Fler timmar idrott och hälsa i årskurs 6-9

– Det är en viktig hälsofråga att eleverna får tillfälle att röra på sig varje dag i skolan och vi vet att det är eleverna i de högre åldrarna i grundskolan som är mest stillasittande. För många av dem kanske lektionerna i idrott och hälsa är de enda tillfällena som de är fysiskt aktiva, säger Lars-Åke Bäckman, undervisningsråd på Skolverket.

Flest extratimmar till högstadiet
Regeringen vill utöka antalet undervisningstimmar i idrott och hälsa från 500 till 600 timmar från och med läsåret 2019/20. Skolverket har fått i uppdrag att analysera hur det utökade timantalet kan fördelas över grundskolans årskurser för att ge störst effekt för eleverna. Efter samråd med bland andra idrottsforskare, högskolor och organisationer föreslår Skolverket att det utökade timantalet bör ligga i årskurserna 6-9. Ett riktmärke bör vara 20 timmar mer idrott och hälsa i årskurs 6 och 80 timmar mer i årskurs 7-9. Det motsvarar ungefär en halv timme mer i veckan i årskurs 6 och cirka 45 minuter mer i årskurserna 7, 8 och 9.

Många tonåringar slutar idrotta
Forskning visar att viljan att röra på sig måste byggas upp i tidig ålder. Barn i årskurs 1-3 rör sig spontant mer, till exempel på rasterna, än de äldre eleverna. Men i samband med puberteten sker en förändring och i högstadiet rör sig många elever betydligt mindre än de gjort tidigare. De har inte längre tillgång till fritidshemmens aktiviteter och många slutar med föreningsidrott. Det finns också en stor grupp elever som av olika skäl, och mer eller mindre regelbundet, inte vill eller kan delta i idrottsundervisningen.

– Här har skolan en viktig uppgift att fylla. Det gäller att fånga upp de här eleverna och hitta ett sätt att undervisa på som skapar intresse för fysisk aktivitet, säger Lars-Åke Bäckman

Hälsa | Regionalt
Örebronyheter