Fem framsteg för havet 2024

By on 30 december, 2024
Raja Ampat Indonesien.

Foto Tobias Dahlin

Under det senaste året har fiskekvoten för sill i centrala Östersjön dubblerats, temperaturer har ökat och syrenivåer sjunkit ytterligare i havet. Men trots dystra besked gjordes det även genombrott under året. Här är fem framsteg för havet som du kan ha missat under 2024.

Det råder ingen tvekan om att läget är kritiskt för havet. Det fastställdes i årets State of the Ocean Report, som beskriver havsmiljöns tillstånd. Men det gångna året ledde även till att flera nya marina nationalparker inrättades, Grekland blev pionjärer i att förbjuda bottentrålning och flera nya arter upptäcktes i djuphavet.

  1. Ny svensk marin nationalpark i sikte
  2. Grekland förbjuder bottentrålning i marina reservat
  3. Nio ö-nationer har fått rätt i ett viktigt klimatmål
  4. Kanske har vi funnit antibiotika i havet
  5. Hopp om snabb anpassning till klimatförändringar

I Sverige kom besked om att Nämdö yttre skärgård under nästa år ska bli Östersjökustens första marina nationalpark och därmed Sveriges andra marina nationalpark, efter Kosterhavetpå västkusten. Det är ett steg i att nå målet att skydda 30 procent av havet till 2030.

Områdena som skyddas bidrar till att många arter blir hjälpta. Undersökningar har visat att mer än 70 procent av världens hotade arter tar skydd i nationalparker och reservat i havet. Men trots de positiva effekterna så har andelen marina skyddsområden endast ökat med en halv procent sedan 2022. Den långsamma takten gör att man riskerar att uppnå målet att skydda 30 procent av havet ungefär80 år för sent.

Nu har Grekland som första land i Europa infört totalförbud mot bottentrålning i marina reservat. Landet har dessutom inrättat två nya marina nationalparker under 2024. Det innebär att Grekland nu skyddar en tredjedel av sitt territorialvatten och arter som strimmig delfin, kaskelotvalen och den internationellt rödlistade munksälen får ökade chanser att klara sig.

Men är det inte självklart att bottentrålning är förbjudet i marina reservat? Svaret är nej. Enligt en rapport skriven av The Marine Conservation Society sker bottentrålning i hela 90 procent av Europas marina Natura2000-områden. Även i Sverige tillåts bottentrålning fortfarande i den Kosterhavets nationalpark.

Enligt EU:s klimattjänst Copernicus väntas 2024 bli det varmaste året som uppmätts, vilket drabbar länder med lägre utsläpp i högre grad än de större utsläpparna. Men under 2024 kan vi ha kommit ett steg närmare mot klimaträttvisa.

Nio små ö-nationer i Karibien och Stillahavsområdet vann nämligen ett historiskt klimatmål vid Internationella havsrättstribunalen (ITLOS). Det är en oberoende domstol, skapad för att lösa tvister om tolkningen och tillämpningen av FN:s Havsrättskonvention.

Ö-nationerna, som redan idag hotas av ökande havstemperaturer och stigande havsnivåer, bad domstolen att förtydliga vad som anses vara en marin förorening. Det ledde till att tribunalen i ett rådgivande yttrande skrev att växthusgaser är havsföroreningar eftersom de absorberas av havet.

Uttalandet tros kunna få stort symboliskt värde eftersom det var första gången ITLOS uttalat sig om klimatförändringar. Men det kan även komma att forma framtida juridiska beslut och åtgärder för att skydda hav.

Djuphavet är världens största habitat och täcker mer än halva jordens yta. Trots det vet vi fortfarande väldigt lite om livet tusentals meter under havsytan. Men under en expedition till den så kallade Clarion-Clipperton-zonen hittade forskare nya arter på flera tusen meters djup.

De stötte bland annat på en så kallad rosa havsgris, en genomskinlig sjögurka och en bägarformad glassvamp som tillhör en djurgrupp som kan bli upp till 15 000 år gammal.

Djuren som hittades kan bidra med ny kunskap om hur livet djupt nere på havets botten fungerar. Men att veta vilka organismer som finns i djuphavet är också viktigt när man fattar beslut omdjuphavsbrytning av sällsynta metaller och mineraler och vilken påverkan den skulle kunna få på marina miljöer.

Vid expeditionen i våras hittades dessutom sjögurkor helt rena från påväxt, vilket skulle kunna tyda på att de har ämnen med antibiotiska egenskaper. Organismer i djuphavet skulle därmed även kunna bidra till forskning om läkemedel.

Förändringar i miljön, på grund av exempelvis klimatförändringar och nedskräpning, har gjort det svårt för många arter att anpassa sig. Men på kobbe i Kosterhavet har evolutionen gått i raketfart. En ny studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Science Advances, visar att en strandsnäcka på bara 30 år kunde ändra både utseende och beteende för att klara sig i en ny miljö.

Det upptäckte Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi vid Göteborgs universitet, när hon ersatte snäckor längre ut i Skärgården med en annan variant av strandsnäckor som vanligtvis lever närmare kusten.

Efter cirka 30 generationer hade anpassningen till den nya miljön gått så långt att snäckorna började likna sina föregångare på kobben i minsta detalj. De gick från att ha stora kraftiga skal, för att kunna undvika att bli uppätna av krabbor, till att krympa till små snäckor med tunt skal men med djärvare beteende. Allt för att klara de kraftiga havsvågorna i den nya miljön.

Att anpassningen gick så fort som på 30 ger hopp om att det finns arter som kanske kommer kunna anpassa sig till nya miljöförhållanden på grund av klimatförändringar, och därmed undvika utrotning.

Sverige/Världen
Örebronyheter

Källa: Deep Sea Reporter

You must be logged in to post a comment Login