Home   >   Ekonomi   >   EU:s förslag ger Sverige ett utsökt förhandlingsläge om koldioxidskatterna

EU:s förslag ger Sverige ett utsökt förhandlingsläge om koldioxidskatterna

By on 31 maj, 2020

För att kunna genomföra EU-kommissionens förslag om coronakrispaket krävs det enighet mellan unionens 27 länder. Det är villkoret eftersom det handlar om finanspolitik och skatter, där medlemsländerna än så länge har egen exklusiv beslutanderätt.

Sverige kommer att kunna använda sin vetorätt och det ger Sverige en utmärkt förhandlingssituation. Den ska naturligtvis inte användas för att krångla och konstra, utan bör användas på ett konstruktivt sätt. Vi har nu ett utsökt tillfälle att en gång för alla nå en uppgörelse om Sveriges rätt att självständigt ta ut koldioxidskatt och få slut på EU-kommissionens evinnerliga trixande och bråkande kring de svenska så kallade skatteundantagen.

EU-kommissionen vill bland annat ha mer klimatbeskattning som går till EU för att bistå de länder som drabbats hårdast av coronakrisen – direkt och indirekt. Man diskuterar både koldioxidskatt och plastskatt (Svenska Dagbladet 28 maj). Man vill utöka utsläppsrättshandeln när det gäller flyg och sjöfart och ta in pengarna direkt till Bryssel. Man vill också ta in en koldioxidtull på import från länder som inte sätter pris på koldioxidutsläppen (den kallas inte tull utan ”carbon border ajustment mechanism”).

Det interna EU-stödet handlar inte bara om direkta sjukvårdskostnader utan också om att vitala delar av många länders ekonomi drabbats direkt och oproportionerligt av reserestriktionerna. Turismen är ryggrad i ekonomin i en lång rad länder och regioner, och det kommer att ta lång tid att få igång den näringen.

Sveriges hållning har hittills varit halsstarrig. De uttalanden som gjorts av EU-ministern och av svenska politiker (utom Liberalerna) går mest ut på att ”vi vill inte betala till länder som inte skött sin ekonomi lika bra som vi”. Det är en politiskt omöjlig linje. Så kan man inte bete sig om man vill långsiktigt bygga politiskt förtroende och om man tror på Europasamarbete. Sverige har en mer exportberoende ekonomi än de flesta andra länder, och två tredjedelar av exporten går till andra EU-länder. Också folk och företag i Sydeuropa köper svenska lastbilar, svenskt toapapper och svenska plank och bräder.

Sverige måste naturligtvis förhandla. Och vi måste förhandla med god vilja och framför allt vara konstruktiva. Men vi måste också kunna begära vissa fördelar som en del av paketet.

Vi måste också se fördelarna i det som EU-kommissionen föreslår:

  • Kommissionen väljer att lägga fokus på att åtgärderna ska ha en miljö- och klimatprofil.
  • Kommissionen inser äntligen att det inte går att genomföra unionens ambitiösa klimatpolitik utan att ha mer av generella styrmedel. Även om det ännu inte finns något konkret förslag på bordet ligger en gemensam koldioxidskatt i korten.

Sverige har jobbat med koldioxidbeskattning sedan början av 1990-talet. Det är en huvudförklaring till att de svenska växthusgasutsläppen minskat med 30 procent, trots att ekonomin vuxit med 70 procent i reala termer och befolkningen ökat med 20 procent. Det är också en huvudförklaring till att vi så framgångsrikt kunnat bygga upp en egen försörjning med bioenergi, som idag är Sveriges största energikälla.

Men vårt arbete med pris på koldioxidutsläpp har under senare år stött på återkommande problem i relation till EU-kommissionen. Kombinationen av ett föråldrat energiskattedirektiv, EU-kommissionens formulering och tolkning av statsstödsreglerna utan hänsyn till klimateffekter, och låsningar kring synen på olika biobränslen, har skapat ett läge där Sverige gång på gång tvingats gå emot sina egna principer kring koldioxidbeskattningen. Svenska regeringstjänstemän och ministrar har fått ägna mycket tid och möda åt att lirka med kommissionen för att kunna rädda delar av den svenska klimatomställningen, men ofta stött pannan blodig.

