Home   >   Ekonomi   >   Dyrare vardag kräver mer ekonomisk samsyn i relationen

Dyrare vardag kräver mer ekonomisk samsyn i relationen

By on 6 december, 2023
Erik och Agnes har hittat ett eget upplägg för sin parekonomi - trots olika förutsättningar.
Bild: Hypoteket

Det har blivit dyrare att hålla oss varma inomhus, handla mat och laga till den, tanka bilen och betala hyra, bolåneränta och avgift. Det har helt enkelt blivit dyrare att leva, vilket kan leda till en del aha- upplevelser.

Förhoppningsvis kan det dyrare kostnadsläget ge effekten att man som privatperson ser över sin ekonomi i grunden, såväl individuellt som i en relation. Det kan handla om att börja med att skaffa sig koll på inkomster och utgifter. Förhandla räntan på bolån. Minst lika viktigt kan vara att se över formen för sparandet. Att ha kvar det som eventuellt blir över, på ett lönekonto utan ränta, är som att tacka nej till pengar.

I en relation

Det här med ekonomi kan vara ett knepigt ämne och inte blir det lättare i en parrelation, eller? Det finns heller ingen universallösning som passar alla när man ska komma överens om ett ekonomiskt upplägg i en parrelation. Faktorer som bakgrund, kunskaps- och inkomstnivå och synen på ekonomi påverkar när två personer ska komma överens om ekonomin.

En annan viktig parameter som påverkar företrädesvis vår benägenhet att bli osams om ekonomin, visar forskningen, är hur länge vi varit tillsammans. Våra ekonomiska likheter, olikheter och beteenden är inte uppenbara i början av en relation och att prata ekonomi tidigt i ett förhållande kan upplevas som både okänsligt och oromantiskt.

Det finns dock väldigt mycket att vinna på att göra precis det. Förutom att hitta en bra fördelning av hur utgifterna ska fördelas efter olika inkomster så kan det vara bra att tidigt prata mål och prioriteringar. När ni satt ramarna kan det vara bra att göra återkommande avstämningar för att hålla koll på att upplägget ni valt fortfarande känns rättvist. Det finns sannolikt lika många upplägg som det finns par. Längre ned listar vi tre vanliga upplägg. Men först lite forskning:

Forskning visar att gemensam ekonomi betyder färre konflikter

En studie från Stockholms Universitet visar att par med gemensam ekonomi upplever färre konflikter, men det gäller främst par som varit tillsammans länge. Gemensam ekonomi kan leda till mer av en team- känsla och kan ge en känsla av stabilitet i förhållandet.

Delad ekonomi passar bättre för unga par

Forskningen visar ett tydligt samband mellan färre konflikter och bråk och gemensam ekonomi hos par som varit tillsammans länge. Men gemensam ekonomi är inte det bästa för alla åldrar. I åldern 20 – 29 år är det tvärtom bättre med delad ekonomi, och det leder till färre konflikter. Det beror på att man i unga år inte har så stora gemensamma utgifter och dessutom är man ny i sin relation.

Nedan kan du läsa mer om tre av de vanligaste uppläggen:

  1. En helt gemensam ekonomi kan innebära att alla inkomster läggs ihop, utgifterna betalas gemensamt och det sätts av till ett gemensamt sparande. Att ha helt gemensam ekonomi innebär att ni ser inkomsten som en, alldeles oavsett om den ena tjänar mer. Båda lönerna läggs ihop, det är vad som kommer in. Utgifterna betraktas också som gemensamma. Glöm inte att emellanåt prata om era gemensamma sparmål. Ibland kan dessa ändras, både för er gemensamt och för var och en. Att ha gemensam ekonomi kan skapa en annan typ av trygghet, speciellt för den i relationen som tjänar mindre.
  2. Väljer ni upplägget delvis gemensam ekonomi kan det till exempel innebära att dela på alla fasta utgifter, samtidigt som ni har ett visst gemensamt sparande, ett enskilt sparande och de pengar som blir över efter det förfogar var och en över. Prata ihop er om vad ni betraktar som gemensamma utgifter. Man kan tänka att det är de stora posterna i ert liv som är gemensamma. Som avgift till föreningen, hyra, ränta, amortering och försäkring. Det kan också ingå kostnader för barnomsorg, fritidsaktiviteter för barnen, kostnader och avgifter till A- kassan. Drivmedelskostnader kan också ingå i det gemensamma. Hela familjen kan gynnas av att det finns en bil även om en person har körkort. Här är det bra att prata om och se över vad ni båda menar med gemensamma utgifter.
  3. Väljer man helt separat ekonomi är det en hårdare linje mellan era gemensamma utgifter och era enskilda. Exempelvis boendekostnader, transportkostnader och matkostnader delas och betalas gemensamt och resten sköter var och en själv. Försök att hitta er egen lösning, prata ihop er och hitta en samsyn.

