- BIK Karlskoga höll inte borta mot AIK
- Helgpyssel på Drottninggatan
- Folkmusik i stället för black metal, så sprider högerextrema sin ideologi
- Region Örebro län inför övergångsregler
- Nästan 1 500 invånare i Örebro län har inkomst från skogsbruk
- Hällefors kommuns öppettider under jul och nyår
- Gullvivan i Karlskoga flyttar till tillfälliga lokaler
- Kumla tar tydliga steg framåt inom trygghetsfrågan
- RGM-metoden förenar gemenskap och hjärngympa
- Sex lodjur får skjutas i licensjakten 2025
De förenar AI och biologi för en ny väg
De förenar AI och biologi för en ny väg mot personliga behandlingar i vården. Två Örebroforskare föreslår ett nytt sätt att förena biologi och AI för att bidra till precisionsmedicinen, en behandlingsmetod baserad på den enskilde patientens förutsättningar.
Med digitala tvillingar av mänskliga celler ska man kunna förklara och förutse deras funktioner. På lång sikt skulle artificiell intelligens kunna användas för att avgöra vilka läkemedel som fungerar på olika patienter, och vilka som bör undvikas.
Marcus Krantz, systembiolog vid Institutionen för medicinska vetenskaper vid Örebro universitet, forskar på hur celler bearbetar information och tolkar sin omgivning. Han och Pedro Zuidberg dos Martires, biträdande lektor inom datavetenskap vid Örebro universitet, argumenterar för att man i framtiden behöver kombinera biologins kunskapsmodeller med AI för att förstå hur celler fungerar.
Det slutgiltiga målet är att ta fram en modell som kan anpassas till varje patient.
— Vägen dit är lång. Det krävs att man skapar digitala tvillingar av mänskliga celler, baserade på cellernas molekylära mekanismer. Om vi känner till cellers funktioner på molekylär nivå kan vi förutsäga hur de kommer att reagera på olika preparat. Då kan vi också förutsäga vad som är den bästa behandlingen, säger Marcus Krantz.
Skiljer sig från maskininlärning
AI-området kallas knowledge representation (KR), och det skiljer sig från maskininlärning som är vanligare och mer uppmärksammat. Chat GPT och andra söktjänster som använder maskininlärning behöver ingen kunskap, utan lär sig att lösa uppgifter genom att träna på enorma mängder data.
Inom KR använder man däremot logik och tidigare kunskaper för att resonera fram nya.
Forskarna presenterar sina idéer i ett så kallat position paper, som de har jobbat med i över ett år. Forskningen är fortfarande i ett tidigt stadium, och argumenten för AI-modellen måste prövas i studier. Det första steget är att organisera existerande kunskap om cellers molekylära mekanismer i kunskapsmodeler, som sedan kan lära sig parametrar från data. Först därefter kan man anpassa modellen med patientspecifika data.
— Vi behöver först förstå cellerna på molekylär nivå, och det kan inte modellen hjälpa oss med. Baserat på den kunskapen kan vi sedan – med hjälp av systembiologi – förstå mekanismer och fylla kunskapsluckor med data från maskininlärning, säger Pedro Zuidberg dos Martires.
Beskriva cellernas kommunikation
En cell består av flera delar som kan kommunicera med andra delar och andra celler. Men alla delar kommunicerar inte med varandra, och forskarnas utmaning är att beskriva cellernas kommunikation i en matematisk modell som kan köras på en dator.
— Gör man det upprepade gånger kan man simulera vad som händer med en levande människa. Om man ändrar något i en cell genom att ge mediciner kan man i modellen förutsäga vilket resultat det kommer att få, säger Pedro Zuidberg dos Martires.
Om modellen blir verklighet skulle många patienter bli botade snabbare än i dag, det skulle också innebära stora besparingar för vården.
— Det finns jättebra mediciner för olika sjukdomar, men de fungerar olika på olika människor. Vissa mediciner fungerar inte ens på hälften av patienterna, och man vet inte vilka som kommer att svara på en behandling innan man prövat den, säger Marcus Krantz.
Använder liknande tekniker
Örebro universitet jobbar strategiskt med att sammanföra biologi och datavetenskap för medicinsk forskning. Marcus Krantz tillhör X-HiDE, en forskningsprofil med inriktning mot inflammatoriska mekanismer med målet att hitta nya behandlingar av våra folksjukdomar.
Pedro Zuidberg dos Martires representerar Centrum för tillämpade autonoma sensorsystem (AASS), som bedriver forskning inom AI och autonoma sensorsystem.
— Våra forskningsfält är väldigt olika men vi använder liknande tekniker och borde samarbeta mer. En utmaning är att få fram en rätt mängd detaljer så vi kan bygga en skalbar modell, säger Pedro Zuidberg dos Martires.
Hälsa | Örebro
Örebronyheter
Källa: Örebro Universitet
Text: Mikael Åberg
Foto: Jesper Eriksson
Related Posts
Latest News
-
BIK Karlskoga höll inte borta mot AIK
Under onsdagskvällen spelade BIK Karlskoga den sista matchen inför juluppehållet...
- Posted december 18, 2024
- 0
-
Helgpyssel på Drottninggatan
Nu till helgen lördag 21 och 22 december är alla...
- Posted december 18, 2024
- 0
-
Folkmusik i stället för black metal, så sprider högerextrema sin ideologi
Från black metal och nazi-punk till rap, EDM och folkmusik....
- Posted december 18, 2024
- 0
-
Region Örebro län inför övergångsregler
Region Örebro län inför övergångsregler i samband med att åldersgränsen...
- Posted december 18, 2024
- 0
-
Nästan 1 500 invånare i Örebro län har inkomst från skogsbruk
Under 2022 hade 1 476 invånare i Örebro län inkomst...
- Posted december 18, 2024
- 0
-
Hällefors kommuns öppettider under jul och nyår
Hällefors kommun tackar för det gångna året och önskar alla...
- Posted december 18, 2024
- 0
-
Gullvivan i Karlskoga flyttar till tillfälliga lokaler
Gullvivan flyttar till tillfälliga lokaler i väntan på ny förskola....
- Posted december 18, 2024
- 0
You must be logged in to post a comment Login