Den psykosociala vårdmiljön är viktig för kvaliteten i demensvården

By on 24 september, 2013

Innehållet och kvaliteten i vården av personer med demens som bor i särskilda boenden kan förbättras genom att skapa en miljö som är trygg, vardaglig och som underlättar kommunikation och goda möten. Det konstateras i en avhandling från Umeå universitet.

Karin Sjögren, doktorand vid institutionen för omvårdnad, Umeå universitet, har i sitt avhandlingsarbete studerat vården av personer med demens i särskilda boenden i Sverige.

Det finns numera en samsyn om att god demensvård utgår från varje individs livshistoria, individuella önskemål, värderingar och behov, så kallad personcentrerad vård. Bemötandet, samspelet och individuellt anpassade meningsfulla aktiviteter i vardagen är centrala delar i den goda personcentrerade demensvården.

Med hjälp av enkäter har Karin Sjögren studerat personcentrerad vård i 151 särskilda boenden i hela Sverige. Mer än 1 200 äldre med demens och 1 100 anställda vid boendena ingår i studierna. Avhandlingen har studerat vilka samband det finns mellan personcentrerad vård och de äldres välbefinnande, personalens tillfredsställelse och stress, samt olika faktorer i vårdmiljön och arbetsmiljön.

Det visade sig att i särskilda boenden där man bedrev en mer personcentrerad vård upplevde de äldre med demens något bättre välbefinnande och personalen upplevde högre tillfredsställelse och lägre samvetsstress. Stödjande psykosocialt klimat, lägre arbetsbelastning, en fysisk miljö som var anpassade till de äldres behov, samt att man på boendeenheten hade en gemensam värdegrund, var de faktorer som hade starkast samband med högre grad av personcentrerad vård i de olika enheterna.

Inom demensvården i Sverige pågår för närvarande ett omfattande utvecklings- och förändringsarbete bland annat mot en mer personcentrerad vård, vilket är ett prioriterat område i Socialstyrelsens riktlinjer.

– Resultaten i avhandlingen visar att det är viktigt att jobba med hela vårdmiljön i det utvecklingsarbetet, både den psykosociala, den fysiska, och personalens arbetsmiljö. Ett positivt psykosocialt klimat och en gemensam personcentrerad värdegrund behöver konkretiseras och omsättas i både samspel och handlingar i den dagliga vården, säger Karin Sjögren.

Hon anser att de enkätinstrument som ingår i avhandlingen kan användas som konkreta verktyg i förbättringsarbeten. Vårdpersonal, de äldre och deras närstående kan exempelvis tillsammans diskutera hur man skapar ett boende där alla känner sig välkomna och sedda. När vården blir mer personcentrerad kan det leda till att de äldre upplever bättre välbefinnande och vårdpersonalen blir mer tillfredsställda med sitt arbete och upplever lägre samvetsstress.

Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login