- Grattis till årets kulturpristagare
- Cyberattacken i Kumla berör även Askersunds kommun
- Mingel – *Makeriet* Lördag 16 November 2024
- Jonas Arntzen räddade tre poäng för Örebro HK
- Trött BIK Karlskoga körde över Östersunds IK
- Örebro Universitet nominerat till Svenska Jämställdhetspriset 2025
- Nobelpris inspirerar lokal forskning om fosterutveckling
- Trygghetsskapande åtgärder i Brickebacken
- Återinförandet av dagvård för personer med kognitiv svikt
- Drivkraft och samverkan är nyckelord för regionala tillväxtnämnden nästa år
De förenar AI och biologi för en ny väg
De förenar AI och biologi för en ny väg mot personliga behandlingar i vården. Två Örebroforskare föreslår ett nytt sätt att förena biologi och AI för att bidra till precisionsmedicinen, en behandlingsmetod baserad på den enskilde patientens förutsättningar.
Med digitala tvillingar av mänskliga celler ska man kunna förklara och förutse deras funktioner. På lång sikt skulle artificiell intelligens kunna användas för att avgöra vilka läkemedel som fungerar på olika patienter, och vilka som bör undvikas.
Marcus Krantz, systembiolog vid Institutionen för medicinska vetenskaper vid Örebro universitet, forskar på hur celler bearbetar information och tolkar sin omgivning. Han och Pedro Zuidberg dos Martires, biträdande lektor inom datavetenskap vid Örebro universitet, argumenterar för att man i framtiden behöver kombinera biologins kunskapsmodeller med AI för att förstå hur celler fungerar.
Det slutgiltiga målet är att ta fram en modell som kan anpassas till varje patient.
— Vägen dit är lång. Det krävs att man skapar digitala tvillingar av mänskliga celler, baserade på cellernas molekylära mekanismer. Om vi känner till cellers funktioner på molekylär nivå kan vi förutsäga hur de kommer att reagera på olika preparat. Då kan vi också förutsäga vad som är den bästa behandlingen, säger Marcus Krantz.
Skiljer sig från maskininlärning
AI-området kallas knowledge representation (KR), och det skiljer sig från maskininlärning som är vanligare och mer uppmärksammat. Chat GPT och andra söktjänster som använder maskininlärning behöver ingen kunskap, utan lär sig att lösa uppgifter genom att träna på enorma mängder data.
Inom KR använder man däremot logik och tidigare kunskaper för att resonera fram nya.
Forskarna presenterar sina idéer i ett så kallat position paper, som de har jobbat med i över ett år. Forskningen är fortfarande i ett tidigt stadium, och argumenten för AI-modellen måste prövas i studier. Det första steget är att organisera existerande kunskap om cellers molekylära mekanismer i kunskapsmodeler, som sedan kan lära sig parametrar från data. Först därefter kan man anpassa modellen med patientspecifika data.
— Vi behöver först förstå cellerna på molekylär nivå, och det kan inte modellen hjälpa oss med. Baserat på den kunskapen kan vi sedan – med hjälp av systembiologi – förstå mekanismer och fylla kunskapsluckor med data från maskininlärning, säger Pedro Zuidberg dos Martires.
Beskriva cellernas kommunikation
En cell består av flera delar som kan kommunicera med andra delar och andra celler. Men alla delar kommunicerar inte med varandra, och forskarnas utmaning är att beskriva cellernas kommunikation i en matematisk modell som kan köras på en dator.
— Gör man det upprepade gånger kan man simulera vad som händer med en levande människa. Om man ändrar något i en cell genom att ge mediciner kan man i modellen förutsäga vilket resultat det kommer att få, säger Pedro Zuidberg dos Martires.
Om modellen blir verklighet skulle många patienter bli botade snabbare än i dag, det skulle också innebära stora besparingar för vården.
— Det finns jättebra mediciner för olika sjukdomar, men de fungerar olika på olika människor. Vissa mediciner fungerar inte ens på hälften av patienterna, och man vet inte vilka som kommer att svara på en behandling innan man prövat den, säger Marcus Krantz.
Använder liknande tekniker
Örebro universitet jobbar strategiskt med att sammanföra biologi och datavetenskap för medicinsk forskning. Marcus Krantz tillhör X-HiDE, en forskningsprofil med inriktning mot inflammatoriska mekanismer med målet att hitta nya behandlingar av våra folksjukdomar.
Pedro Zuidberg dos Martires representerar Centrum för tillämpade autonoma sensorsystem (AASS), som bedriver forskning inom AI och autonoma sensorsystem.
— Våra forskningsfält är väldigt olika men vi använder liknande tekniker och borde samarbeta mer. En utmaning är att få fram en rätt mängd detaljer så vi kan bygga en skalbar modell, säger Pedro Zuidberg dos Martires.
Hälsa | Örebro
Örebronyheter
Källa: Örebro Universitet
Text: Mikael Åberg
Foto: Jesper Eriksson
Related Posts
Latest News
-
Grattis till årets kulturpristagare
Årets eldsjälspris tilldelas samtiga kreativa näringar på Hörsta skola –...
- Posted november 17, 2024
- 0
-
Cyberattacken i Kumla berör även Askersunds kommun
På grund av cyberangreppet mot Kumla kommun, har en personuppgiftsincident...
- Posted november 17, 2024
- 0
-
Mingel – *Makeriet* Lördag 16 November 2024
*Makeriet* 2024.11.16 Lördag Stig in till Makeriet och stanna upp! Andas...
- Posted november 17, 2024
- 0
-
Nominerade till Idrottsgalan 2025 Årets Nykomling
Svenska Idrottsakademins nomineringsjury har sammanträtt och kommit fram till följande...
- Posted november 17, 2024
- 0
-
Rådande hyresnivåer leder till tomma stadskärnor
De senaste årens extrema hyreshöjningar på över 20 procent har...
- Posted november 17, 2024
- 0
-
Historisk räntesänkning väntas lyfta svenskarnas reslust
Efter Riksbankens största räntesänkning på tio år förväntas ett uppsving...
- Posted november 17, 2024
- 0
-
Nattens händelser från polisen
Nedan följer ett urval av de ärenden som polisen har...
- Posted november 17, 2024
- 0
You must be logged in to post a comment Login