Hur kan parekonomi fungera i praktiken? Det ville Hypoteket veta mer om och åkte hem till Agnes och Erik, ett ungt sambopar i en förort till Stockholm. Trots sina olikheter och olika ekonomiska utgångspunkter har de, genom att googla, ta råd och diskutera, hittat en lösning för sin parekonomi som båda är nöjda med.

När Agnes träffade Erik hade hon ingen rutin att spara och hade efter lång kötid äntligen fått ett förstahandskontrakt på en lägenhet i Stockholm. Erik å sin sida hade både pengar på banken, ägde en bostadsrätt och har ett nedärvt intresse för ekonomiska frågor.

Agnes sade upp sitt hyreskontrakt och flyttade in i Eriks bostadsrätt

– Det var inte helt lätt att hitta en bra lösning för hur vi skulle göra med bostaden. Först var vi inne på att Agnes skulle köpa in sig i min bostadsrätt men det visade sig vara väldigt krångligt. Vi valde att lösa det på ett eget sätt. Jag pratade mycket med mina föräldrar som är väldigt ekonomiskt intresserade och kunniga, berättar Erik.

Agnes fyller i: jag frågade väldigt många kollegor om det, det var viktigt för jag riskerade ju ganska mycket när jag sade upp min hyresrätt. Det var inte ett helt lätt beslut att säga upp lägenheten och flytta till Erik. Vi ägnade mycket tid åt att söka information på nätet hur andra gjort i en liknande situation. Till slut landade vi i ett upplägg som båda känner sig nöjda med.

Boendekostnader

Paret har valt en lösning där Agnes betalar en medvetet låg summa varje månad. De resonerar som så att det är bättre att Agnes prioriterar sitt sparande. Syftet är att Agnes ska kunna bidra till kontantinsatsen till nästa gemensamma bostad som paret redan planerat köpa inom en snar framtid. E

rik som äger lägenheten de nu bor i får dra av räntan (med 30 procent upp till 100 000), vilket i sig motiverar att Agnes betalar mindre. Hon betalar heller inte för renoveringar och annat som förbättrar värdet på bostaden. Anledningen till det är att när lägenheten säljs tillfaller hela vinsten Erik. Avgiften till föreningen och driftskostnaderna betalar de hälften var av.

Erik avslutar med att säga: Det grundläggande målet med vår fördelning är att vi ska ha ungefär lika mycket pengar kvar att röra oss med efter att alla utgifter är betalda. Det vore oschysst om jag inte utnyttjade min högre lön till något positivt som gagnar oss båda.

Maten

Paret handlar nästan uteslutande livsmedel, tvättmedel och hygienvaror på nätet. De har valt det för att de upplever det som mer tidseffektivt och upplevs lugnare då de kan se efter vad som fattas och planera måltider under tiden de beställer. I en fysisk livsmedelsbutik är det också svårare att lägga tillbaka en vara om man ångrar sig.

Risken är större att varan man ångrar följer med hem från en fysisk butik. På nätet klickar man bara ur den varan. Det är också mycket lättare att få en överblick över kostnader och jämföra priser, och vi köper färre onödiga varor när vi gör våra inköp på nätet, berättar Agnes.

I takt med prisökningen har paret gradvis ändrat både vad de köper och bytt till en annan lite billigare livsmedelskedja. De har också minskat antalet ekovaror. Erik arbetar huvudsakligen hemifrån och äter mer mat än vad Agnes gör. Därför har de fördelningen att Erik betalar 60 procent av matkostnaden och Agnes 40. Matpengarna går in på ett gemensamt konto, och de pengar som blir blir över en månad sätts över till ett gemensamt resekonto.

– Vi har faktiskt lyckats dra ned på våra matkostnader, det har blivit lite av en sport att se resekontot fyllas på, berättar Agnes.

Bråken om ekonomi sker sällan, både Erik och Agnes säger att de aldrig hamnat i bråk om ekonomin. I början av deras relation tyckte Agnes att det var obehagligt och stressande att prata ekonomi. Det är inte lika laddat att prata ekonomi längre nu när jag ser att det funkar, vi kan hålla budget och jag har kommit igång med mitt sparande.

Just nu är det Agnes sparande som är i fokus och paret anpassar sin ekonomiska fördelning efter det. Snart ska de ge sig ut på jakt efter en större bostadsrätt, då känns det viktigt att Agnes också kan bidra till kontantinsatsen.

– Jag vet par som kör en ganska svartvit ekonomisk uppdelning oavsett om en tjänar mer än den andra. Vi tycker det är bättre att man ser ekonomin som en gemensam sak och anpassar den efter nuläget. Vi lägger ju grunden till vår gemensamma framtid.

Det får bli de avlutande orden från vårt besök hos Erik och Agnes. Hypoteket tackar för generositeten de visat genom att berätta om några av de delar som lett till att de hittat en bra fördelning i sin ekonomi. Som båda är nöjda med.

Ekonomi
Örebronyheter

Källa: Hypoteket

You must be logged in to post a comment Login