Home   >   Senaste nyheter   >   De 356 överlevarna ombord på Ocean Viking får gå i land i Malta

De 356 överlevarna ombord på Ocean Viking får gå i land i Malta

By on 24 augusti, 2019
Arkivbild.

Efter 14 dagar till havs har sök- och räddningsfartyget Ocean Viking, som drivs av Läkare Utan Gränser tillsammans med SOS Mediterranee, erbjudits en säker hamn på Malta. Ombord på fartyget finns 356 sårbara män, kvinnor och barn. 

Att de nu kan gå i land på ett säkert ställe beror på att en koalition av europeiska länder till slut nådde fram till denna humanitära lösning. Men den här typen av utdragna räddningar och ad hoc-lösningar måste få ett slut. De europeiska regeringarna måste upprätta en akut mekanism så att människor som räddats till havs kan föras i land.

– Vi är oerhört lättade över att den svåra tiden för de 356 personer som vi har ombord äntligen är över. Men var det nödvändigt att utsätta dem för två veckors olidlig väntan? Det handlar om människor som flytt undan extrema omständigheter i sina hemländer och sedan utsatts för svåra övergrepp i Libyen, säger Jay Berger, Läkare Utan Gränsers projektkoordinator på Ocean Viking.

– Vi har vårdat krigsskadade som hamnat i korselden vid striderna i Tripoli. Vi har sett ärren på människor som befann sig i Tajoura-förvaret när det träffades vid ett luftangrepp. Vi har talat med överlevande från skeppsbrott och personer som har tvingats tillbaka till Libyen. Vi har hört berättelser om brutalt våld och tortyr, bland annat genom elchocker och smält plats, liksom om sexuellt våld. Inte ens barn har sluppit undan. Europeiska länder måste börja rannsaka sig själva och fundera över vilken roll de spelar när det gäller den situation som de här människorna tvingas in i, säger Jay Berger.

Sedan Italien stängde sina hamnar för sök- och räddningsfartyg i juni 2018 har Läkare Utan Gränser uppmanat europeiska länder att nå fram till en humanitär lösning. Ändå har vi under de senaste två veckorna befunnit oss i exakt samma position som för drygt ett år sedan –vårt fartyg har drivit runt till havs med hundratals sårbara människor ombord medan de europeiska regeringarna varit handlingsförlamade av politiska skäl.

– Det är sorgligt att vi gång på gång måste upprepa samma budskap till Europas ledare, utan att något händer. De kan inte längre hävda att de är okunniga om den katastrof som utspelar sig på Medelhavet. Efter att hundratals människor dött och otaliga andra riskerat sina liv för att undslippa det lidande de utsatts för är det dags för Europas ledare att se katastrofen i vitögat och komma fram med en humanitär lösning. Ett första steg är inrättandet av en mekanism som möjliggör snabb och säker landsättning, säger Jay Berger.

Läkare Utan Gränser uppmanar de europeiska länderna att:

  • Se till att det finns ett långsiktigt och förutsägbart system för landstigning som skyddar de överlevandes rättigheter.
  • Avsluta det politiska och materiella stödet till ett system som tvingar tillbaka människor till Libyen, där flyktingar och migranter placeras i godtyckliga och inhumana förvar. Människor som flyr från Libyen får helt enkelt inte föras tillbaka dit.
  • Svara på det brådskande behovet av en proaktiv och tillräcklig europeisk sök- och räddningsinsats.
  • Upphöra med straffåtgärder mot organisationer som försöker ge livräddande hjälp i brist på en statlig lösning.

– Efter landstigningen kommer vi att gå in i hamn för att fylla på våra förråd, tanka och byta ut personalen. Så länge människor drunknar och fortsätter att fly från Libyen kommer vi också att fortsätta rädda liv till havs, säger Jay Berger.

Tillägg:
Efter endast tio timmars närvaro i den libyska sök- och räddningszonen (på internationellt vatten) larmades Ocean Viking den 9 augusti om att ett fartyg befann sig i sjönöd. Sedan följde fyra dagar med lika många räddningsinsatser där till slut 356 män, kvinnor och barn – den yngsta bara ett år gammal – fördes ombord på Ocean Viking. Under samma tid befann sig fartyget Open Arms till havs med 147 människor ombord, utan att få tillstånd att lägga till i en säker hamn. Medan Läkare Utan Gränser och Open Arms under veckan har tvingats vänta till havs, och utan europeiska räddningsfartyg på plats, har det kommit rapporter om flera tragiska skeppsbrott och dödsfall som hade kunnat undvikas.

Omständigheterna kring räddningarna och myndigheternas otillräckliga svar – oavsett om det är libyska, maltesiska, italienska eller europeiska myndigheter – visar hur förvirrad situationen fortfarande är och att länderna inte sätter plikten att rädda liv först. Från det att vi tog emot det första larmetförsökte vi upprepade gånger kontakta den libyska sjöräddningscentralen. Ändå fick vi inget svar förrän långt efter räddningen. Vi erbjöds då att gå i land i Libyen, i strid med internationell rätt. Eftersom de libyska myndigheterna inte kunde erbjuda en säker hamn begärde vi att de maltesiska och italienska sjöräddningscentralerna (som ligger närmast) skulle ta över samordning och stöd för att hitta en säker hamn. Två veckor senare, efter att först ha vägrat ta på sig samordningen, svarade de maltesiska myndigheterna.

Världen
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login