Home   >   Örebro   >   Fem­hundra färre flyg på Örebro flygplats första året med covid-19

Fem­hundra färre flyg på Örebro flygplats första året med covid-19

By on 9 april, 2021
Arkivbild

Passagerarflyget sett en historiskt stor nergång över hela världen, och de svenska flygplatserna är inget undantag.

Svenskarna har inte flugit så lite sedan 1970-talet.

Men vad betyder det för klimatet?

Mellan mars 2019 och februari 2020 landade sammanlagt 788 flyg på Örebro flygplats. Det är omkring 5001 färre flyg än vad som varit väntat utan coronapandemin.

Antalet inrikesflighter på Örebro­flygplatsen var en fjärdedel av det väntade, och antalet utrikesflighter två tredjedelar.

Den senaste statistiken från svenska flygplatser sträcker sig till februari, och visar på en fortsatt kräftgång för flyget nästan överallt i landet.

I februari landade 662 flyg på Örebro flygplats. Februari var därmed en av månaderna med minst trafik på flygplatsen sedan pandemins utbrott. Februari är även normalt en månad då Örebro­flygplatsen har lite trafik. I år var den dock bara två femtedelar av det normala för månaden.

Den trafik som finns kvar drivs delvis av godsfrakt. Medan passagerartrafiken kollapsat, har mängden fraktat gods vid länets flygplats under året legat nära eller rent av över de normala nivåerna.

Vad betyder det minskade flygandet för klimatet?

Totalt i landet har det hittills under covid-19-pandemin gått nästan en kvarts miljon färre flyg än det skulle ha gjort, om 2020 varit ett vanligt år. De inställda svenska flygningarna står för ett abrupt avbrott i vårt resande. Men betyder det något för klimatet?

Tillsammans med Sveriges Natur har vi räknat ut vad den minskade flygande betyder i insparade växthusgasutsläpp. Beräkningarna sker med en metod som utvecklats av Chalmers- och KTH-forskarna Anneli Kamb och Jörgen Larsson. Den metoden tar hänsyn till att många resor från Sverige fortsätter till destinationer som inte syns i den vanliga svenska utsläppsstatistiken, men också till att svenskt flyg har en mindre klimatpåverkan än genomsnittet globalt, och att inte alla som reser från svenska flygplatser är svenskar.

Med den modellen sparade svenskarnas minskade resande från svenska flygplatser3 under pandemins nio första månader omkring fem miljoner ton koldioxidekvivalenter – lika mycket som Sverige största enskilda utsläppare, ståltillverkaren SSAB släpper ut under ett år.

Det skulle vara en minskning med drygt 80 procent, jämfört med ett tänkt 2020 utan pandemi (de senaste två åren har utsläppen från svenskarnas flygande minskat något, till följd av både att flygandet vänt ner, och att flygen blivit något grönare. Vi förutsätter här att den trenden skulle ha fortsatt på samma bana utan covid-19).

Globalt står flyget för en relativt liten del av koldioxidutsläppen – någon procent. Men i rika länder som Sverige utgör de en större del, och de är bland de största av de utsläpp som vi på individnivå styr över.

Ur ett klimatperspektiv är det intressanta förstås främst om pandemin kommer att förändra våra resvanor på lång sikt. Efter till exempel 11 september-attackerna, SARS-epidemin och finanskrisen studsade flygande ganska snart tillbaka till högre nivåer än innan den tillfälliga dippen. Men i den internationella branschorganisationen IATA:s senaste prognos kommer flygtrafiken inte återvända till samma nivåer som innan förrän efter 2024.

Och svenska Transportstyrelsens passagerarprognos är ännu försiktigare; där kommer det svenska flygandet fortfarande vara mindre än 2019 om fem år. En fullständig återhämtning sker enligt deras prognoser inte på den här sidan 2026 (det är så långt prognosen sträcker sig).

Newsworthy kommer under 2021 att tillsammans med Sveriges Natur hålla löpande koll på flygstatistiken med klimatglasögon, för att följa om pandemin för med sig några varaktiga beteendeförändingar.

Lokalt
Örebronyheter

Källa Newsworthy
Passagerar- och destinationsstatistik från Swedavia – swedavia.se/om-swedavia/statistik/
Trafik- och passagerarstatistik från Transportstyrelsen – transportstyrelsen.se/sv/luftfart/Statistik/Flygplatsstatistik-/
Så har Newsworthy räknat
Med hjälp av siffror från Transportstyrelsen och Swedavia har Newsworthy uppskattat hur många passagerarkilometer svenskarnas resande till och från svenska flygplatser motsvarar, under perioden mars–december i fjol, samt under samma period de närmast föregående åren. För den uträkningen behöver Newsworthy, förutom antalet passagerare och deras destinationer veta: Hur stor andel av dem som är svenskar, hur stor andel av utrikespassagerarna som byter och flyger vidare till en annan destination efter sitt första stopp, och hur långa de transitresorna är i genomsnitt. Antal passagerare och deras destinationer hämtar vi från Transportstyrelsen och Swedavia. Övriga siffror kommer från Kamb/Larsson, och baseras på olika enkätundersökningar.
För att omvandla passagerarkilometer till växthusgasutsläpp har Newsworthy använt schablonvärden från flightemissionmap.org. De siffrorna utgår från att svenska passagerarkilometer ger mindre växthusgasutsläpp än det globala genomsnittet, bland annat tack vare modernare flygplansflotta. Siffrorna utgår från att alla passagerare flyger i ekonomiklass, vilket kommer att göra dem tilltagna i underkant. Utsläppsschablonen har sjunkit från år till år, men för 2020 har vi räknat upp den, eftersom beläggningen, den så kallade kabinfaktorn, varit avsevärt lägre än ett normalår. Den uppräkningen bygger på månadsvisa kabinfaktorer för utrikes- respektive inrikestrafiken, från Transportstyrelsen.
Fotnoter
1 Om trenden de senaste fem åren forsatt (framräknat med minstakvadratmetoden)
2 Här räknar vi reguljär trafik, charter, taxi och gods- och postflygningar.
3 I den här uträkningen saknas de svenskar som påbörjar sin resa från Kastrup eller Gardermoen. Vi tror dock att den andelen är mindre än vanligt under pandemin, och att utsläppsminskningen här alltså är lågt räknad.

You must be logged in to post a comment Login