Home   >   Ekonomi   >   Europeiska aktier står emot terrorismen

Europeiska aktier står emot terrorismen

By on 2 december, 2017

London. Manchester. Bryssel. Paris. Nice. Köpenhamn. Stockholm. Detta är bara några av de europeiska städer som drabbats av terrorister under senare år. Attackerna blir dessvärre allt vanligare, och närhelst de förekommer spekulerar folk om deras påverkan på marknaden och ekonomin. Det är omöjligt att förutsäga var terroristerna ska slå till härnäst, men vi tror att den senaste tidens händelser ger investerarna en kraftfull förebyggande lektion: även om terrorismen ödelägger både liv och egendom har den hittills inte haft någon varaktig effekt på aktiemarknaderna.

Överraskningar får visserligen marknaderna att röra på sig, men terrorismen både är och är inte en överraskning. På grund av attackernas oförutsägbara natur kommer var och en av dem som en chock för samhället, offren och deras familjer. Men när attackerna blir alltmer frekventa kommer det inte längre som någon överraskning att terrorismen ligger där och lurar. Terrorismen blir istället en del av den moderna tillvaron, och marknaderna verkar därför ha blivit okänsliga för den.

När USA utsattes för de stora attackerna den 11 september 2001 hade västvärlden inte någon större erfarenhet av stora terrorattacker. Incidenter som den första attacken på World Trade Center under tidigt nittiotal, bombningen av Pan-Ams flygning 103 över Lockerbie i Skottland 1998 och IRA:s bombningar i Manchester och på andra ställen hade visserligen fått världen att hålla ögonen öppna, men 11 september-attacken var den första gången då terrorister lyckades döda tusentals människor samtidigt som man slog till mot finansiella och statliga institutioner på västerländsk mark. Det var nytt, chockerande och förödande – och marknaderna reagerade som förväntat. Mätt i dollar kan man se att när börserna i USA öppnade igen den 17 september 2001 föll S&P 500 med 11,6 procent under fem handelsdagar i rad.[i] Men denna nedgång var inte långvarig. Även om aktiekurserna fortfarande var låga under den långa dot-com-björnmarknaden som började i USA den 24 mars 2000 och inte slutade förrän i oktober 2002, så återhämtade de sig i slutet av 2001. Den 11 oktober hade S&P 500 hamnat på samma nivå som före attacken.[ii] Vid årets slut hade indexet gått upp med 5,1 procent sedan börserna stängde den 10 september.[iii] Så trots att attacken var så fruktansvärd, blev det med tiden uppenbart att livet skulle fortsätta gå sin gilla gång och att attacken inte skulle få lågkonjunkturen i USA att vända nedåt igen. Istället började ekonomin återhämta sig i slutet av året, och enligt vår åsikt tog marknaderna i sin prissättning hänsyn till den fria världens återhämtningsförmåga efter terror.

När terroristerna slog till i Västeuropa ett par år senare var marknadens reaktion mindre uttalad. Den 11 mars 2004 dödades 191 oskyldiga i koordinerade tågbombningar i Madrid; attacken lamslog landet tre dagar före ett allmänt val och utgjorde det värsta terrordådet i Europa sedan Lockerbie-bombningen. De spanska aktiekurserna föll med 2,18 procent samma dag, och när marknaderna stängde den 15 mars hade de sjunkit med 7,4 procent från nivåerna före attacken.[iv] Men marknaderna började återhämta sig redan den 16 – den fjärde handelsdagen efter attacken – och den 7 april var de tillbaka vid utgångsläget.[v] När Storbritannien drabbades litet över ett år senare, den 7 juli 2005, sjönk MSCI UK Index med 1,4 procent samma dag men steg på nytt den 8:e och landade över slutnoteringarna den 6 juli.[vi] Allteftersom marknaderna började vänja sig vid terrorismen blev de, enligt vår mening, mer immuna mot den.

