Home   >   Senaste nyheter   >   Elever med samma betyg från grundskolan lyckas olika bra i gymnasieskolan

Elever med samma betyg från grundskolan lyckas olika bra i gymnasieskolan

By on 22 februari, 2022
Arkivbild

Elevens betyg från grundskolan och valet av nationellt program har stor betydelse för om eleven tar gymnasieexamen inom tre år. För elever med lägre betyg från årskurs 9 är möjligheten att nå en gymnasieexamen betydligt större om de väljer ett yrkesprogram framför ett högskoleförberedande program. Det visar en studie där Skolverket för första gången har jämfört hur elevernas slutbetyg i grundskolan påverkar deras resultat i gymnasieskolan.

–  När vi jämför elevgrupper med samma betyg från årskurs 9 är andelen elever som lämnar gymnasieskolan med examen nästan alltid högre på yrkesprogram, säger Christina Sandström, enhetschef på Skolverkets analysavdelning.

Programvalet viktigt för examen

Studien utgår från de 88 200 elever som våren 2017 gick ut årskurs 9 och som på hösten började ett nationellt program. Skolverket har jämfört elever som har lämnat årskurs 9 med likvärdiga betyg för att se vad som har störst betydelse för om eleven ska ta gymnasieexamen eller inte.

–  Att elever med höga betyg från årskurs 9 tar gymnasieexamen är inte konstigt. Det intressanta är hur det går för eleverna som lämnar grundskolan med de lägre betygen. I den gruppen ser vi att programvalet är väldigt viktigt. Här behöver skolans studie- och yrkesvägledning hjälpa eleverna att välja utifrån sina förutsättningar, säger Christina Sandström.  

När det gäller elevgruppen med de lägsta grundskolebetygen, i genomsnitt mellan F och E, tar 42 procent av eleverna på yrkesprogram examen inom tre år. För samma grupp elever som valt ett högskoleförberedande program tar 22 procent gymnasieexamen. Vid ett genomsnittligt grundskolebetyg mellan E och D är det 74 procent av eleverna som klarar gymnasieexamen på ett yrkesprogram, jämfört med 49 procent av eleverna på högskoleförberedande program.

Lovskola efter årskurs 9 ofta för sent stöd

Elever som läser upp ett icke godkänt betyg på lovskola efter årskurs 9 har sämre förutsättningar att klara examen. Av de elever som gick ut grundskolan med betyget F i matematik, engelska, svenska eller svenska som andraspråk och som läste upp sina betyg under sommaren, var det mellan 30 och 48 procent som klarade en gymnasieexamen tre år senare. Bland elever med betyget E i motsvarande ämnen i årskurs 9 klarade mellan 46 och 73 procent en gymnasieexamen, beroende på val av gymnasieprogram.

–  Det visar att stödet behöver ges tidigare för att eleverna ska klara gymnasieskolan. Vilka elever som är i behov av stöd måste upptäckas tidigare i grundskolan och stöden måste sättas in i så god tid att eleven når godkända betyg när de lämnar årskurs 9. Vi har tittat på betygen men det behövs mer kunskap om lovskola och eleverna som går där, säger Christina Sandström.

Liten skillnad mellan kommunal och fristående skola

Det finns en liten men systematisk skillnad mellan hur stor andel elever som tar gymnasieexamen beroende på om eleven har fått ett slutbetyg i årskurs 9 från en kommunal eller en enskild huvudman. Vid samma meritvärde från grundskolan har elever med slutbetyg från en kommunal huvudman en något högre examensfrekvens i gymnasieskolan jämfört med elever från enskilda huvudmän. Elevens betyg och programval har alltså mycket större betydelse för möjligheten att nå en gymnasieexamen än vilken huvudman eleven har fått sitt grundskolebetyg ifrån.

Fakta om undersökningen

  • Studien omfattar de 88 200 elever som våren 2017 slutförde årskurs 9 och samma höst började på något av gymnasieskolans nationella program. Det motsvarar 82 procent av alla elever som avslutade grundskolan det året.
  • Studien inkluderar inte elever som övergått till introduktionsprogram. Däremot ingår elever som läst upp icke godkända betyg i matematik, engelska, svenska eller svenska som andraspråk efter årskurs 9 och antagits till ett nationellt program. På högskoleförberedande program är denna grupp 1 procent och på yrkesprogram 5 procent.
  • Rapporten visar att studiebevis är vanligast bland elever som inte har fått gymnasieexamen inom tre år. Studiebevis innebär att eleven inte har fått godkänt i någon eller flera av de kurser som krävs för en gymnasieexamen. Det finns också elever som behöver ett fjärde år eller helt avbryter sina studier men i studien följs elevernas gymnasieresultat upp efter den avsedda studietiden tre år.

Sverige
Örebronyheter

Källa: Skolverket 

You must be logged in to post a comment Login