Home   >   Ekonomi   >   Ekonomiska utsikter från Hyresgästföreningen: Politiken ansvarar för byggfallet

Ekonomiska utsikter från Hyresgästföreningen: Politiken ansvarar för byggfallet

By on 20 februari, 2019

Statistiska centralbyrån har presenterat preliminär statistik som visar att det påbörjades nybyggnation av cirka 53 000 lägenheter under 2018. Det är 16 procent färre lägenheter jämfört med 2017 då 62 879 lägenheter började byggas. I flerbostadshus påbörjades cirka 42 250 lägenheter under året vilket är 15 procent färre än under 2017. Av dessa lägenheter är ca 60 procent hyresrätter vilket kan jämföras med 50 procent för 2017. I småhus påbörjades cirka 10 750 lägenheter vilket är 17 procent färre än under 2017.

Ökat gap
Vi kan därmed konstatera att gapet mellan Boverkets prognosticerade behov av 67 000 färdigställda bostäder per år, och det faktiska utfallet, kommer att öka under kommande år.

I Storstockholm påbörjades 19 027 bostäder under 2017, och endast 12 421 under 2018. En minskning med 35 % i en region som fortsatt dras med stora obalanser på bostadsmarknaden.

Minskningen i byggstarter i särskilt Storstockholmsområdet visar hur priskänslig den nuvarande finansieringsmodellen är. Ett ökat utbud i kombination med lägre möjlighet för hushållen att skuldsätta sig, pga kreditrestriktioner, gör att sektorn inte kan räkna med ständigt högre priser i det som byggs. Det skapar osäkerhet kring framtida avkastning, vilket minskar investeringsviljan.

Samtidigt uppvisar marknaden inte den flexibilitet på kostnadssidan som skulle möjliggöra för en anpassning nedåt i priser. Faktorpriserna för hela landet har ökat med 3,7 % under föregående år.

Planerade bostäder försvinner för att balansera prisnivåer
I den politiska debatten har det ibland funnits en förväntan på att branschens aktörer ska gå vidare från premiumsegmentet och bygga bostäder till mer normala prisnivåer, men det är inget vi ser i dagsläget, sannolikt pga av att ett fortsatt högt utbud riskerar att ytterligare pressa ner priser på hela marknaden. Givet den sjunkande byggtakten spår SBAB att priserna för riket som helhet kommer att gå ner med ca 5 % fram till 2022. En ytterligare ökning av utbudet skulle sannolikt ge ett större prisfall, då den generella prisnivån fortfarande är en bra bit över den långsiktiga prisnivån på en marknad i balans. Stagnerande eller till och med sjunkande prisnivåer innebär en ny verklighet för branschens aktörer som kommer tvinga fram ett nytt förhållningssätt på kort sikt. Vi ser redan att hyror i nyproduktion rabatteras för att fastighetsägaren ska slippa vakanser. Bostadsrätter säljs med avgiftsfrihet till föreningen under de första åren, samt föreningsstadgeskrivelser som medger fri andrahandsuthyrning för bostadsrättsinnehavaren. Men på lång sikt verkar svaret bli att stryka planerade bostäder, för att på så sätt balansera prisnivåerna och inte riskera ytterligare prisfall.

Hyresrätten har visat sig vara mindre konjunkturkänslig än bostadsrätten, åtminstone på kort sikt. Boverkets prognos från december 2018 visade på att antalet byggstartade hyresrätter skulle ligga stabilt på ca 24 000 lägenheter per år, samtidigt som antalet byggstartade bostadsrätter halveras inom loppet av två år.

Staten måste se sin möjlighet och ta ansvar
Signalen från Finansinspektionen och riksbanken är tydlig, hushållen ska inte längre belåna sig i samma tempo och utsträckning som tidigare. Då kvarstår det offentliga, där inte minst staten har en möjlighet att ta ett större ansvar, och därmed risk, för framtida bostadsinvesteringar. Statsskulden i relation till BNP beräknas vid 2019 års utgång uppgå till 23 % av BNP. Fallet i bostadsinvesteringar bör hamna högst på regeringens bostadspolitiska agenda, och frågan om vem eller vilka som ska bära risken för stora kapitaltunga investeringar när marknaden viker, behöver ett svar.

Ekonomi | Regionalt
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login