Sedan dess har aktiemarknadernas reaktion på de flesta terrorattacker varit obetydlig. De belgiska aktiekurserna steg något den 22 mars 2016 – då terroristerna bombade Bryssel – och fortsatte sega sig uppåt dagen efter. De tyska aktiekurserna steg men smula den 20 december 2016, den första dagen efter attacken på julmarknaden i Berlin. De franska aktiekurserna föll med 0,1 procent den första handelsdagen efter attackerna i Paris den 13 november 2015, men de steg med 2,7 procent redan nästa dag.[vii] Tidigare samma år, när terroristerna attackerade satirtidningen Charlie Hebdo och andra mål runtom i Paris den 7–9 januari, då steg de franska aktierna med 2,4 procent under samma tredagarsperiod.[viii] En nedgång på 1,7 procent den 9 januari satte stopp för stigningen, men under de två följande handelsdagarna steg aktierna igen med 1,1 respektive 1,5 procent.[ix]

Även om marknadernas förmåga att snabbt ta sig förbi terroristattackerna har blivit en del av den grymma realitet som uppstått på grund av de allt mer frekventa attackerna, tror vi samtidigt att den ger oss en liten gnutta hopp. Den påminner oss om de fria samhällenas förmåga att övervinna ondska och förödelse orsakad av de människor som vill krossa vårt sätt att leva. Vi tror inte att dessa onda krafter är någon egentlig utmaning för fria människor och fria marknader, och marknadernas snabba återhämtning är ett bevis på de fria nationernas solidaritet och uthållighet.

Att investera på aktiemarknaden innebär en risk för förlust och det finns ingen garanti för att hela eller delar av det investerade kapitalet kommer att återbetalas. Tidigare resultat är ingen garanti för framtida resultat. Internationella valutafluktuationer kan leda till högre eller lägre avkastning på investeringar. Investeringar på utländska marknader medför ytterligare risk, exempelvis förluster som beror på andra valutor eller värdepappersmarknader.

Fisher Investments Norden är en handelsbeteckning som används av Fisher Investments Europe Limited i Sverige. Fisher Investments Europe Limited är auktoriserat av och står under tillsyn av Storbritanniens finansmyndighet Financial Conduct Authority (FCA-nummer 191609) och registrerat i England (org.nr 3850593). Fisher Investments Europe Limiteds huvudkontor: 2nd Floor, 6-10 Whitfield Street, London, W1T 2RE, Storbritannien. Fisher Investments Europe Limiteds moderbolag, Fisher Asset Management, LLC, som driver verksamhet under namnet Fisher Investments, har sitt säte i USA och regleras av US Securities and Exchange Commission och fungerar som underleverantör i enlighet med ett outsourcingavtal.

Kommentarerna i denna sammanfattning utgörs av Fisher Investments Europes och Fisher Investments allmänna åsikter och bör inte betraktas som personliga investeringsråd. Det ges inga garantier för att vi kommer att fortsätta att ha dessa åsikter, och de kan komma att ändras när som helst baserat på ny information, nya analyser eller nya överväganden. Dessutom lämnas inga garantier rörande exaktheten för några av prognoserna i materialet.

Ekonomi | Världen
Örebronyheter

[i] FactSet per 2017-06-05. S&P 500 kursindex i USD, 2001-09-10–2001-09-21.
[ii] FactSet per 2017-06-05. S&P 500 kursindex i USD, 2001-09-10–2001-10-11.
[iii] FactSet per 2017-06-05. S&P 500 kursindex i USD, 2001-09-10–2001-12-31.
[iv] FactSet per 2017-06-06. MSCI Spain, prisavkastning i EUR, 2004-03-10–2004-03-15.
[v] FactSet per 2017-06-06. MSCI Spain, prisavkastning i EUR, 2004-03-10–2004-04-07.
[vi] FactSet per 2017-06-06. MSCI UK, prisavkastning i GBP, 2005-07-06–2005-07-18.
[vii] FactSet per 2017-06-06. MSCI France, prisavkastning i EUR, 2015-11-13–2015-11-17.
[viii] FactSet per 2017-06-06. MSCI France, prisavkastning i EUR, 2015-01-06–2015-01-09.
[ix] FactSet per 2017-06-06. MSCI France, prisavkastning i EUR, 2015-01-09–2015-01-13.

You must be logged in to post a comment Login