Home   >   Senaste nyheter   >   Covid19-krisen avslöjar ett akut behov av att stärka Greklands sjukvårdssystem

Covid19-krisen avslöjar ett akut behov av att stärka Greklands sjukvårdssystem

By on 28 april, 2020
Grekisk sjukvårdspersonal. Foto: Aris Messinis/AFP/Getty Images

Covid-19-pandemin blottlägger hur flera års lågkonjunktur och åtstramningspolitik gjort att Greklands sjukvårdssystem går på knäna. Det konstaterar Amnesty International i en ny rapport som publicerades i dag.

Rapporten ”Resuscitation required: The Greek health system after a decade of austerity” visar hur allvarliga nedskärningar sedan år 2010 har gjort att många människor i dagsläget inte har råd eller tillgång till hälso- och sjukvård. Sjukvårdspersonal har berättat om hur de arbetar med betydande personalbrist, en krissituation som har förvärrats av covid-19.

– Brist på personal och utrustning skapar rubriker, men verkligheten är den att Greklands hälso- och sjukvårdssystem har smulats sönder under flera års tid. Det är av största vikt att Greklands regering inser allvaret i situationen och att det blir en väckarklocka som gör att man åter börjar investera i hälso- och sjukvården, säger Marie Struthers, Europachef på Amnesty International.

Den grekiska regeringens åtstramningspolitik inleddes 2010 som ett svar på den globala finanskrisen 2008. Den offentliga sektorn skars ned med 32 procent, och utgifterna för hälso- och sjukvård skars ned med nästan 43 procent mellan 2009 och 2017. Reformerna gjorde att en större del av kostnaden för hälso- och sjukvården hamnade på patienterna själva. Även de tre internationella nödlånen som landet tog emot grundades på villkor som uppmuntrade åtstramningspolitiken vilket ledde till att hälso- och sjukvården utarmades alltmer.

Förändringarna märks tydligt både hos personal och patienter. Amnesty International har intervjuat 75 patienter och 55 sjukvårdsanställda i den offentliga hälso- och sjukvården. 90 procent av patienterna uppgav att väntetiderna till hälso- och sjukvården var långa och många berättade också att de haft svårt att få tillgång till vård på grund av de höga kostnaderna.

En man berättade att “om du inte har pengar nuförtiden så kan du inte få tillgång till vård”. En annan berättade att “såvida det inte handlar om ett akut tillstånd så får man bara helt enkelt uthärda smärtan”. En tredje säger att ”De grupper som får betala för denna kris är låginkomsttagare och arbetare. De har betalat med sin skatt, med sina sociala förmåner och med sin hälsa”.

I februari 2020 rapporterades det första fallet av covid-19 i Grekland. I början av april berättade en sjukvårdsanställd för Amnesty International att ”finanskrisens nedskärningar i hälso- och sjukvården resulterade i att de flesta sjukhus arbetade med hälften av den personal som de egentligen var i behov av. Så ser det även ut på vårt sjukhus och om antalet fall av covid-19 ökar kommer läget att bli helt omöjligt.

Medvetenheten kring de många bristerna i sjukvårdssystemet gjorde att regeringen som svar på covid-19-pandemin införde ett antal restriktioner för att stoppa smittans spridning. Det innebar bland annat en snabb nedstängning av samhället vilket så här långt har bidragit till att hålla antalet sjuka och döda nere. Regeringen erbjöd också visst ekonomiskt stöd till befolkningen och beviljade ytterligare 200 miljoner euro till hälso- och sjukvården.

Många av de utmaningar som sjukvårdspersonal ställts inför i och med åtstramningspolitiken har dock ytterligare förvärrats under pandemin, vilket i sin tur väckt allvarlig oro för deras hälsa, säkerhet och arbetsvillkor.

Sjukvårdspersonal har berättat hur de ställs inför svårigheter på grund av personalbrist, brist på tillräcklig personlig skyddsutrustning och brist på adekvat medicinsk utrustning inklusive respiratorer och intensivvårdsplatser.

Även om finanskrisen och åtstramningspolitiken på ett oproportionerligt vis påverkade vissa grupper redan innan pandemin, är deras liv och hälsa särskilt utsatta i och med covid-19.

– Efter ett decennium av underinvesteringar i offentlig sektor står hälso- och sjukvården inför ännu en allvarlig utmaning i och med pandemin, säger Marie Struthers. Och med en hotande internationell recession efter pandemin finns det lärdomar att dra. Greklands smärtsamma erfarenhet från det senaste decenniet får inte upprepas och man bör därför inte återgå till den forna skadliga strategin av åtstramningspolitik.

Världen
Örebronyheter

Källa Amnesty International

You must be logged in to post a comment Login