Dags att informera om rökfria utemiljöer

By on 7 april, 2019
1 juli i år ska skärpningen av tobakslagen träda i kraft

Snart är det vår och sommar och vi vistas allt mer utomhus. Vi är många som ser fram emot att slippa utsättas för passiv rökning i olika offentliga utemiljöer. Många tvingas flytta på sig när de väntar på buss eller tåg för att slippa undan andras rök, och ännu värre är det för dem som omgående får allvarliga symtom av passiv rökning.

– Vi vill se att en informationssatsning prioriteras även till dem som ansvarar för de offentliga utemiljöerna och till allmänheten så vi kan få en tobakslag som fungerar i praktiken, säger Maritha Sedvallson, förbundsordförande Astma- och Allergiförbundet.

De som inte tål tobaksrök måste ofta undvika uteserveringar, flytta sig på perronger och hålla andan för att passera genom entréer. Det är mycket viktigt att se till att vi har ett samhälle som är tillgängligt för alla och där barn och unga skyddas mot passiv rökning. Många med astma eller annan överkänslighet blir sjuka och begränsas i offentliga utemiljöer när de ofrivilligt utsätts för andras tobaksrök. En stor undersökning visar att 4 av 10 vuxna med astma rapporterar besvär i miljöer där folk röker.

Från och med den 1 juli i år ska skärpningen av tobakslagen träda i kraft. Det innebär att rökförbud kommer omfatta uteserveringar, perronger och hållplatser i kollektivtrafiken, lekplatser, entréer till byggnader där tobakslagen gäller samt idrottsplatser och arenor utomhus. Det är ett betydelsefullt steg för att nå målet om ett rökfritt Sverige 2025.

Den skärpta tobakslagen medför att samhället bli mer tillgängligt för personer med allergi eller överkänslighet. De som inte tål tobaksrök och som tidigare haft svårt att vistas i vissa utemiljöer kommer kunna delta i samhället på samma villkor som andra. Det kommer ge bättre livskvalitet och hälsa för alla, särskilt för dem som blir direkt sjuka av tobaksröken. Förbudet innebär också att serveringspersonal får en rökfri arbetsmiljö och att barn och unga skyddas. Både beslutsfattare och allmänhet kan bidra till att den skärpta tobakslagen fungerar. För att underlätta att lagen följs behövs information både till allmänhet och andra bl.a. tillsynsmyndigheter, ägare till uteserveringar, ansvariga för hållplatser i kollektivtrafik och lek- och idrottsplatser.

För ett lyckat genomförande behöver regeringen ge resurser till att informera om lagändringen, exempelvis till Folkhälsomyndigheten. De behöver i sin tur informera tillsynsmyndigheter, som kommuner och länsstyrelser, samt andra berörda och allmänheten. Men Folkhälsomyndigheten har hittills bara utlovat att informera tillsynsmyndigheter – inte resten. Alla samhällsmedborgare kan rapportera till ansvariga och även anmäla till tillsynsmyndigheter om lagen inte följs. Organisationer i civilsamhället kan bidra genom information och opinionsbildning utifrån sina förutsättningar. Det behövs en informationssatsning för att lagen ska följas och för att tydliggöra och kommunicera vad som kommer att gälla och varför lagändringen görs. Information, kunskap och förståelse minskar också behovet av tillsyn.

Ett gott exempel på när detta fungerat väl är beslutet om rökfritt på serveringar 2005. Den lagändringen förbereddes i god tid av Folkhälsoinstitutet i samverkan med organisationer från civilsamhället. Ett dåligt exempel när det inte fungerat var lagändringen om rökfritt på skolgårdar som infördes i tobakslagen 1994. Flera undersökningar visar att tobakslagen fortfarande inte följs.

Hälsa | Regionalt
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login