Damfotbollen skapar med små medel framgångar sportsligt och ekonomiskt

Svensk damelitfotboll har analyserats ur ett finansiellt perspektiv och hur fotbollen bidrar till samhället. EY har för första gången granskat klubbarna i OBOS Damallsvenskan och även jämfört med Allsvenskan. Den totala omsättningen för de damallsvenska klubbarna under 2018 var 180 miljoner kronor. Klubbarnas samhällsnytta har analyserats utifrån tre parametrar. Bidraget är nästan 98 miljoner kronor och mest inom området ideella insatser. Analysen visar att damelitfotbollens bidrag till samhället är procentuellt mer än herrelitfotbollens. Samhällsnyttan är 54 procent av OBOS Damallsvenskan totala omsättning och Allsvenskans motsvarande andel är 28 procent.

Revisions- och rådgivningsföretaget EY har analyserat de 12 damallsvenska klubbarnas årsredovisningar de senaste fem åren för att identifiera samband mellan klubbarnas idrottsliga framgångar och ekonomiska förutsättningar. Den nya rapporten innehåller även en fördjupning i damelitfotbollens bidrag till samhället, som utgår från FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling.

– Vi befinner oss i ett dynamiskt läge för damfotbollen med ökade intäkter, medieuppmärksamhet och kännedom. Därför uppskattar vi att EY har analyserat svensk damelitfotboll och rapporten hjälper klubbarna att utveckla sina verksamheter på ett hållbart sätt på kort och lång sikt. Jag tycker det är glädjande att rapporten visar att med mycket små medel når klubbarna i OBOS Damallsvenskan stora framgångar samtidigt som de bidrar till samhället. Men rapporten visar också på enorma skillnader ekonomiskt jämför med klubbarna i Allsvenskan. Vi måste fortsätta att utveckla damfotbollen och göra det möjligt för klubbarna att skapa ännu starkare samhällsvärden, säger Patrik ”Bjärred” Andersson, styrelseledamot i Elitfotboll Dam.

Klubbarna i OBOS Damallsvenskan redovisar under 2018 ett positivt resultat på totalt 12 miljoner kronor. Klubbarnas totala intäkter var 180 miljoner kronor och har ökat med 9 procent jämfört med 2017. En jämförelse med herrfotbollens högsta serie visar att samtliga 16 allsvenska klubbar har totala intäkter som är högre än vad klubben med de högsta intäkterna i damallsvenskan. Totalt sett redovisar klubbarna ett positivt rörelseresultat på 0,9 miljoner kronor under 2018, vilket kan jämföras med herrallsvenskans 86 miljoner kronor. Det är 7 av 12 klubbar som redovisar ett negativt rörelseresultat. Om intäkterna från rättighetsersättningar exkluderas skulle ytterligare 4 klubbar redovisa ett negativt rörelseresultat. Det innebär att utan intäkter från rättighetsersättningar är det endast en av klubbarna som har intäkter som överstiger kostnaderna. Personalkostnaderna är 112 miljoner kronor, vilket motsvarar 62 procent av den totala kostnadsmassan och är klubbarnas överlägset största kostnad.

Damfotbollens samhällsnytta är i procent större än herrfotbollen
Utöver de sportsliga framgångarna för svensk damfotboll gör organisationen Elitfotboll Dam och de damallsvenska klubbarna ett fantastiskt arbete med att skapa samhällsnytta. Under 2018 uppskattas värdet av deras gemensamma bidrag inom områdena hälsa och välbefinnande, inkludering genom sysselsättning samt ideella insatser till nästan 98 miljoner kronor. Analysen visar att OBOS Damallsvenskan bidrog mest inom området ideella insatser, närmare 42 miljoner kronor, men detta är dock bara en liten del av damfotbollens betydelse för samhället, då enbart dessa tre områden analyserats.

