Home   >   Senaste nyheter   >   Brister i arbetet mot hot och våld i skolan

Brister i arbetet mot hot och våld i skolan

By on 9 april, 2025
Genrebild

Hot och våld i skolan är ett växande problem och frågan har nu en tydlig plats i samhällsdebatten. Trots det visar arbetsmiljöverkets omfattande tillsynsinsats, att många skolhuvudmän inte ger arbetsmiljöarbetet den prioritet som regelverket kräver och som behövs för att skapa en trygg och säker skolmiljö.

Anmälningar till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har ökat kraftigt de senaste åren, de flesta av anmälningarna gäller hot eller våld från elever mot skolpersonal. Händelser kopplade till hot och våld på skolor finns hos alla typer av skolhuvudmän, oavsett storlek, skolform och organisationsform. 

Mot den bakgrunden har Arbetsmiljöverket mellan maj 2023 och oktober 2024 genomfört en omfattande tillsynsinsats, där arbetsmiljöverkets inspektörer har besökt över 1 500 kommunala och fristående grund- och gymnasieskolor i hela Sverige. Syftet med tillsynsinsatsen har varit att kontrollera om skolhuvudmännen, som är juridiskt ansvariga för arbetsmiljöarbetet, följer arbetsmiljöreglerna och systematiskt förebygger risker för hot och våld mot skolans personal.

— Ingen ska behöva bli sjuk eller skadas på grund av sitt jobb, men tyvärr ser vi att arbetsmiljöfrågorna inte prioriteras på det sätt som regelverket kräver och som är nödvändigt för att skolan ska vara trygg och säker, säger Annika Schmidt, projektledare för Arbetsmiljöverkets tillsynsinsats.

Detta har arbetsmiljöverket kontrollerat

Under tillsynsinsatsen har vi framför allt kontrollerat om och i så fall hur skolorna har

  • Upprättat rutiner för att undersöka och bedöma risker för hot och våld.
  • Genomfört riskbedömningar av hot och våld.
  • Upprättat lokalt anpassade säkerhetsrutiner.
  • Tagit fram efterhjälpande stöd om en hot- eller våldshändelse inträffat.
  • Hanterat tillbud kopplade till hot och våld.

Brister på tre av fyra skolor

Över 1 100 av de inspekterade skolorna, omkring 75 procent, har på något sätt brustit i sitt arbete med att förebygga risker för att personal utsätts för hot och våld. De har därför fått så kallade inspektionsmeddelanden med krav på att åtgärda dessa brister. De flesta av våra krav har haft en hänvisning till våra regler om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) eller våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2).

  • Arbetsmiljöverket ställde totalt 2 572 krav på att åtgärda brister i arbetsmiljön. Många skolor har alltså fått krav på att flera brister ska åtgärdas.
  • Hela 96 procent av alla inspektionsmeddelanden gällde någon form av brist i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
  • Sex av tio brister handlade om att skolhuvudmannen inte hade undersökt eller bedömt risker för hot och våld på ett adekvat sätt. Ibland hade man inte genomfört några åtgärder, eller så hade man genomfört åtgärder utan att först bedöma riskerna, vilket kan leda till felaktiga åtgärder.
  • Ungefär två av tio brister handlade om kunskapsbrister, till exempel att säkerhetsrutiner inte hade sin utgångspunkt i en riskbedömning eller att de inte var anpassade till de lokala förutsättningarna. Ibland kände inte personalen till säkerhetsrutinerna. Bristerna ledde bland annat till krav på utbildning och instruktioner, samt att ta fram eller anpassa säkerhetsrutiner.
  • Ungefär en av tio brister var kopplad till hanteringen av tidigare tillbud som rörde hot och våld. Det handlade bland annat om brister i rapportering, dokumentation och utredning. Att systematiskt hantera och analysera tillbud ökar förutsättningarna att kunna förebygga risker för hot och våld.

Man ser en vilja att komma till rätta med bristerna

Vid uppföljning har man konstaterat att skolhuvudmännen i de allra flesta fall åtgärdade de brister arbetsmiljöverket hade konstaterat, flera skolhuvudmän har uttryckt att inspektionerna bidragit till ett viktigt lärande om hur de kan arbeta för att förebygga risker för hot och våld.

— Vi ser att det finns en vilja från skolhuvudmännen att komma till rätta med bristerna. Men nu är det upp till bevis, det räcker inte att bara åtgärda brister efter att vi ställt krav. Arbetet med att förebygga risker för hot och våld på landets skolor behöver fortsätta kontinuerligt och ske på i stort sett daglig basis, säger Annika Schmidt.

Skolorna behöver ges tillräckliga förutsättningar

Skolhuvudmännen har det juridiska ansvaret för arbetsmiljöarbetet, men arbetsmiljöuppgifterna delegeras nästan alltid till rektorerna. För att kunna utföra de delegerade arbetsmiljöuppgifterna behöver rektorerna ges tillräckliga förutsättningar såsom befogenheter, resurser och kunskap. Detsamma gäller övrig personal på arbetsplatsen som har roller i arbetsmiljöarbetet.

Att som rektor leda verksamheten på en skola är ett komplext uppdrag med högt ställda krav. På skolorna finns det många olika perspektiv och lagstiftningar att förhålla sig till, och det är vanligt att arbetsmiljöfrågorna prioriteras ned. I stället läggs fokus ofta på kärnuppdraget och att uppfylla de krav som finns på verksamheten utifrån skollagen. Den slutsatsen har bekräftats i denna tillsynsinsats.

Bra arbetsmiljö kan gynna hela verksamheten

Samtidigt pekar forskning på att dålig arbetsmiljö spelar en avgörande roll, för att många rektorer och andra skolledare väljer att lämna sina jobb. Frekventa skolledarbyten är något som kännetecknar skolor som inte fungerar, eftersom organisationen aldrig får en chans att stabiliseras och utvecklas. En stor omsättning på skolledare riskerar i sin tur att skapa en negativ spiral för arbetsmiljön. Viktig arbetsmiljökunskap försvinner ofta med personerna som slutar, och kontinuiteten i det systematiska arbetsmiljöarbetet kan därför bli lidande.

— Arbetsmiljöfrågor måste ges en större prioritet för att skapa en trygg och säker skolmiljö utan hot och våld. Att följa arbetsmiljölagen är inte valbart. Vi förväntar oss att skolhuvudmännen följer reglerna och ser till att skolpersonalen har en bra arbetsmiljö. I förlängningen tror vi att det även leder till en bättre kärnverksamhet. Lärare och annan skolpersonal måste själva må bra för att kunna utbilda sina elever och vara ett bra stöd åt dem, säger Arbetsmiljöverkets generaldirektör Lars Lööw.

Sverige
Örebronyheter

Källa: Arbetsmiljöverket

You must be logged in to post a comment Login