Nu är tillfället att göra rent bord med den här Kafkaartade situationen.

Vårt förslag till regeringen är:

  • Ställ upp på en gemensam koldioxidskatt på miniminivå, gällande alla EU:s medlemsländer och alla sektorer utanför utsläppshandeln EU-ETS. En del eller alla intäkterna kan gå till gemensamt stöd till de mest utsatta EU-länderna och regionerna, precis som kommissionen vill, och bör helst gå via en särskild fond, vid sidan av den ordinarie EU-budgeten.
  • Förslagsvis bör miniminivån ligga på minst 25 euro/ton CO2, den nivå där utsläppsrätterna idag ligger.
  • Ge full frihet för alla medlemsländer att ta ut koldioxidskatt utöver den gemensamma miniminivån. Sverige måste ha full rätt att behålla dagens koldioxidskatt på cirka 115 euro/ton, och vi borde höja den till 125 euro/ton, så att nivån blir 150 euro/ton, varav alltså 25 euro går till EU.
  • Acceptera en gemensam koldioxidtull som går till EU. Logiskt eftersom vi har en gemensam handelspolitik inom EU, och tullen kan användas som en bricka i spelet om handelspolitik och global klimatpolitik.
  • Begär ett EU-beslut om att Sverige och alla andra EU-länder fritt ska få använda koldioxidskatteinstrumentet som en del av sin klimatpolitik och självklart undanta alla biobränslen och biodrivmedel som uppfyller EU:s gemensamma hållbarhetskriterier från skatt. En konsekvens måste också bli att man tar bort de tak och kvoter som begränsar användningen av vissa biodrivmedel. De hållbarhetskriterier som behövs är de som finns förhandlade i Förnybartdirektivet och handlar om att skydda miljö och biodiversitet, förhindra avskogning osv.

Med en sådan här lösning räddar vi de svenska högblandade biodrivmedlen (E85, RME-diesel) och slipper lägga skatt på biooljor.

På måndag ska nämligen vi och många andra remissinstanser ta ställning till ett förslag från regeringen om att lägga skatt (koldioxidskatt och energiskatt) på en rad biooljor. Det handlar inte om jättestora volymer, men åtgärden går emot den princip som gällt kring svensk koldioxidbeskattning sedan 1991: fossila bränslen ska beskattas medan fossilfria ska vara skattefria.

Biooljor gjorda från rapsolja ska från 1 januari 2021 beläggas med koldioxidskatt som om den vore ett fossil bränsle! Det är en konsekvens av den linje som drivs från EU-kommissionen, och den svenska regeringen har valt att inte sätta hårt mot hårt.

Därför kommer Värnamo pastorat, som 2012 bytte ut eldningsoljan mot RME (rapsolja) i sitt krematorium, att tvingas betala koldioxidskatt. Det kommer att nära nog fördubbla kostnaden. Thomas Betong bytte nyligen ut all sin användning av fossil eldningsolja mot RME vid sina betongfabriker runtom i Sverige. Företaget har på så sätt minskat sina koldioxidutsläpp med 1 100 ton per år. Nu straffas bolaget av EU-kommissionen och den svenska regeringen.

En överenskommelse som den vi föreslår kommer att kräva ett nytt energiskattedirektiv och revideringar i andra direktiv, främst förnybartdirektivet. Men ett entydigt besked från regeringscheferna och EU-parlamentet i en förhandling om EU:s coronastödpaket banar vägen och borde innebära att EU-kommissionen på kort sikt ger Sverige de skatteundantag som behövs för att fortsatt slippa ta ut koldioxidskatt på bioenergi.

Sveriges bidrag i förhandlingen skulle med vår linje skärpa klimatpolitiken i hela EU, samtidigt som Sverige solidariskt ställer upp för andra hårt drabbade medlemsländer.

För Sverige handlar det om precis det som man nu använder som ett huvudargument mot EU:s stödpaket och mot EU-gemensam koldioxidskatt: vår egen exklusiva beskattningsrätt. Vi måste ha rätt att ta ut miljöskatter enligt våra egna principer.

Ekonomi | Regionalt
Örebronyheter

Källa: Svebio

You must be logged in to post a comment Login