Home   >   Ekonomi   >   Elåret 2022 – Från rekordlågt till rekordhögt elpris

Elåret 2022 – Från rekordlågt till rekordhögt elpris

By on 31 december, 2021

Det genomsnittliga systempriset på elbörsen Nord Pool Spot blev 63 öre/kWh år 2021, en ökning med 52 öre jämfört med 2020, motsvarande 82 procent. Storleksordningen för kraftslagen är densamma som tidigare år, där vattenkraften står för 43 procent av den totala elproduktionen, kärnkraft 30 procent, vindkraft 17 procent och kraftvärme 9 procent. Solkraften står än så länge bara för en procent men växer kraftigt.

Som årsgenomsnitt var systempriset – det vill säga referenspriset på den nordiska elmarknaden – det högsta någonsin. Året gav också rekordhöga noteringar för såväl tim-, dygns-, vecko- som månadsgenomsnitt. [1]

– Bakgrunden är framför allt höga priser på naturgas vilket lett till höga elpriser i hela Europa. Till detta kommer höga priser på kol och utsläppsrätter, periodvis låg vindkraftsproduktion och en ökad efterfrågan på el med återhämtning efter Coronapandemin. Ett stort underskott i den hydrologiska balansen har också minskat den nordiska motståndskraften mot de europeiska priserna, säger Magnus Thorstensson, elmarknadsanalytiker hos Energiföretagen Sverige.

Stora prisskillnader inom Sverige

Systemprisets månadsgenomsnitt har varierat mellan 35 öre/kWh i mars till 151 öre/kWh i december. Det högsta timpriset under året var 433 öre/kWh och inträffade den 21 december klockan 9–10, medan det lägsta timpriset var knappt minus 0,08 öre/kWh den 3 oktober klockan 04–05.

De genomsnittliga priserna i de fyra svenska elområdena – Luleå, Sundsvall, Stockholm och Malmö – varierade mellan 43 och 82 öre/kWh. Priset var detsamma i alla svenska elområden under 33 procent av årets timmar. I genomsnitt var elpriset i Malmö 15 öre/kWh högre än i Stockholm och 39 öre/kWh högre än i Sundsvall och Luleå.

I Stockholm och Malmö noterades det högsta timpriset till 646 öre/kWh den 6 december klockan 16–17. I Luleå och Sundsvall uppgick årets högsta timpris till 371 öre/kWh den 29 november klockan 16–17.

– Begränsningar i stamnätet innebär att produktion från vatten- och vindkraft i de norra delarna av Sverige inte kan föras ner till söder. Detta förstärks av minskad planerbar elproduktion i söder. På så sätt blir också priserna i de södra delarna av landet än mer kopplat till de europeiska elpriserna, säger Magnus Thorstensson.

Tyska elpriser 60 procent högre än i Norden

Trots mindre tillgång till vattenkraftproduktion var prisnivån i Norden ändå klart lägre än i Tyskland, där det genomsnittliga priset blev 99 öre/kWh.

Den höga andelen sol- och vindkraft i Tyskland gör att prisvariationerna där är betydligt större. Det högsta timpriset under året var 630 öre/kWh och det lägsta minus 70 öre/kWh.

Lägre vindkraftsproduktion medförde även att antalet negativa priser mer än halverades jämfört med förra året. I Tyskland var priset negativt under drygt 130 timmar. I Norden var systempriset negativt under fyra timmar medan negativa priser noterades i Sverige under tolv timmar.

Våtår och ökad kraftvärmeproduktion

Trots låga magasinsnivåer under sommaren bidrog höstfloden till hög produktion i vattenkraften, 71,2 TWh (terawattimmar = miljarder kilowattimmar, kWh) vilket är lika mycket som förra året och kan jämföras med 65 TWh vid ett normalår.

Innehållet i de svenska vattenmagasinen är i slutet av år 2021 63 procent vilket är 2 procentenheter under normalvärdet. De nordiska magasinen, som i hög grad påverkar priserna på elbörsen, har dock fortfarande en relativt låg fyllnadsgrad, endast 58 procent, vilket är 9 procentenheter under normalvärdet.

Trots stängningen av Ringhals 1 vid årsskiftet 2020/2021 har elproduktionen i kärnkraften ökat med 7 procent till 50,5 TWh jämfört med 47,3 TWh under 2020.

Vindkraftsproduktionen minskade något och levererade 27,5 TWh att jämföra med 27,6 TWh år 2020.

Övrig värmekraft, främst kraftvärme i industrin, ökade rejält till 14,9 TWh vilket är en ökning med 17 procent från 2020 då 12,7 TWh producerades. De höga elpriserna under hösten har varit en bidragande faktor till ökad elproduktion.

Solkraften uppskattas år 2021 till 1,5 TWh, en ökning med 38 procent jämfört med år 2020 då den gav 1,1 TWh.

Förändring i installerad effekt

När man tittar på produktionssiffrorna är det även intressant att jämföra med den installerade effekten, det vill säga om fler produktionsanläggningar tillkommit eller försvunnit:

– Förutom fortsatt ökad installation av solceller så uppskattas utbyggnaden av vindkraften ha ökat den installerade effekten av vindkraft med 20 procent under året. Detta medan stängningen av Ringhals 1 den 31 december 2020 innebar att den installerade effekten i kärnkraften minskade med 900 MW, säger Magnus Thorstensson.

Preliminär elbalans 2021 jämfört med 2020 och tio år sedan

Tabellen nedan visar 2021 års värden jämfört med föregående år och för tio år sedan. Preliminärt producerades totalt 165,6 TWh 2021 jämfört med 158,8 TWh 2020. Nettoexporten från Sverige blev 25,3 TWh.

TWh 2011 2020 2021 diff 20-21
Vattenkraft 66,2 71,2 71,2 0%
Vindkraft 3,5 27,6 27,5 0%
Kärnkraft 55,6 47,3 50,5 7%
Övr kraftvärme 19,8 12,7 14,9 17%
Sol* 0,0 1,1 1,5* 38%
Produktion totalt 145,1 158,8 165,6 4%
Import till Sverige 17,6 11,8 8,0 -32%
Export från Sverige 15,6 36,8 33,3 -9%
nettoexport -2,1 25,0 25,3 1%

*uppskattat värde

Ekonomi | Sverige
Örebronyheter

Källa: Energiföretagen Sverige

You must be logged in to post a comment Login