”En ackumulerande plåga” av Leia

By on 25 november, 2021

En ackumulerande plåga
Av hemsökelse
Ett snärjande nät
Som klibbigt
Inneslutit mig
Mitt liv
Ingen befrielse fanns
Tystnaden och friden
I huset
Runt mig
Var blott en lätt
Genomskådad illusion
Veckor och månader
Kunde bara gå
Passera förbi
I sällsynta stunder
Gick det andas
Var själva livet sådant
Jag är inte
Min egen förfäder
Kanske gick jag ombord
På alla skepp som fanns
Som i passion
Gick ut i motvind
Där mitt mod
Svedde mitt bröst
Mina mynt
Var galenskap
Mina varor
Var unkna
All motvind
Ger styrka
Ett komplex räknesystem
Ger en formel
I två ord
Kreativ styrka
Jag behöver inte
Tigga och svälja
För att kunna äta
Att stjäla sitt liv
Sitt egna liv
Tillbaka till det fria
Ger respekt
Lagligt och ärligt
Inför min inre mystik
Så gott som utdöd
Blir aldrig min sort
Vi kan inte förblöda
Alla skeppens vimplar
Vajar för oss
En ödmjuk hälsning
Till en resning
Till en stöld
Vi alla bär en rätt till

Leia, Kultur | Dikten
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login