Home   >   Ekonomi   >   Det värsta av scenarion blev verklighet

Det värsta av scenarion blev verklighet

By on 21 mars, 2022
Arkivbild

Den konflikt som fanns mellan Ukraina och Ryssland eskalerade snabbt på ett sätt som överraskade många, med ett fullskaligt krig och en invasion. Det är en humanitär tragedi som kommer sätta djupa spår och som drabbar mängder av oskyldiga människor. Omvärlden har reagerat med starka fördömanden och sanktioner, men fortsatt pågår kriget och hur utgången kommer att bli kan ingen idag bedöma. Händelserna påverkar också resten av världen där såväl olje- och livsmedelspriserna stiger med att högre inflation som följd.

Ukraina invaderas

Det värsta av scenarion förverkligades under slutet av februari då ryska styrkor invaderade Ukraina, en fasansfull mardröm för de många drabbade. I kölvattnet av det som inträffat blir det också uppenbart hur den tidigare frostiga relationen mellan EU och Ryssland snabbt frusit till is. Breda sanktioner mot enskilda individer, ryska intressen samt landets tillgång till det internationella betalningssystemet SWIFT har införts. Möjligheterna för landets centralbank har också begränsats, vilket sammantaget fått till följd att rubeln fallit kraftigt. Flertalet företag har samtidigt valt att stänga ned sin verksamhet i Ryssland och isoleringen av landet blir således allt tydligare.

Även om den ryska ekonomin endast svarar för omkring 2 procent av global BNP, så finns en tydlig oro för vad följderna i förlängningen kan komma att bli, vilket inte minst gäller energiförsörjningen i Europa. Vi ser också ett tydligt skifte i hur länderna i Europa agerar för att snabbare finna en väg till en oberoende energiförsörjning. Men även andra politiska initiativ lär påverka den ekonomiska utvecklingen i regionen, inte minst gäller det de väntat höjda försvarsutgifterna och samtal om försvarsallianser då flertalet länder agerar utifrån den nya säkerhetspolitiska verklighet vi lever i.

Marknadens reaktion

En händelse som ett krig är både hemsk och oförutsägbar. Det är i dagsläget omöjligt att uttala sig om vad som kommer att ske såväl på kort som lång sikt, om vi får en upptrappning i konflikten eller om förhandlingar kan leda till ett mer positivt scenario. De initiala reaktionerna på de finansiella marknaderna är ökad turbulens och volatilitet, vilket är det vanliga när osäkerheten ökar. Aktiemarknaden föll kraftigt i samband med krigsutbrottet och i stort sett samtliga större börser står nu på minus räknat sedan årsskiftet, men kurserna slår också kraftigt fram och tillbaka mellan dagarna i takt med att ny information framkommer. Samtidigt har vi sett kraftigt stigande priser på olja och naturgas, vilket inte är orimligt med tanke på Ryssland position som leverantör på den marknaden. Efter en kraftig uppgång nådde oljan snabbt de högsta prisnivåerna vi sett sedan 2008, men priset har sedan fallit tillbaka något och oljan handlas nu runt 100 dollar per fat. Det har också fått följder på priserna för bensin och diesel vilka under de senaste veckorna nått rekordnivåer.

Centralbankerna i fokus

Centralbankerna världen över har nu en svår uppgift att hantera. Den militära konflikten riskerar att skapa störningar som kan hämma den i grunden stabila ekonomiska utveckling vi har, konsumenternas och företagens framtidsutsikter försämras och stigande energi- och livsmedelspriser fortsätter att äta sig in i inflationen och urholkar köpkraften. Även om få bedömare idag ser ett direkt hot om en global recession är det uppenbart att vi ser framför oss en kombination av lägre tillväxt och höjd inflationstakt.

Europeiska centralbanken, ECB, meddelade nyligen att de kvarstår med en oförändrad styrränta men justerade samtidigt både sina prognoser för inflation och tillväxt i regionen. Inflationen väntas under 2022 enligt den nya prognosen uppgå till 5,1 procent (tidigare bedömning 3,2 procent) medan BNP-tillväxten väntas nå 3,7 procent (tidigare väntat 4,2 procent).

