Home   >   Ekonomi   >   Data sedan år 1620 visar penningmängdens roll i att förutspå inflation

Data sedan år 1620 visar penningmängdens roll i att förutspå inflation

By on 10 januari, 2025
Foto: Örebro Universitet

Centralbanker världen över gör prognoser för inflationen. En ny studie på svenska data som sträcker sig från år 1620 och fram till våra dagar, har undersökt en orsak till att priserna ökar.

— Vi visar att penningmängden inte hade hjälpt särskilt mycket för att göra prognoser för inflationen under de här 400 åren, säger Pär Österholm, professor i nationalekonomi vid Örebro universitet.

I grunden är det vetenskaplig nyfikenhet som drev Pär Österholm och hans kolleger att ta sig an en klassisk fråga inom nationalekonomin, kopplingen mellan tillväxten i penningmängd och inflationen.

Det finns anledningar till det stora intresset för att kunna kontrollera och förutspå inflation.

— Stabila priser under de senaste 30 åren i Sverige har bidragit till en stark ekonomisk tillväxt, säger Pär Österholm. Han jämför detta med tidigare årtionden, då ekonomin utvecklades svagare och en pris-löne-spiral drev på prisökningarna i avsaknad av ett tydligt mål för inflationen.

– Våra resultat ger argument för den vidare syn på orsakerna till inflation som är idag är dominerande bland centralbanker, konstaterar Pär Österholm.
Foto: Örebro Universitet

Erfarenheterna från mellankrigstiden i Tyskland, där sedelpressarna gick varma och den ökade penningmängden orsakade hyperinflation. Levde kvar som en varning fram till vår tid, även om andra länder, som Argentina på 1970- och 1980-talen, gjorde liknande misstag.

De historiska tyska erfarenheterna var en viktig anledning till att Europeiska centralbanken, ECB, fram till för några år sedan hade ett speciellt fokus på penningmängden i sin makroekonomiska analys. Idag baserar ECB, Riksbanken och andra centralbanker sina prognoser för inflationen på många olika ekonomiska faktorer. Tillväxten i penningmängd är en av flera.

Studien visar tydligt några tillfällen i den 400-åriga historien, där stora ökningar av penningmängden gett ett likartat kraftigt utslag av hög inflation. Höga hopp i kurvan syns bland annat år 1718, 1809 och 1918, alla år med krig, även om Sverige inte var inblandat i första världskriget.

— Vi vet att 1718 var det krig och mängden pengar ökade väldigt kraftigt med hög inflation som följd, säger Pär Österholm.

Enbart på kort sikt

Men att en ökning av penningmängden sammanfaller med en ökad inflation, innebär inte att förändringen i penningmängd kan användas för att göra en prognos för inflationen enligt Pär Österholm.

—  Studien tyder på att den stora effekten på inflationen av extrema ökningar av penningmängden kom inom det närmaste året. Vi såg med vår modell inget generellt samband mellan en ökning i penningmängden och framtida inflation.

Återblicken på 400 år av svensk historia gav en insikt för dagens centralbanker och andra som vill förutspå inflationen:

— Våra resultat ger argument för den vidare syn på orsakerna till inflation som är idag är dominerande bland centralbanker, konstaterar Pär Österholm.

Studien sträcker sig fram till 2021, de senaste årens inflation finns inte med i underlaget.

Ekonomi | Örebro
Örebronyheter

Källa. Örebro Universitet
Text: Maria Elisson

You must be logged in to post a comment Login