Ett av fyra barn bor trångt i Örebro kommun

By on 14 december, 2023
Arkivbild

Trångboddheten bland barn ökar i stora delar av Sverige, visar statistik från SCB. I Örebro kommun har andelen varit relativt oförändrad de senaste tio åren, omkring 29 procent av barnen som bor i flerbostadshus i kommunen är trångbodda.

Drygt 10 400 personer i Örebro kommun är trångbodda. Det motsvarar 13,1 procent av invånarna som bor i flerbostadshus, en ungefär lika stor andel som för tio år sedan. Med trångboddhet menas här att det bor fler än två personer i något av lägenhetens sovrum.

Andelen trångbodda är högre bland barn.

– I Örebro kommun var 29 procent av barnen som bor i flerbostadshus trångbodda år 2022. Det är en minskning från 31 procent sedan 2012, säger Malin Forsberg, statistiker på SCB

Totalt finns 3 958 trångbodda barn i kommunen enligt den senaste statistiken, att jämföra med 3 705 år 2012.

Statistik saknas ibland på grund av låga antal, vilket resulterar i statistiksekretess för att inte röja enskilda individer. Kurvan kan därför vara bruten i små kommuner.

Trångboddheten är störst bland utrikesfödda, och allra störst bland dem som är födda utanför Europa. I Örebro kommun är trångboddheten 9 procent bland Sverigefödda men så hög som 35,3 procent bland dem som är födda i Afrika.

Andel trångbodda efter födelseland

Födelseplats Andel trångbodda i flerbostadshus
Sverige 9 %
Övriga Europa 14,2 %
Afrika 35,3 %
Asien 26 %
Övriga världen 11 %
Saknade värden beror på statistiksekretess (små tal)

– Sett till hela landet bor 11,7 procent av personerna födda i Sverige trångt, medan 27,8 procent av de utrikesfödda är trångbodda, säger Malin Forsberg.

I riket som helhet ökade andelen trångbodda under flera år i följd efter 2012. Men efter en toppnotering 2018 vände kurvan nedåt. 2022 var andelen alltså 16,6 procent, att jämföra med 16,3 procent 2012.

Kurvan ser dock olika ut i olika kommuner, och andelen trångbodda är högre nu än för tio år sedan i fyra av fem kommuner i landet. Rikstrenden påverkas starkt av några enskilda, folkrika storstadskommuner.

Statistik saknas ibland på grund av låga antal, vilket resulterar i statistiksekretess för att inte röja enskilda individer. Kurvan kan därför vara bruten i små kommuner.

Totalt är drygt 740 000 personer att betrakta som trångbodda i Sverige. Av dem är 260 000 barn. Även andelen trångbodda barn nådde sin topp 2018, men här har nedgången skett långsammare, och år 2022 var fortfarande tre procentenheter fler barn trångbodda än 2012 – 32,6 procent jämfört med 29,6 procent. Nästan vart tredje barn i flerfamiljshus bor alltså trångt.

Andel trångbodda i Örebro läns kommuner

Kommun Andel av boende i flerbostadshus Andel barn, av boende i flerbostadshus
Laxå 25,9 % 62,0 %
Lindesberg 19,9 % 50,0 %
Hällefors 21,6 % 48,8 %
Askersund 15,6 % 45,8 %
Ljusnarsberg 16,0 % 44,7 %
Hallsberg 21,3 % 43,1 %
Karlskoga 14,8 % 41,5 %
Degerfors 13,7 % 38,4 %
Nora 16,5 % 38,0 %
Kumla 13,9 % 31,7 %
Örebro 13,1 % 28,8 %
Lekeberg 10,0 % 19,2 %

Örebro/Örebro län
Örebronyheter

Källa: SCB
Fakta: Om statistiken
Med flerbostadshus avses ett bostadshus med minst tre bostadslägenheter.
Trångboddhetsnorm 2, som används här, definierar ett hushåll som trångbott om det finns fler än två boende i något av sovrummen. Kök och vardagsrum är alltså inte inräknade. Detta gäller dock inte ensamstående, som inte anses trångbodda oavsett antal rum.
Exempel: Enligt norm 2 ska ett hushåll på fyra personer ha minst tre rum (ett räknas bort som vardagsrum) för att inte vara trångbott.
Statistiken baseras på befolkningen den 31 december varje år.
I andelsberäkningarna ingår inte personer i flerbostadshus där uppgift om eventuell trångboddhet saknas. År 2012 omfattade det drygt 12 000 personer i hela Sverige och år 2022 var det knappt 14 000.
Avrundningarna i tabellerna är gjorda utifrån beräkningar i SCB:s statistikdatabas som automatiskt avrundas till två decimaler. I vissa fall kan det därför skifta ±0,1 mot beräkningar med obegränsade decimaler.

You must be logged in to post a comment Login