”Det dunkla ljuset” av Leia

By on 15 februari, 2022

Det dunkla ljuset
Den lampan gav
Av handdukens täckning
Din uppgivna kroppshållning
Över bordet
Fyllt av djävulens verktyg
Din sökande blick
Efter någonting
Så kallt
Elementet gav ingen värme
Så kalt
En rum möblerat med mörker
Jag vet
Du trodde inte
På någon himmel
Inte på din promenad
Till socialkontoret
Inte därifrån
Som du grät
Hopplöst att vakna
Hopplöst att somna
Himmel som var blå
Pekade du på
Skrattade och sa
Ett hån
Om solen sa du
Rymdens spaningskamera
Du tittade på mig
Vädjade med små ord
Göm mig
Låt de aldrig
Få tag i mig
De farliga
Som hotar mig
De är överallt
Så vilsen du var
Jag minns du sa
Himlen finns inte
Det är en illusion
Det är konstigt
För meteorer dödar oss
Inte heroinet
Heroinet är resan
Så borta du var
Du log och sa
Det finns
Ett annat liv
En annan plats
Men inte som du tror
Din sönderstuckna kropp
Alla varbölder
Dina smutsiga kläder
Din tacksamhet
Över min soffa
Din fredade zon
Där ingen kom nära
Oavsett musikval
Var det nostalgi
Som spelades
Ruset av
Alkohol och droger
Som spelades
Så sliten kropp
Så skakig själ
En attraktion
Av ett varande
Att inte finnas
Du försvann
Jag försvann
Två oroliga vindar
Blåste iväg
I olika riktningar
Så du försvann
Hittades någonstans
Tidig morgontimme
När sopor tömdes
Inte i någon himmel
Du har åkt vidare
Inte till någon himmel
Någon annanstans

Leia, Kultur | Dikten
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login