- Våld är inte en privatsak
- Askersunds kommunfullmäktige på måndag den 25 november
- Ny vägledning för läkemedelsanvändning hos djur
- ”Att resa sig upp” av Leia
- Kross när Örebro HK vann borta mot MoDo
- Tankarna flyr mig, foton på gossen och cykeln
- Länstrafikens dom mot den växande småorten
- Besvara enkät om det civila samhället
- Öppet hus på Pihlskolans gymnasium i Hällefors
- Lindesbergs kommunstyrelse sammanträder
Fortsatt mindre kött och matfågel på tallriken men mer svenskt
Arkivbild
Den svenska marknadsutvecklingen till och med september i år kan summeras i fyra punkter:
1. Produktionen fortsätter överlag att öka.
Under 2018 har produktionen av nöt, gris och lamm ökat med 3-4 procent. Produktionen av matfågel har minskat med 3,6 procent, men minskningen kommer efter en lång period av konstant ökning.
2. Förbrukningen av kött minskar.
Under 2017 minskade förbrukningen av kött, alltså konsumtionen uttryckt i slaktad vikt, med 2,6 procent (-2,2 kg). Detta var den största årliga minskningen sedan 1990. Under 2018 har utvecklingen fortsatt i samma takt och minskningen årets första nio månader är 2,8 procent (-1,8 kg).
3. Svenskarna äter en större andel svenskt kött och matfågel.
Efterfrågan på svenskt kött och matfågel fortsätter att stiga och den svenska marknadsandelen har ökat med 2-6 procent.Intresset är idag stort för närproducerad mat och miljömässig hållbarhet, där svensk produktion har starka mervärden.
4. Importen minskar och exporten ökar.
Under första halvåret 2018 minskade importen av nöt, gris och matfågel medan exporten ökade. För lammkött minskade både import och export. En importminskning för griskött har konstaterats varje kvartal sedan 2014. Exporten är liten i förhållande till importen.
Produktionen av svenskt kött ökar samtidigt som vi äter mindre kött. En större andel av det kött vi äter är producerat i Sverige, och exporten ökar.
– Trender, klimathänsyn, hälsofokus och djuretik är faktorer som brukar lyftas fram i analyser av konsumtionsutvecklingen idag. En ökad andel vegetarisk mat hos vissa konsumentgrupper får fortsatt genomslag på köttkonsumtionen. Allt fler konsumenter kopplar också ihop svenska mervärden med olika hållbarhetsaspekter vilket ger en ökad andel svenskt kött och matfågel på tallriken. Att både produktionen och exporten av kött ökar är i linje med målen i den svenska livsmedelsstrategin, säger Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare.
Utvecklingen för ägg
Jordbruksverket beräknar även marknadsbalansen för ägg varje kvartal, och den visar följande utveckling: produktion +4,8 procent, import +10,9 procent, export +25,9 procent, förbrukning i kg/capita +2,6 procent samt svensk marknadsandel +1,0 procent. Mejeribalansen beräknas endast en gång per år.
Torkan ger kärvt läge för många lantbruk
Torkan har påverkat de svenska lantbruksföretagen negativt på många sätt. Grovfoderskörden blev betydligt lägre i år med stigande priser som följd, och även foderspannmål var cirka 70 procent dyrare under skördeperioden på grund av att skörden i princip halverades. För många lantbruk med djur leder även bristen på halm till ökade kostnader för att köpa strömedel. Producentpriserna på slaktdjur har fallit tillbaka en aning under hösten, dock inte mer än vad den säsongsmässiga variationen brukar ge. Enligt branschföreträdare har fler djur än normalt anmälts till slakt sedan i somras, dock har ökningen inte blivit så stor som tidigare befarades.
Slakten av kor och kvigor har ökat och detta kommer ge färre djur som kan föda kalvar framöver. Ökningen inleddes redan i början av 2018 och kan därför inte enbart kopplas ihop med foderbrist och försvagad lönsamhet efter torkan. Svårigheterna att få ihop tillräckligt med foder har dessutom gett minskad efterfrågan på livkalvar och sjunkande kalvpriser.
Ett liknande resonemang som för nötköttsföretagen kan föras för företag med får. Slakten av tackor och baggar har ökat i år, vilket kan ge färre födda lamm framöver.
Den totala slakten av grisar har ökat. Det är antalet slaktgrisar som ökat medan slakten av suggor minskat. Statistiken för semineringar av suggor och gyltor visar dock en minskning, vilket bedöms ge färre födda smågrisar och minskad slakt under 2019.
Sommarens extrema värme påverkade kläckningen av kycklingar negativt. Under hösten har försäljningen emellertid ökat, både i Sverige och exporten till andra länder, och prognosen visar på en stark tillväxt under sista kvartalet i år.
Jordbruksverket arbetar med effekterna av torkan på flera sätt. Vi ska enligt ett regeringsuppdrag utreda de långsiktiga effekterna av torkan. Vi arbetar också med ett torkstöd på 1,2 miljarder kr som regeringen tog beslut om i slutet av sommaren.
Den varma sommaren påverkade försäljningen av kött
Sommarens torka tvingade svenskar på olika håll i landet att låta grillen vila trots semester och varma kvällar, och många butiker rapporterade att försäljningen av kött och matfågel minskade under högsommarveckorna.
– Försäljningen av kött minskade enligt många butiker under sommaren till följd av grillförbudet, men konsumtionen sjunker även i ett bredare tidsperspektiv och det går inte att se någon tydlig nedgång just för sommarmånaderna i den statistik Jordbruksverket tar fram, säger Åsa Lannhard Öberg.
Regionalt
Örebronyheter
Related Posts
Annonser
You must be logged in to post a comment Login