Home   >   Senaste nyheter   >   Ett lyft som kan få mer forskning att flyga

Ett lyft som kan få mer forskning att flyga

By on 16 oktober, 2020
Arkivbild

Med de förslag som läggs fram till regeringen i dag, i utredningen om ett utvecklat innovationsstöd vid universitet och högskolor (U 2019:02), ökar möjligheterna att forskning och andra kunskaper som tas fram på Sveriges högskolor kommer samhället till nytta som nya produkter, processer och tjänster.

Naturvetarna har under lång tid drivit opinion i dessa frågor och varit aktiva under utredningen. När förslagen nu läggs fram, är förbundet positivt till det som presenteras.

– Det är en väl genomförd utredning som föreslår helhetslösningar på många av de brister som finns i dag, säger Tobias Lundquist, utredare hos Naturvetarna.

Förslagen syftar till att fler kunskaper, forskningsrön och innovationer ska komma samhället till nytta i högre grad än idag och till att effektivisera innovationsstödssystemet. Bland annat föreslås årliga uppföljningar, en större utvärdering vart fjärde år, att högskolorna tar fram immaterialrättstrategier och ett för högskolorna gemensamt finansieringsbolag. Arbetsgivarverket föreslås även ges ett uppdrag att tillsammans med högskolorna och fackförbunden bedriva ett långsiktigt arbete för att öka kunskapen om immaterialrättsliga frågor hos forskare, doktorander och andra anställda vid högskolan.

Tematiska innovationskontor som ska drivas av minst två högskolor, gärna i samverkan med det omgivande samhället, föreslås också. Varje högskola ska dessutom ha möjlighet att ha ett eget holdingbolag och innovationskontoren föreslås få ökade anslag.

– Många av förslagen ligger i linje med det som Naturvetarna har drivit länge och det är glädjande. Tematiska innovationskontor är en mycket bra idé och vi vill se att ett sådant etableras snarast inom life science och ett annat med fokus på den gröna omställningen i samhället, säger Per Klingbjer, förbundsdirektör på Naturvetarna.

Naturvetarnas medlemmar som forskar inom högskolan tar fram nya innovationer varje dag bland annat inom gröna näringar, cirkulär ekonomi, materialteknik, datavetenskap och life science.

– Det gäller att det finns vägar att snabbt få ut dessa i samhället. Ett tidigt stöd i bolagiseringen av nya produkter och tjänster är en viktig pusselbit här, förklarar Per Klingbjer.

Även om utredningens förslag kan ta innovationskraften ett steg framåt till genomförande, finns ett stort jobb kvar att göra vid Sveriges lärosäten. IVA:s FoU-barometer 2020 visar att högskolan har svårt att ställa om till nya forskningsområden, som AI.

– Förhoppningsvis kan detta, samt spets inom utbildning och forskning lyftas och få skjuts av utredningens förslag. Men det kräver ett ändrat förhållningssätt hos många universitet och högskolor, säger Per Klingbjer.

Det är även centralt att incitamenten för forskare förbättras framöver. Ska Sverige få fler innovationer, ökad konkurrenskraft och nya gröna jobb är det nödvändigt att studenter, forskare och andra medarbetare vid högskolorna premieras när de nyttiggör resultat från forskning och andra kunskaper tillkomna vid högskolan.Förbundets mening är att det måste ge meritering till befordran, värderas vid ansökningar om forskningsmedel samt synas i lönekuvertet.

Regionalt
Örebronyheter

Källa Naturvetarna

You must be logged in to post a comment Login