Home   >   Ekonomi   >   Fler styrräntehöjningar riskerar göra mer skada än nytta

Fler styrräntehöjningar riskerar göra mer skada än nytta

By on 17 augusti, 2023
Arkivbild

Riksbanken väntas höja styrräntan med 0,25 procentenheter i september. Ytterligare höjningar riskerar dock att göra mer skada än nytta då svensk ekonomi är på snabb nedgång och redan gjorda räntehöjningar ännu inte fått full effekt på vare sig ekonomin eller inflationen.

Tremånadersräntan väntas toppa på drygt 5 procent för att sedan sjunka ner mot 4 mot slutet av nästa år bedömt utifrån förväntningen att Riksbanken börjar sänka styrräntan med start från och med april nästa år. Givet prognosen för olika räntebindningstider förefaller tre månaders ränta och ett års bindningstid vara ekonomiskt likvärdiga alternativ även om det senare alternativet kan vara värt att beakta för särskilt räntekänsliga hushåll. Detta är några av slutsatserna i SBAB:s rapport Boräntenytt nr 4, 2023.

Riksbanken väntas höja styrräntan med ytterligare 0,25 procentenheter i september

Riksbanken väntas höja styrräntan med ytterligare 0,25 procentenhet i september. En 12-månanders inflation som stått och stampat under sommaren och rädslan för ytterligare kronförsvagning talar för detta, sett till hur Riksbanken hittills resonerat.Riksbanken väntas dock sänka styrräntan igen i april nästa år.

– Under stora delar av våren såg vi en tydlig nedgång i tolvmånadersinflationen och även i våra beräkningar av den trendmässiga månadsinflationen. Under sommarmånaderna har inflationen däremot stått och stampat lite. Vi tror därför att Riksbanken gör slag i saken och höjer styrräntan med 0,25 procentenheter i september vilket vi också bedömer blir den sista höjningen. Vi tror att Riksbanken sedan sänker räntan igen i april nästa år, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Även om inflationen nu står och stampar riskerar fler styrräntehöjningar efter september att göra mer skada än nytta

Ett konstlat högt sparande under pandemin har bidragit till att därefter hålla uppe efterfrågan i ekonomin trots kraftigt fallande reala hushållsinkomster. Den senaste tidens inkommande statistik talar för att vi nu är på väg in i den förväntade lågkonjunkturen. Svensk ekonomi väntas i närtid utvecklas mest negativt i hela EU. Redan gjorda räntehöjningar har ännu inte haft full effekt. Varken inflationsförväntningarna eller löneökningstakten är oroväckande höga. En stor del av den kvarvarande höga inflationen beror på utbuds- och inte efterfrågestörningar som Riksbankens räntehöjningar inte biter på.

– Svensk ekonomi går i höst in i en tydlig lågkonjunktur fördröjd av en konstlat hög efterfrågan till följd av onormalt högt sparande under pandemin. Det i kombination med att vi ännu inte sett den fulla effekten av redan gjorda räntehöjningar, talar för att Riksbanken bör vara försiktig med ytterligare räntehöjningar efter september. Det kan däremot vara motiverat att vänta lite längre med en sänkning än vad vi tidigare bedömde, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Det finns förstås alltid risk för att inflationen tar förnyad fart. Två riskfaktorer är vad som händer med livsmedelspriserna i kölvattnet av både torka och översvämningar samt energipriserna vid fortsatta utbudsbegränsningar från OPEC. Inflationen i servicesektorn utgör också en orosfaktor även om den bör avta vid en tydlig konjunkturnedgång.

– Vår bedömning är att risken för lägre inflation än väntat är större än det omvända. Inflationen i USA har fallit varje månad hela det senaste året. Även om energipriserna stiger lite på kort sikt till följd av utbudsbegränsningar från OPEC talar en global ekonomisk avmattning för det omvända framöver. Producentpriserna i Sverige har fallit brant och våra beräkningar visar att den trendmässiga månadsinflationen sjunkit med runt 2 procentenheter sedan början av året. De globala livsmedels- och transportpriserna är tillbaka på normala nivåer. Kina har deflation vilket bör spilla över i ytterligare lägre producentpriser i väst. FED väntas ha höjt klart och snart även ECB, vilket också borgar för en stärkt svensk krona under hösten, säger Robert Boije.

– Vad gäller just avvägningen kring styrräntan och kronans värde gentemot dollarn och euron, ska risken för en högre importerad inflation vid en potentiellt försvagad krona i avsaknad av ytterligare höjningar av styrräntan, vägas mot risken för en försvagad krona vid oro för fastighetsmarknaden vid fortsatta höjningar av styrräntan. Jag tror den senare risken dominerar och att Riksbanken därför även av det skälet bör vara försiktig med ytterligare höjningar av styrräntan efter september, säger Robert Boije.

Den rörliga bolåneräntan väntas toppa på drygt 5 procent i år för att sedan falla till runt 4 procent i slutet av nästa år

Utifrån förväntningen att Riksbanken höjer styrräntan med ytterligare 0,25 procentenheter i september och att det blir den sista höjningen, bedöms den rörliga snitträntan toppa på drygt 5 procent mot slutet av året. Den väntas sedan sjunka till drygt 4 procent till slutet av nästa år.

– Även om det alltjämt råder stor osäkerhet om utvecklingen, är vår bedömning att de rörliga bolåneräntorna efter en uppgång till runt 5 procent mot slutet av detta år sjunker tillbaka till runt 4 procent till slutet av nästa år, säger Robert Boije.

Rörlig ränta och 1-års bindningstid ekonomisk likvärdiga alternativ – enligt prognosen

Utifrån SBAB:s prognos över bolåneräntor med olika bindningstid, förefaller rörlig ränta som binds om vart tredje månad under ett år och ett års bindningstid just nu vara i stort sett likvärdiga alternativ, sett till den förväntande räntekostnaden.

– Bedömt utifrån vår prognos över räntan för olika bindningstider förefaller det just nu vara i princip jämnt skägg mellan att välja rörlig ränta och ett års bindningstid. Det kan vara värt att tänka på för de bolånetagare som är mest räntekänsliga, säger Robert Boije.

Ekonomi
Örebronyheter

Källa: SBAB Bank

You must be logged in to post a comment Login