Home   >   Senaste nyheter   >   Brister i stöd till lågpresterande elever

Brister i stöd till lågpresterande elever

By on 5 december, 2020

Lågpresterande elever upplever att de främst erbjuds förenklade uppgifter som sänker förväntningarna i stället för stödåtgärder som lyfter dem över gränsen till godkänt. Det visar en stor enkätstudie med 1 700 elever.

Enligt skollagen ska alla lågpresterande elever, alltså de elever som har svårt att nå kunskapsmålen, få extra anpassningar och särskilt stöd som hjälper dem att klara skolan. Trots det lämnar en av fyra elever grundskolan utan godkänt betyg i alla ämnen.

För att ta reda på vilket stöd elever upplever att de får, har Alli Klapp vid Göteborgs universitet och Anders Jönsson vid Högskolan Kristianstad genomfört en enkätstudie med drygt 1 700 svarande elever i årskurs 9 på 79 olika skolor. Eleverna fick svara på en lång rad frågor om attityder till skolan och vilket stöd de får av läraren i NO-ämnen.

Ett tydligt resultat är att lågpresterande elever upplever att de får stöd. Men att det stödet är vad forskarna kallar ”förenklande stöd”. Det innebär att läraren sänker kraven, till exempel genom att lågpresterande elever får genomföra enklare uppgifter. Detta skiljer sig från stödjande åtgärder, som innebär att läraren hjälper lågpresterande elever att klara samma uppgifter som andra elever i klassen arbetar med.

− Konsekvenserna av förenklande uppgifter är dels att eleverna inte ges samma möjligheter att lära sig, eftersom kraven är lägre och uppgifterna enklare, dels att elevernas akademiska självförtroende inte byggs upp, eftersom de inte känner att de lyckas ”på riktigt”, säger Alli Klapp, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet.

Flickor och elever på skolor med låg socioekonomisk status får sämre stöd
Forskarna har också jämfört enkätsvaren i relation till bakgrundsfaktorer som kön, föräldrars utbildningsbakgrund och vilken skola de går på. Ett tydligt resultat är att elever på skolor med hög socioekonomisk status får bättre stöd.

– Den stora skillnaden var att elever som gick på skolor med hög andel välutbildade föräldrar i mindre grad upplevde att stödet var det vi kallar förenklande stöd. Detta är intressant bland annat eftersom elevernas attityd till skolan och upplevda svårigheter inte skiljde sig mellan skolorna, men det gjorde alltså upplevelsen av vilket stöd som erbjöds, säger Anders Jönsson, professor i didaktik vid Högskolan Kristianstad.

Ytterligare ett tydligt resultat är att det främst är pojkar som ges bra stöd.

– Det är framför allt pojkar som upplever att de får stödjande åtgärder oavsett om de är hög- eller lågpresterande. Både vår och andra studier pekar på att lågpresterande flickor inte får det stöd de upplever att de behöver i skolan, säger Anders Jönsson.

Stöttning som hjälper eleven
I kontrast till ”förenklande stöd” sätter forskarna begreppet scaffolding support, eller stöttning som det allmänt kallas på svenska. Det innebär att skolan sätter in stödåtgärder som ger lågpresterande elever möjlighet att genomföra samma uppgifter som övriga elever i klassrummet. Lågpresterande elever ges därmed samma möjligheter att lära sig som övriga elever, men också att bygga upp sitt akademiska självförtroende.

− Akademiskt självförtroende är i sin tur viktigt, eftersom det påverkar elevernas motivation och vilja att ta sig an nya utmaningar. Lågt akademiskt självförtroende kan leda till att eleverna hellre undviker utmaningar, för att på så sätt undvika att misslyckas, men detta innebär samtidigt att de inte heller lär sig särskilt mycket, säger Alli Klapp.

Regionalt
Örebrnyheter

Källa: Högskolan Kristianstad

You must be logged in to post a comment Login