- Jonas Arntzen räddade tre poäng för Örebro HK
- Trött BIK Karlskoga körde över Östersunds IK
- Örebro Universitet nominerat till Svenska Jämställdhetspriset 2025
- Nobelpris inspirerar lokal forskning om fosterutveckling
- Trygghetsskapande åtgärder i Brickebacken
- Återinförandet av dagvård för personer med kognitiv svikt
- Drivkraft och samverkan är nyckelord för regionala tillväxtnämnden nästa år
- Mingel – *Makeriet* Fredag 15 November 2024
- Julens nya stjärna svensk glöggnyhet
- Vinstmaskinen BIK Karlskoga rullar vidare
Digital metod banar väg för bättre tandhälsa
Att kunna äta ordentligt är avgörande för vårt välmående. Högskolan i Halmstad har lång erfarenhet av forskning kring just tänder och dentalimplantat, och nu tar forskningen ett steg in i framtiden med hjälp av ett nytt, digitalt projekt.
Bengt-Göran Rosén, professor i maskinteknik vid Högskolan i Halmstad, samarbetar med Hallands sjukhus Halmstad för att utveckla och tillgängliggöra tekniken kring styrd bentillväxt.
– Ibland kan en patient som har behov av ett tandimplantat sakna ben att fästa implantatet i. Det kan bero på en sjukdom eller någon form av trauma. Då behöver tandläkaren bygga upp benet på nytt, och det är det som kallas för styrd bentillväxt, förklarar Bengt-Göran Rosén.
En ny, enklare metod
Att arbeta med styrd bentillväxt är inte någonting nytt. Tidigare har man använt sig av olika benersättningsmaterial som kroppen sedan har integrerat. På det sättet har man sakta kunnat bygga upp nytt ben. Ett annat tillvägagångssätt är att transplantera en benbit, vilken också den så småningom integreras av kroppen. Den metod som nu tas fram av specialisttandläkarna på Hallands sjukhus Halmstad, i samverkan med Högskolan i Halmstad, är både lättare att använda och mer kostnadseffektiv.
– Vi använder oss av ett polymert membran som tillverkas med digital teknik och 3D-printning. Genom en tomografiscanning får vi tillgång till CAD-data och 3D-data som gör det möjligt att anpassa membranets utformning och storlek efter hur det färdiga benet ska se ut. Membranet placeras sedan över den del där det saknas ben. Det stimulerar bentillväxt, och på det sättet kan patienten få exakt så mycket ben som behövs för att förankra en skruv med ett dentalimplantat på, berättar Bengt-Göran Rosén.
Livsviktig forskning
Att ha fungerande tänder handlar om mycket mer än kosmetik. För att ha en fungerande bettfunktion och kunna tugga är tänderna avgörande.
– När man får problem med födointaget, till exempel på grund av tandproblem, tenderar man att sluta äta fiberrik föda. Istället väljer man att äta sådant som är lätt att tugga. I värsta fall kan man kanske inte tugga alls, och då måste man dricka sin föda. Så fort en patient blir tvungen att inta flytande föda minskar hens livskvalitet, och då brukar det gå ganska snabbt utför. Därför är det jätteviktigt med tandhygien och tandvård. För att kunna ha en sund livssituation behöver man kunna tugga och äta, säger Bengt-Göran Rosén.
Stora möjligheter för spridning av tekniken
Den nya tekniken är både enkel och effektiv, och Bengt-Göran Rosén ser stora möjligheter för spridning:
– Membranet tillverkas med digital teknik i moderna maskiner. Tillverkningen är lätt att hantera, och därför finns det stor potential för tekniken att spridas. Idag kan inte alla tandläkare ha spetskompetens för styrd bentillväxt eftersom det är en ganska komplicerad och tidskrävande process. Med vår nya teknik blir det mycket smidigare, och dessutom kommer det att kosta mindre. På det sättet kan fler tandläkare erbjuda sådana här behandlingar, och tillgängligheten för patienter ökar. Det är en billigare och enklare teknik helt enkelt.
Samverkan nyckeln till framgång
Högskolan i Halmstad har länge forskat kring dentalimplantat, bland annat tillsammans med Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Malmö Universitet. Det var också genom de samarbetena som kontakten med Hallands sjukhus etablerades. Bengt-Göran Rosén lyfter gärna fram projektets samverkansparter:
– Samverkan med forskarna och specialisttandläkarna på Hallands sjukhus är helt avgörande för det här projektet. Att kunna arbeta tillsammans är en fantastisk förmån. Vi ingenjörer har möjlighet att bidra med vårt kunnande, våra forskningsmiljöer, i det här fallet Rydberglaboratoriet och Fab Lab, och våra digitala metoder, men det är samverkan som gör att det alls kan bli någonting av ett projekt som det här. När vi möter Hallands sjukhus och de berättar om sina idéer och utmaningar och vi berättar hur vi tänker, det är då det skapas möjligheter för utveckling.
Hälsa | Regionalt
Örebronyheter
Related Posts
Latest News
-
Jonas Arntzen räddade tre poäng för Örebro HK
Örebro HK tog sig an Färjestad BK i Karlstad Löfbergs...
- Posted november 16, 2024
- 0
-
Trött BIK Karlskoga körde över Östersunds IK
Under lördagen tog BIK Karlskoga emot tabelljumbon Östersunds IK hemma...
- Posted november 16, 2024
- 0
-
Örebro Universitet nominerat till Svenska Jämställdhetspriset 2025
Örebro universitet har nominerats och gått vidare till semifinal i...
- Posted november 16, 2024
- 0
-
Nobelpris inspirerar lokal forskning om fosterutveckling
Årets Nobelpris i fysiologi eller medicin gick till de två...
- Posted november 16, 2024
- 0
-
Trygghetsskapande åtgärder i Brickebacken
Med anledning av torsdagskvällens allvarliga händelse i Brickebacken har Örebro...
- Posted november 16, 2024
- 0
-
Återinförandet av dagvård för personer med kognitiv svikt
Torsdag 14 november 2024, beslutade socialnämnden i Lindesbergs kommun att...
- Posted november 16, 2024
- 0
-
Drivkraft och samverkan är nyckelord för regionala tillväxtnämnden nästa år
Drivkraft, engagemang och samverkan med externa aktörer. Det är vad...
- Posted november 16, 2024
- 0
You must be logged in to post a comment Login