forskning om nanofibrillerad cellulosa.
  • 2016. Alexander Katsevich, USA och Federico Giudiceandrea, Italien, skiktröntgen för timmerstockar.
  • 2017 Ronald R Sederoff, USA, nya metoder att kartlägga barrträdens gener.
  • 2018 Torgny Näsholm, Sverige, ett miljövänligt gödselmedel för skogen.
  • 2019 Gerhard Schickhofer, Österrike, forskning om korslaminerat timmer, CLT.
  • 2020 Joseph J Landsberg, Australien, Richard H Waring, USA och Nicholas C Coops, Kanada, en modell som kan förutsäga skogstillväxt i en föränderlig miljö.

Marcus Wallenberg, 1899-1982, var en av Sveriges största industrialister. Han var vd för Stockholms Enskilda Bank och hade ett stort inflytande i flera av Sveriges största företag under 1900-talet.

Marcus Wallenberg, född 1956, är ordförande i Marcus Wallenbergs stiftelse för främjande av skogsindustriell vetenskaplig forskning. Han är också styrelseordförande i Skandinaviska Enskilda Banken, SEB, och FAM AB, som är Wallenbergstiftelsernas förvaltningsbolag.

Regionalt
Örebronyheter

Källa MWP

You must be logged in to post a comment Login