Detta behövs för hållbart förbättringsarbete i sjukvården

Syftet med forskningsarbetet och avhandlingen är att öka kunskapen om hur socialt kapital och engagemang bidrar till verksamhetsutveckling och hur detta skapas under pågående arbete med det samma på sjukhus. Avhandlingen bygger på enkätdata från läkare, sjuksköterskor och undersköterskor vid fem svenska sjukhus.

Hur ser då bakgrunden ut? Jo, svenska sjukhus har flera utmaningar att hantera. En av dem är frågan om hur man ska utveckla vårdprocesser med hög kvalitét och samtidigt minska kostnaderna. För att lyckas så krävs det engagerade medarbetare och däri ligger en annan utmaning, nämligen att engagera yrkesgrupper i hälso- och sjukvården i förbättringsarbetet. Tidigare forskning har visat att det kan vara svårt att göra just detta och att det saknas kunskap om vad som leder till engagemang.

En anledning till detta är att svensk hälso- och sjukvård under 1990-talet genomförde storskaliga förändringar vilka influerades av new public management. Det handlade framförallt om att öka fokus på ekonomi och effektivitet genom rationaliseringar och kundfokus (patienterna i centrum) vilket medförde stärkt administration genom ökad kontroll och uppföljning.

Förändringarna ledde bland annat ökad arbetstakt; arbetskrav; stress och frånvaro, lågt arbetsengagemang och låg hållbarhet i förändringarna.

Frågan om hållbarhet i förbättrings- och förändringsarbete är högst aktuell då intentionen med detta arbete är att det ska bli hållbart. Men vad menas då med hållbart i detta sammanhang?

– Hållbart utvecklingsarbete betonar betydelsen av att utveckla både hälsa och prestation och att utnyttjade mänskliga resurser inte endast förbrukas utan att mervärde och resurser också kan återskapas. Exempelvis kan hälsa, engagemang och socialt kapital som resurs stärkas eller bibehållas samtidigt som personalen arbetar med förbättringsarbete vilket kan medföra en ökad arbetsbelastning.

En resurs som undersökts är betydelsen av socialt kapital i relation till hållbart förbättringsarbete. Marcus Strömgren har i sin avhandling definierat socialt kapital som tillit till ledning, tillit mellan medarbetare, erkännande och social ömsesidighet. Med andra ord en slags ”relationell resurs”, som Marcus Strömgren uttrycker det.

I praktiken kan förbättringsarbete inom hälso- och sjukvården dra nytta av resultatet genom att fokusera på att bygga social kapitalt och att samtidigt stärka ledarskapet. Genom att utveckla chefers ledarskapskvalitét så ökar möjligheterna för ett starkt socialt kapital vilket främjar att förbättringsarbetet blir hållbart. Betydelsen av social kapital för hälso- och sjukvårdspersonals engagemang, arbetstillfredsställelse och intention att sluta sitt arbete medför att det sociala kapitalet KAN betraktas som en resurs för hållbar verksamhetsutveckling i sjukvården.

Här är de slutsatser som Marcus Strömgren kommit fram till i en något mer detaljerad version:

• Ökade psykosociala arbets- och organisatoriska resurser är viktiga för vårdprofessioners kliniska engagemang i att förbättra vårdprocesser.
• Socialt kapital är associerat till vårdprofessionellas intention att sluta sitt arbete.
• Socialt kapital predicerade vårdprofessioners generella arbetsengagemang, engagemang i kliniska förbättringar gällande patientsäkerhet och deras arbetstillfredsställelse.
• Nivåer av ledarskapskvalitét har betydelse församband med nivåer av socialt kapital.

Hälsa | Regionalt
Örebronyheter

Studierna i avhandlingen genomfördes inom ramen för ett forskningsprojekt finansierat av FORTE och AFA Försäkring.