Home   >   Senaste nyheter   >   Fler fick uppleva nationaldagens blomprakt i år, visar ”Försommarkollen”

Fler fick uppleva nationaldagens blomprakt i år, visar ”Försommarkollen”

By on 9 juni, 2022

På världsmiljödagen och nationaldagen gick folk runt om i landet ut för att agera medborgarforskare och rapportera in hur långt blomningen hade framskridit hos några vanliga växter hemma hos sig. Deras rapporter visar att blommorna blommar i större delar av landet vid den här tiden, än vad de gjorde förr i tiden. Kampanjen Försommarkollen är till för att visa hur klimatförändringarna har påverkat några av våra vanligaste blommor genom jämföra med när blomningen skedde förr i tiden.

Bakom Försommarkollen, som pågick 5–6 juni, står Sveriges lantbruksuniversitet och Svenska Botaniska Föreningen.

Försommarkollen är en medborgarforskningskampanj där frivilliga och professionella forskare samarbetar med inrapportering och analys. Den genomfördes för första gången på världsmiljödagen (5 juni) och nationaldagen i år och gällde blomningen hos liten blåklocka, liljekonvalj, prästkrage, hägg, rönn och syrén. Genom kampanjen erhölls en ögonblicksbild hur blomningen ser ut över hela landet för dessa blommor, vilken forskare från Sveriges lantbruksuniversitet och Svenska Botaniska Föreningen har analyserat för att se hur växterna har påverkats av vårens och försommarens väder och om det finns någon skillnad från förr, som kan bero på klimatförändringar.

– På nationaldagen spanade vi in om Sveriges nationalblomma, liten blåklocka, hade hunnit börja blomma i någon del av landet, säger Mora Aronsson, ordförande i Svenska Botaniska Föreningen. Den är normalt ganska senblommande och det visar sig även i år att den inte hade kommit igång riktigt än, då vi bara fick in ett fåtal ”spridda skurar” med rapporter om blommande blåklockor. Det verkar alltså ha varit en ganska normal försommar, i nutida mått mätt i alla fall.

Några av de andra blommorna i Försommarkollen har däremot kommit igång och blommar rikligt i stora delar av landet. Liljekonvaljen blommar ända upp i södra Norrland och utmed norrlandskusten, häggen blommar ända upp till Lapplandsgränsen och har t.o.m. blommat över i södra Norrland, syrénblommornahar nått upp till Norrlandsgränsen, medan rönn och prästkrage blommar mer eller mindre frekvent upp till Mälardalen.

Blomningstidpunkten för växterna som ingår i Försommarkollen dokumenterades även under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet av ett landsomfattande nätverk av observatörer, vilket gör att vi kan jämföra de uppgifter vi får in via Försommarkollen med hur det såg ut då. Med data från Försommarkollen under flera år i nutid, kan analyser för att se om det finns några klimatförändringseffekter på växterna även vid denna tidpunkt, kunna göras.

I jämförelse med sekelskiftet till 1900-talet, så har liljekonvaljens blomning nått betydligt längre norrut än tidigare, speciellt utmed Norrlandskusten. Hägg och syrén har redan hunnit blomma över i de trakter som den förr bara precis hade börjat blomma på och prästkrage och rönn började förr inte blomma förrän framåt 10 juni på några få platser i södra Sverige, men har i år börjat blomma över stora delar av Götaland och Svealand redan vid nationaldagen.

– När vi jämför häggens blomning nu med vad vi såg i Vårkollen vid Valborgshelgen, så har den alltså på de här veckorna hunnit blomma av sig i stort sett hela landet, medan syrénen ligger lite efter, säger Ola Langvall från SLU, som är samordnare för Svenska fenologinätverket. För att skomakaren ska kunna förlänga sin semester måste hen därför åka ca 25 mil norrut, för att åter få uppleva tiden mellan “hägg och syrén”. Detta är dock i stort sett samma avstånd som skomakaren upplevde förr i tiden, fast något senare, då, avslutar Ola.

Försommarkollen är en del av Naturens kalender, en större miljöövervakning där frivilliga medborgarforskare över hela landet bidrar till att dokumentera växtsäsongen från första vårtecken till sista hösttecken. Eftersom växtsäsongens längd och tidpunkten när olika arter blommar, skjuter skott eller fäller sina löv är grundläggande egenskaper i naturen, är det många som påverkas när naturens kalender ändras. Skogsbrukare, jordbrukare, biodlare och pollenallergiker är exempel på sådana som är direkt beroende av samspelet i och med naturen, och därmed behöver vi kunskap om hur den biologiska växtsäsongen förändras som en effekt av klimatförändringar.

Sverige
Örebronyheter

Källa: SLU

You must be logged in to post a comment Login