Home   >   Senaste nyheter   >   Burma: Våldtäkter, utomrättsliga avrättningar och nedbrända byar, våldsamma attacker mot rohingyas

Burma: Våldtäkter, utomrättsliga avrättningar och nedbrända byar, våldsamma attacker mot rohingyas

By on 21 december, 2016
En nedbränd marknad och moské i Kyet Yoe Pyin, i staten Rakhine. © DigitalGlobe, Inc. 2016. Grafik gjord av Amnesty International.

– Militära brott kan vara brott mot mänskligheten.
– Soldater har dödat och våldtagit rohingyas.
– Helikoptrar har beskjutit bybor.
– Bangladesh har olagligt drivit tillbaka tusentals flyktingar.

Burmas säkerhetsstyrkor är ansvariga för olagliga avrättningar, flera våldtäkter och för att avsiktligt bränt ner hus och byar som bebos av folkgruppen rohingya. Övergreppen kan utgöra brott mot mänskligheten. Det säger Amnesty International i en ny rapport.

Baserat på omfattande intervjuer med rohingyas, både i Burma och i Bangladesh, kompletterat med analyser av satellitbilder, foton och videor visar också rapporten hur dussintals människor har gripits godtyckligt av militären i delstaten Rakhine under de senaste två månaderna.

– Burmas militär har attackerat civila rohingya i en känslokall och systematisk våldskampanj. Män, kvinnor, barn, hela familjer och hela byar har attackerats och utsatts för övergrepp som en form av kollektiv bestraffning, säger Rafendi Djamin, chef Amnesty Internationals avdelning för Sydostasien och Stilla Havsområdet.

Våldtäkter och sexuella övergrepp
Burmesiska soldater har våldtagit och begått sexuella övergrepp mot rohingyakvinnor och rohingyaflickor under säkerhetsoperationer, vanligtvis som en del av räder när män i byn har flytt.

Amnesty International har intervjuat flera rohingyakvinnor som berättade att de hade blivit våldtagna av soldater, liksom andra personer som bevittnade våldtäkter. Biståndsarbetare i Bangladesh bekräftade också att flera personer som blivit våldtagna och som flytt över gränsen behandlades för sina skador.

Slumpmässigt dödande
Säkerhetsstyrkorna i Burma lanserade en storskalig operation i norra delen av Rakhine, efter en attack mot gränspoliser den 9 oktober. Miliser från rohingya beskylldes för att ha utfört den attacken, då nio poliser dog.

Amnesty Internationals research visar hur de militära attackerna har gått långt utöver vad som kan anses vara en proportionell reaktion på ett säkerhetshot. Flera ögonvittnen har beskrivit hur soldater kommit in deras byar, skjutit slumpmässigt – och dödat – bybor; kvinnor, män och barn. I åtminstone ett fall drog soldater människor ut ur deras hus och sköt ihjäl dem. Amnesty International har inte kunnat fastställa den verkliga dödssiffran.

Nedbrända byar
Genom intervjuer med överlevare och analyser av satellitbilder har Amnesty bekräftat att militären har bränt ner över 1200 hem och byggnader som tillhört rohingyas. Ibland har hela byar bränts ner. Flera ögonvittnen har också beskrivit hur soldater har använt raketstyrda granater för att förstöra hus.

Förstörelsen i byarna där militären ska ha drabbat samman med milis har varit särskilt omfattande och tyder på att det skett vedergällningsattacker från de väpnade styrkorna.

Godtyckligt gripande
Militär och gränspolis har gripit hundratals – främst rohingyamän, ofta de som är byäldste, affärsmän och samhällsledare. Rapporten har dokumenterat minst 23 sådana fall där rohingyas har förts bort från sina familjer av polisen, utan information om var de befinner sig eller vad de är anklagade för.

Burmas statliga medier har rapporterat att minst sex personer har dött i fångenskap sedan uppgifter om tortyr i förvar skapat allvarlig oro.

Desperat situation för flyktingar i Bangladesh
Tiotusentals rohingyas har tagit sig över gränsen till Bangladesh de senaste två månaderna för att söka skydd. Det exakta antalet flyktingar går inte att fastställa men FN räknar med att det handlar om minst 27 000 personer.

Som svar har Banglades förstärkt sin långvariga policy av att stänga gränsen mot Burma och har sänt tillbaka och satt i förvar tusentals människor som har försökt fly. Det här är olagligt och ett brott mot det som i internationell rätt heter principen om ”non-refoulement”- enligt vilken det är helt förbjudet att sända tillbaka människor till ett land eller en plats där de riskerar att utsättas för allvarliga människorättskränkningar.

Hotet om att gripas och deporteras har gjort att flyende rohingyas har tvingats gömma sig i läger, byar och skogar över sydöstra Bangladesh. Där lever de under fruktansvärda omständigheter eftersom regeringen har infört begränsningar i att de ska få hjälp eftersom den vill undvika att än fler människor då dras till landet.

Politiskt misslyckande
– De övergrepp som begåtts av militären är en del av omfattande och systematiska attacker mot civilbefolkningen och kan utgöra brott mot mänskligheten. Vi är oroliga för att de fruktansvärda berättelser om övergrepp vi har upptäckt bara är toppen av ett isberg, säger Rafendi Djamin, chef Amnesty Internationals avdelning för Sydostasien och Stilla Havsområdet..

– Även om militären är direkt ansvariga för brotten, har Aung San Suu Kyi misslyckats med att leva upp till både sitt politiska och moraliska ansvar, att försöka stoppa, och fördöma, det som utspelas i delstaten Rakhine.

Världen
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login