Amerikanska Federal Reserve kunde konstatera att inflationen i landet fortsätter att stiga, den senaste mätningen visade en uppgång på 7,9 procent vilket är den högsta nivån på över 40 år. Efter mötet i mars kommunicerades som väntat centralbanken att de för första gången på över tre år höjer styrräntan, initialt med 0,25 procent men att vi därefter också kan förvänta oss gradvisa höjningar under resterande sex möten under 2022. Det är dubbelt så många höjningar som tidigare väntats, och därutöver bedöms ytterligare ett antal höjningar vara nödvändiga under 2023. Bilden har alltså förändrats dramatiskt sedan mötet i december och ställt i ett historiskt perspektiv en av de största och snabbaste omsvängningar vi sett av Federal Reserve. Centralbankens ledamöter väntar sig nu en styrränta på åtminstone 1,9 procent vid årets utgång (och alltså än högre därefter) och en inflation som i år biter sig fast på 4,5 procent.

Även i Sverige hörs förändrade tongångar från Riksbanken efter att den svenska inflationen (justerad för ränteförändringar) steg till 4,5 procent i februari, jämfört med 3,9 procent i januari. En starkt bidragande orsak är stigande livsmedelspriser, bland annat har kaffepriserna stigit med omkring 30 procent på ett år. Riksbanken konstaterar att mycket har förändrats i omvärlden på ett par månader, och att det kan leda till att vi kommer få se räntehöjningar även i Sverige på ett tidigare stadium än vad som tidigare var aktuellt. Det förändrade läget lär också få direkt påverkan på hushållen, med en hög skuldsättning kommer stigande bolåneräntor få genomslag på köpkraften, och även om vi inte sett några större rörelser på exempelvis 3-månaderslån så har de längre löptiderna börjat krypa uppåt. Eftersom utgångsläget är en mycket låg räntenivå så blir det stora procentuella uppgångar även vid relativt små ränterörelser. Det blir en delikat uppgift för centralbankerna världen över att balansera i en osäker omvärld, med stigande inflation och ökade risker för den ekonomiska tillväxten. De mätningar som avser företagens och konsumenternas humör kommer därmed säkerligen att tilldra sig mycket intresse från olika bedömare och analytiker. Från att varit en tydlig optimism finns stor risk för att oron och osäkerheten slagit rot, och framför allt att framtidsutsikterna grumlas i förhållande till tidigare.

Vad händer med Rysslandsfonderna?

Perioder med förhöjd osäkerhet innebär ofta att händelser övertolkas och att placerare agerar mer med magkänslan än utifrån det långsiktiga perspektiv som ofta behövs för att kunna se förbi de mörka moln som just nu ligger över oss. Vad vi nästan säkert kan säga är att volatiliteten lär bestå innan bilden klarnat, men när i tiden det sker vet vi i dagsläget inte. Sett i ett historiskt perspektiv kan vi konstatera att efter en osäker period kommer det ske en normalisering där det inte är oron som styr utan de underliggande värden i investeringarna. Att bygga en väldiversifierad portfölj som har rätt risk, där man klarar av även de mest turbulenta perioder utan att tvingas sälja vid fel tillfällen, är grundläggande i ett långsiktigt sparande. Vår syn är att givet att den grunden är lagd är det slitna uttrycket att sitta still i båten lika aktuellt denna gång som vid tidigare orosperioder.

För investeringar i Ryssland är situationen emellertid mer bekymmersam. I samband med krigsutbrottet stängde Moskvabörsen och vi vet idag inte om eller när en handel kan återupptas och i sådana fall på vilka villkor. Det är också svårt att se vilken aktör som skulle vilja eller kunna agera på den ryska marknaden givet situationen och med de sanktioner som finns. Fonder med inriktning mot Ryssland och Östeuropa är således stängda för handel, och innan fondbolagen kan säkerställa en korrekt värdering av de innehav man har, så kommer de förbli stängda. Indikationer tyder på att stora delar av värdet i dessa fonder kommer gå om intet, som exempel har den globala fondgiganten Black Rock skrivit ned sina tillgångar med 95 procent och flera andra aktörer har uttalat att det inte går att räkna med att något värde finns kvar eller att det ens skulle gå att få ut sitt kapital från den ryska marknaden om det skulle öppnas en handel. I ett större sammanhang kan också nämnas att den ryska aktiemarknaden innan kollapsen stod för cirka 0,6 procent i globalindex och svarade för omkring 3 procent i en bred tillväxtmarknadsfond, så även om den direkta påverkan finns i fonder med sådant fokus är den mer begränsad.

Ekonomi | Sverige
Örebronyheter

Källa: Säkra

You must be logged in to post a comment Login