Home   >   Senaste nyheter   >   Brottsvinster från bedrägerier återinvesteras i grov organiserad brottslighet

Brottsvinster från bedrägerier återinvesteras i grov organiserad brottslighet

By on 29 januari, 2022
Arkivbild

Finanspolisens analys av penningtvätt i samband med bedrägerier bekräftar bilden att många av aktörerna bakom bedrägerierna också har kopplingar till narkotika- och våldsbrottslighet.

Omkring var femte penningtvättsrapport som skickas in till Finanspolisen rör misstankar om att pengarna kommer från bedrägeri. Bedrägerier är också den vanligaste typen av brottslig verksamhet som förekommer i fällande domar vid penningtvätts­brott. Att bedrägerier är överrepresenterade i domarna beror på att det ofta är enkelt att styrka att pengarna kommer från brott eftersom det går att se mellan vilka kontohavare en överföring har skett.

En genomgång av rapporterna visar att det finns strukturella skillnader mellan de kriminella aktörerna bakom olika typer av bedrägerier i fråga om ekonomisk kapacitet, organisationsförmåga och tillgång till våldskapital. Underlaget bekräf­tar bilden att det ofta handlar om multikriminella aktörer och att det är stor risk att bedrägerivinsterna återinvesteras i annan allvarlig brottslighet.

Brottsvinsternas omfattning skiljer sig också åt liksom i vilken utsträckning pen­ningtvätten upptäcks och rapporteras till Finanspolisen. Både mörkertal och den faktiska omfattningen bedöms vara särskilt stor för moms- och välfärds­bedräg­erierna. Trots ett fåtal misstankerapporter om momsbedrägerier sum­merade de rapporterade beloppen till flera hundra miljoner kronor under 2020.

Moms- och välfärdsbedrägerier utgör störst hot ur ett brottsvinstperspektiv

Baserat på resultatet av analysen har Finanspolisen gjort en bedömning av hot­nivån för de olika bedrägerityperna ur ett brottsvinstperspektiv. I bedöm­ningen görs ingen värdering av bedrägeriernas konsekvenser eller vilka som drabbas. Jämförelsen bygger enbart på en skattning av brottsvinsternas omfatt­ning, de kriminella aktörernas förmåga och risken att pengarna återinvesteras i grov och organiserad brottlighet.

Ur det perspektivet utgör moms- och välfärdsbedrägerierna det största hotet. Dessa bedrägerier genererar miljardbelopp årligen som kan återinvesteras i annan allvarlig brottslighet. Aktörerna har hög ekonom­isk och organisatorisk förmåga och tydliga kopplingar till grov organiserad brotts­lighet.

Så kallade BEC-bedrägerier (Business E-mail Compromise) utgör också ett betyd­ande hot mot bakgrund av den stora omfattningen och organisatörernas koppling till kriminella nätverk. Misstankar om BEC-bedrägerier står för en väsentlig del av rapporterna till Finanspolisen.

Även för låne- och vishingbedrägerier är hotnivån betydande, men av olika skäl. Lånebedrägerierna summerar till relativt stora belopp och möjliggör för grovt kriminella att tillgodogöra sig brottsvinster genom ägande av bland annat fastig­heter. Bedrägerierna skapar dessutom incitament för att rekrytera möjliggörare, som insiders på banker.

Vishingbedrägerierna genererar relativt sett mindre belopp men är den bedräg­erityp där störst andel misstankerapporterade personer har samband med annan brottslig­het och till kriminella nätverk. Vinster från vishingbedrägerierna bedöms vara en viktig inkomstkälla för den organiserade brottsligheten i Sverige och det finns tecken på att unga i utsatta områden utnyttjas som målvakter.

Åtgärder som kan minska riskerna

För att minska det hot som brottsvinsterna från bedrägerier utgör behö­ver ett antal sårbarheter täppas till. Det handlar om att stärka bankers och andra verksamhetsutövares förmåga att upptäcka och förhindra bedrägerierna innan de sker, men också om ökad kontroll hos utbetalande myndigheter i samband med moms- och välfärdsbedrägerier.

Exempel på sådana sårbarhetsreducerande åtgärder är:

  • Systematisk övervakning av transaktioner på skattekonton med avseende på penningtvättsrisker – från både Skatteverkets och bankernas sida.
  • Högre grad av kundanpassning i övervakningen av transaktioner på före­tagskonton.
  • Teknisk lösning hos bankerna för att upptäcka och förhindra BEC-bedräg­erier innan transak­tionerna genomförs.
  • Stärkt kontroll av identitet och löneunderlag i samband med kreditgivning för att minska risken för lånebedrägerier.

Sverige
Örebronyheter

Källa: Polisen

You must be logged in to post a comment Login