Home   >   Senaste nyheter   >   Fler datorer i skolan men teknikkrångel skapar problem

Fler datorer i skolan men teknikkrångel skapar problem

By on 1 mars, 2019
Arkivbild

Sedan 2015 har tillgången till datorer i grundskolan ökat. Idag finns det nästan en dator per elev. Lärare undervisar idag mer om källkritik och säker internetanvändning. Deras behov av kompetensutveckling har också minskat på flera områden. Samtidigt finns det teknikproblem. Fyra av tio lärare upplever att krånglande teknik begränsar deras arbete minst en gång i veckan och bara hälften av grundskolorna har tillgång till support samma dag. Det visar en ny omfattande undersökning från Skolverket om digitaliseringen i skolan.

– Rätt använda kan digitala verktyg stötta och förbättra undervisningen men när tekniken krånglar så riskerar det snarare att stjälpa än att hjälpa. Tekniken ska inte stå i vägen för pedagogiken, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

Tillgången till datorer är större i högstadiet och gymnasieskolan än i förskolan och de lägre årskurserna i grundskolan. I genomsnitt går det idag 1,3 elever per dator i grundskolan jämfört med 1,9 elever 2015. I gymnasieskolan går det en dator per elev vilket det även gjorde 2015.

Behov av kompetensutveckling hos lärare
Drygt hälften av lärarna anser att de behöver utveckla sin kompetens för att kunna ge sina elever god digital kompetens. Behoven av kompetensutveckling har dock minskat inom flera områden. 2015 uppgav mer än var tredje lärare i grundskolan att de hade behov av att få grundläggande datorkunskap. Idag är det bara drygt en tiondel av lärarna som har det behovet. Nästan sex av tio grundskollärare hade behov av kompetensutveckling i att använda digital teknik som pedagogiskt verktyg 2015. Idag har det minskat till fyra av tio. Förra året infördes programmering i läroplanerna. I grundskolan är programmering det enda område där kompetensutvecklingsbehovet har ökat. Sex av tio lärare hade behov av det 2015 jämfört med sju av tio lärare idag.

– Vi erbjuder skolorna mycket kompetensutveckling om digitalisering, bland annat programmering, och vi kommer med mer under året. Att använda digitala verktyg i undervisningen kräver kompetens och ett tydligt pedagogiskt syfte, säger Peter Fredriksson

Fler lärare positiva till digitalisering
Nästan hälften av lärarna i grundskolan och gymnasieskolan anser att digital teknik i storutsträckning är ett betydelsefullt pedagogiskt verktyg för eleverna. Andelen har ökat, främst i gymnasieskolan där motsvarande andel 2015 var en tredjedel. Andelen högstadielärare som i stor utsträckning undervisar eleverna om källkritik på nätet har ökat från två av tio lärare 2015 till nästan fyra av tio lärare idag. I grundskolan och gymnasieskolan är det idag drygt sju av tio lärare som arbetar med sina elever för att förebygga kränkningar i sociala medier och främja en säker internetanvändning. 2015 var det sex av tio lärare.

Lärare tycker att mobiler stör
Undersökningen ställer också frågor om elevers användning av mobiltelefoner i klassrummet. Varannan lärare i högstadiet och två av tre lärare i gymnasiet anser att arbetet i klassrummet störs varje dag av elevernas sms, sociala medier och spel. Eleverna har delvis en annan bild. Åtta av tio elever i högstadiet och sex av tio elever i gymnasiet anser att de störs på få eller inga lektioner.

Otillräcklig uppkoppling på många skolor
Nästan alla skolor har tillgång till ett trådlöst nätverk men bara hälften av rektorerna anser att deras nätverk har tillräcklig kapacitet för att alla elever i en årskurs ska kunna strömma film samtidigt. Att skolorna har den kapaciteten är avgörande för att kunna genomföra de digitala nationella prov som införs 2022. Sju av tio rektorer i grundskolan och nästan lika stor andel i gymnasieskolan uppger att de har ett stort behov av investeringar i digital teknik.

– Kommuner och ansvariga för fristående skolor behöver säkra att det finns bra teknisk infrastruktur i skolorna. De digitala nationella proven kan driva på investeringar eftersom det krävs viss utrusning och kapacitet. En annan viktig fråga är att skapa standarder för att underlätta informationsöverföring och administration i skolan. Vi vill driva på arbetet även på det området, säger Peter Fredriksson.

Skolverket satsar på stöd och kompetensutveckling
Skolverket erbjuder redan idag ett brett utbud av kurser för lärare. Bland annat inom programmering, källkritik och kurser för att stödja lärare att skapa en varierad, tillgänglig och anpassad undervisning genom att använda digitala verktyg. För rektorer, kommuner och ansvariga för fristående skolor erbjuder Skolverket ett webbaserat processtöd för systematiskt kvalitetsarbete och verktyg för att leda digitalisering i skolan.

Skolverket kommer att ta fram ytterligare insatser för att stödja kommuner, ansvariga för fristående skolor, rektorer, lärare och övrig personal i att ta tillvara digitaliseringens möjligheter. Insatserna syftar till att höja kvalitén i undervisningen och effektivisera administrationen. Myndigheten kommer också att arbeta fram stöd som riktar sig till skolor med särskilt stora behov av kompetensutveckling inom digitaliseringsområdet. Vidare kommer stödmaterial att tas fram för att underlätta för förskollärare och lärare att avgöra om, när och hur samt vilka digitala lärresurser som kan användas i undervisningen. Redan i april publiceras en ny kurs i programmering som syftar till att fördjupa programmeringskompetens för matematik- och tekniklärare.

Mer om undersökningen
16 000 lärare, elever, rektorer, förskollärare och förskolechefer har erbjudits att svara på en enkätundersökning om tillgång till digitala verktyg, digital kompetens och hur digitala verktyg används. Drygt 9000 svar har kommit in. Rapporten är en uppföljning av den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet som regeringen beslutade om 2017.

Regionalt
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login