Home   >   Ekonomi   >   Fler fick inkomst från arbete i Örebro

Fler fick inkomst från arbete i Örebro

By on 27 november, 2023
Arkivbild

Antalet personer med arbete som huvudsaklig inkomstkälla, har ökat med åtta procent i Örebro kommun sedan sommaren 2020. Ökningen är allra störst bland utrikesfödda. Det visar BAS, en ny produkt från SCB med detaljerad arbetsmarknadsstatistik på kommunnivå.

I 273 av Sveriges 290 kommuner hade fler personer arbete som huvudsaklig inkomstkälla i juni 2023 än under motsvarande månad pandemisommaren 2020. Totalt i riket rör det sig om en ökning med 8 procent, och Örebro kommun följer alltså utvecklingen i riket.

– I Örebro ökade antalet personer med arbete som huvudsaklig inkomstkälla med 5 277 personer mellan juni 2020 och juni 2023. Det motsvarar en ökning med åtta procent, säger Johannes Cleris, pressansvarig på SCB.

Samtidigt minskade antalet personer med ersättning vid arbetslöshet som huvudsaklig inkomstkälla i samtliga kommuner. Sett till hela riket handlar det om en minskning med 29 procent.

– I Örebro minskade antalet personer med arbetslöshetsersättning som huvudsaklig inkomstkälla med 1 051 personer, eller 28 procent, säger Johannes Cleris.

Ny statistikprodukt

Statistiken om huvudsaklig inkomstkälla på kommunnivå kommer från en ny produkt på SCB som sedan september i år klassas som officiell statistik: Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS).

BAS beskriver med hjälp av administrativa data läget på arbetsmarknaden och utvecklingen över tid för befolkningen i åldern 15–74 år. I SCB:s statistikdatabas finns tabeller med statistik ner på kommunnivå om bland annat antal sysselsatta, arbetslösa, studerande, pensionärer och sjuka. Statistiken belyser såväl hela befolkningen som mindre grupper, till exempel utifrån kön, födelseregion och ålder.

– Antalet utrikesfödda personer med arbete som huvudsaklig inkomstkälla ökade i 285 kommuner mellan juni 2020 och juni i år. I Örebro var ökningen 23 procent. Motsvarande ökning för inrikesfödda var fyra procent, säger Johannes Cleris.

– Ökningen av antalet personer med arbete som huvudsaklig inkomstkälla var ungefär lika stor för män som för kvinnor i Örebro, sex respektive nio procent, säger Johannes Cleris.

Det är möjligt att ner på kommunnivå se hur många som får sin huvudsakliga inkomst från arbete, studier, arbetslöshetsersättning, pension, ersättning vid kort respektive lång sjukfrånvaro, föräldrapenning eller ekonomiskt bistånd. Även antalet personer utan någon av dessa inkomstkällor redovisas.

Befolkningens (15–74 år) huvudsakliga inkomstkällor i Örebro

Huvudsaklig inkomstkälla juni 2020 juni 2023 Utveckling 2020–2023 Utveckling i Örebro län Utveckling i riket
Ersättning för arbete 70 357 75 634 +8 % +7 % +8 %
Ersättning vid arbetslöshet 3 801 2 750 −28 % −31 % −29 %
Ersättning för studier 4 442 4 194 −6 % −10 % −10 %
Pension 14 161 13 010 −8 % −9 % −8 %
Ersättning vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga 3 281 3 172 −3 % −4 % −4 %
Ersättning vid sjukdom 1 683 1 754 +4 % +10 % +2 %
Ersättning vid föräldraledighet/närståendeomvårdnad 2 375 1 931 −19 % −20 % −18 %
Ekonomiskt stöd 3 040 2 443 −20 % −27 % −23 %
Saknar ersättningar 11 361 10 895 −4 % −2 % −2 %

 

I hela riket ökade alltså antalet personer med arbete som huvudsaklig inkomstkälla med 8 procent under de senaste tre åren, samtidigt som antalet med arbetslöshetsersättning som huvudsaklig inkomst minskade med 29 procent.

Utvecklingen var starkast bland utrikesfödda, där antalet med arbete som huvudsaklig inkomstkälla ökade med 22 procent medan antalet med arbetslöshetsersättning minskade med 26 procent.

Den första mätpunkten sammanfaller med covid 19-pandemin, då arbetslösheten sköt i höjden.

Ekonomi | Örebro
Örebronyheter

Källa: SCB
Om statistiken
Sedan den 31 maj 2022 redovisar SCB statistik från produkten Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS). Syftet är att ge information om utbudet av arbetskraft i Sverige per månad, kvartal och år.
BAS redovisar statistik utifrån administrativa data om befolkningen i åldern 15–74 år utifrån sex arbetsmarknadsstatusar: sysselsatt, arbetslös, studerande, pensionär, sjuk och övrig.
Statistiken kan användas för att beskriva läge, men även utveckling över tid. Den belyser såväl hela befolkningen som mindre grupper, till exempel detaljerade åldersgrupper på kommunnivå.
Det är även möjligt att ned på kommunnivå se hur många som får sin huvudsakliga inkomst från arbete, studier, pension, ersättning vid kort respektive lång sjukfrånvaro, föräldrapenning eller ekonomiskt bistånd. Vi redovisar även hur många som inte har någon av dessa inkomstkällor.
Med variabeln arbetsrelaterad inkomstnivå sätts varje persons förvärvsinkomst och arbetsrelaterade ersättningar i relation till gällande inkomstbasbelopp. På så vis går det att skapa sig en uppfattning om i vilken utsträckning personer är förankrade på arbetsmarknaden.
Statistik från BAS publicerades för första gången i maj 2022. Pressmeddelandet bygger på preliminär statistik. Produkten är sedan september 2023 klassad som officiell statistik.

You must be logged in to post a comment Login