Home   >   Senaste nyheter   >   Brister i effektivitet när projektbidrag används för att stärka krisberedskapen

Brister i effektivitet när projektbidrag används för att stärka krisberedskapen

By on 6 april, 2021
Arkivbild.

Staten fördelar varje år runt en halv miljard kronor till myndighetsprojekt som ska förstärka Sveriges krisberedskap och civila försvar. Riksrevisionens granskning visar att det finns en risk för att projektbidragen används för ordinarie verksamhet och därför inte blir den förstärkning som var tänkt.

Den svenska krisberedskapen hanteras bland annat av ett antal statliga myndigheter och finansieras då inom ramarna för deras ordinarie anslag. Dessutom innehåller statsbudgeten anslaget 2:4 Krisberedskap, som kan finansiera projekt för att stärka samhällets beredskap och förmåga att hantera allvarliga kriser.

Riksrevisionens granskning visar att det finns en stor risk för att sådana projektbidrag går till verksamhet som egentligen ska finansieras av myndigheternas ordinarie anslag.

– Det finns tecken på att många myndigheter huvudsakligen finansierar sitt krisberedskapsarbete med hjälp av projektbidrag. Så är inte systemet tänkt att fungera. Om regeringen vill fortsätta att använda tillfälliga projektbidrag bör den överväga att göra förändringar, säger Mikael Halápi, chef för Riksrevisionens avdelning för effektivitetsrevision.

Myndigheterna själva uppger att projektbidragen är viktiga och möjliggör insatser som annars inte skulle ha blivit av. Att finansiera myndigheternas beredskapsarbete med tillfälliga projektbidrag har dock en rad negativa sidoeffekter, bland annat att långsiktig planering försvåras när en stor del av beredskapsarbetet finansieras med projektbidrag vissa myndigheter har blivit helt beroende av projektbidragen för att utveckla krisberedskapen myndigheterna saknar egna medel för att tillvarata resultaten av projekten, vilket riskerar att leda till att avsedda effekter uteblir.

Utöver tillfälliga projektmedel kan Länsstyrelserna sedan 2015 dessutom söka medel för så kallade sammanhållna projekt.

– Projektbidragen utgör numera en mer eller mindre permanent delfinansiering av länsstyrelsernas grundläggande krisberedskapsarbete. Det går stick i stäv med vad regering och riksdag ursprungligen har sagt att anslaget ska användas till, säger Daniel Bjerstedt, projektledare för granskningen.

Riksrevisionen konstaterar vidare att det finns en förtroendeproblematik i att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har fått ansvar för att fördela bidraget till de ansökande myndigheterna, samtidigt som MSB också finansierar delar av sin egen verksamhet med pengar från samma anslag.

Rekommendationer i korthet

Om regeringen fortsatt vill använda anslaget till tillfälliga särskilda satsningar för att stärka samhällets krisberedskap och det civila försvaret rekommenderar Riksrevisionen regeringen bland annat att

  • säkerställa att anslag 2:4 inte blir den huvudsakliga finansieringskällan
  • ta ställning till om länsstyrelsernas stadigvarande verksamhet ska finansieras med projektbidrag från anslag 2:4
  • ta ställning till om MSB även fortsättningsvis ska fördela projektmedel från anslag 2:4 till den egna verksamheten.

Regionalt
Örebronyheter

Källa: Riksrevisionens

You must be logged in to post a comment Login