Home   >   Senaste nyheter   >   Din dofthjärna fungerar som en råttas

Din dofthjärna fungerar som en råttas

By on 31 juli, 2019
Arkivbild.

Forskare vid Stockholms universitet har undersökt hur hjärnan känner igen dofter, och funnit att dofthjärnan och hörselhjärnan kommunicerar med varandra.

En ny studie visar stora likheter mellan dofthjärnan hos människor och råttor, vilket kan hjälpa oss att utveckla nya mediciner mot Alzheimers. Personer med svårigheter att identifiera dofter har nämligen större risk att utveckla sjukdomen.

Sommaren förknippas med dofter såsom jordgubbar, hav eller doften från grillen. Men hur förstår våra hjärnor vad det är vi doftar på?

Forskare vid Stockholms universitet, New York University och Northwestern University i USA har undersökt hur hjärnan identifierar dofter genom att kombinera olika sinnesintryck. I en ny forskningsrapport upptäckte de att hjärnans sinnesregioner kan lära sig att kommunicera direkt med varandra. Forskarna tränade råttor att lära sig matcha ett ljud med en doft – råttan fick en belöning vid rätt kombination av lukt och ljud. Forskarna mätte samtidigt hjärnans aktivitet. Forskarna fann att efter träning började hjärnans hörsel- och doftregioner öka sin aktivitet både för ljud och dofter. Dofthjärnan började alltså även aktiveras av ljud, och vice versa. Forskarna fann även bevis för att hjärnområdena började kommunicera med varandra. De nya resultaten överensstämmer med vad forskarna fann när de studerade mänskliga deltagare med liknande metoder. När vi hör ordet ”jordgubbar” aktiveras hörselhjärnan, som i sin tur aktiverar dofthjärnan, vilket gör att den är förberedd på just doften av jordgubbar. De nya resultaten tyder på att människans och råttans hjärnor fungerar på liknande sätt. Forskarna menar att deras resultat kan hjälpa oss i kampen mot demenssjukdomar.

– Personer med nedsatt förmåga att identifiera dofter har en ökad risk att drabbas av Alzheimers sjukdom. Men mycket av hjärnforskningen utförs på råttor. Eftersom vi ser att dofthjärnan fungerar på liknande sätt hos råttor och människor, hoppas vi att vår metod kan användas för att utveckla nya, förbättrade bromsmediciner, säger Jonas Olofsson, docent i psykologi vid Stockholms universitet och huvudförfattare till studien.

Forskningen publicerades denna vecka i tidskriften eNeuro (Journal of Neurosciences onlinetidskrift). Den tidigare forskningen med mänskliga deltagare publicerades nyligen i tidskriften Nature Communications. Jonas Olofssons forskning finansieras av ett Pro Futura Scientia stipendium från Riskbankens Jubileumsfond, samt ett Wallenberg Academy Fellows stipendium från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Regionalt
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login