I kronor räknat är herrelitfotbollens bidrag väsentligt högre än damelitfotbollens. För att jämförelsen ska bli rättvis bör hänsyn tas till de olika ligornas förutsättningar. Det är inte konstigt att herrarnas bidrag i kronor är större då den totala omsättning i Allsvenskan för 2017 (året som analysen utgår ifrån) var 1 695 miljoner kronor. Herrfotbollens bidrag till samhället på 485 miljoner kronor utgör drygt 28 procent av Allsvenskans totala omsättning. Motsvarande andel för OBOS Damallsvenskan är 54 procent. I relation till de totala intäkterna är alltså damernas bidrag till samhället större.

– Klubbarna i OBOS Damallsvenskan har ett starkt intresse för att skapa en positiv samhällspåverkan. Med fotbollen som verktyg, på och utanför planen, växer lag och individer tillsammans. Föreningar skapar möjligheter till en mer jämställd fotboll och ett mer hållbart samhälle. Klubbarna inspirerar tjejer att utvecklas och uppnå sina drömmar. Arbetet med att höja damfotbollens attraktion och status för att fler tjejer ska vilja stanna kvar pågår och samarbetet med näringslivet är en avgörande del i detta arbete, säger Carlos Esterling, partner och auktoriserad revisor på EY och medförfattare till rapporten.

Större sportsliga framgångar för damfotbollen
Enligt FIFA:s undersökningar har damfotbollen utvecklats enormt de senaste 15 åren, både finansiellt och i popularitet. Undersökningarna visar att exponeringen av elitdamfotboll i internationella turneringar har bidragit till att de bästa damfotbollsspelarna har blivit stora förebilder för unga flickor. Sverige är ett av sex länder i Europa med över 100 000 damfotbollsspelare. Svenska damlandslaget har en gedigen lista med internationella meriter och senast ett VM-brons.

– Att svensk elitdamfotboll står sig mycket bra i den internationella konkurrensen framgår även av UEFA:s ranking över länder där Sverige är på en fjärdeplats. I motsvarande rankning för herrar hittar vi Sverige på en 22:a plats. UEFA har även en rankning på klubbnivå som baseras på klubbarnas prestationer i europeiska cuper under de senaste fem åren. I denna tabell är FC Rosengård Sveriges högst rankade damfotbollsklubb på en femteplats. På herrsidan är Malmö FF Sveriges högst rankade klubb på en 77:e plats, säger Mikael Bergsten, partner och auktoriserad redovisningskonsult på EY samt medförfattare till rapporten.

Ekonomiska nyckeltal och samhällsnyttan för OBOS Damallsvenskan 2018

• Omsättning: 180 mkr
• Positivt rörelseresultat: 5 av 12 klubbar
• Totalt rörelseresultat ligan: + 0,9 mkr
• Positivt resultat sista raden: 6 av 12 klubbar
• Totalt resultat ligan: + 12 mkr
• Andel personalkostnader av totala kostnader: 62 %
• Andel bidrag av total omsättning: 12 %
• Rättighetsersättning ligan totalt: 14 mkr
• Bidrag till samhället: 98 mkr, motsvarande 54 % av total omsättning
• Ideella insatser: 42 mkr
• Hälsa och välbefinnande: 30 mkr
• Inkludering genom sysselsättning: 26 mkr

Om rapporten ”Hur mår svensk damelitfotboll?”
Syftet med EY:s analys av årsredovisningar från klubbarna i OBOS Damallsvenskan är att identifiera eventuella samband mellan damfotbollens idrottsliga framgångar och ekonomiska förutsättningar samt jämföra med herrarnas Allsvenskan. Förutom det finansiella perspektivet har även fotbollens bidrag till samhället analyserats. Rapporten ska fungera som ett beslutsunderlag i klubbarnas arbete med att utveckla sina verksamheter på ett hållbart sätt på kort och lång sikt. EY har utgått från FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling och valt ut tre parametrar för analysen av fotbollens bidrag till samhället: hälsa och välbefinnande, inkludering genom sysselsättning och ideella insatser.

Sport | Fotboll
Örebronyheter

Källa EY Building A Better Working World