Brister i ämneslärarutbildningen kräver skarp reformering

By on 19 februari, 2020

I Universitetskanslersämbetets (UKÄ) nationella utvärdering av ämneslärarutbildningarna som presenterades i dag framkommer att nästan hälften av utbildningarna (44 av 103 granskade) fått ifrågasatt kvalitet framför allt handlar det om brister i matematik och svenska.

– Bristerna i ämneslärarutbildningen som UKÄ nu pekar på är allvarliga. Att så många utbildningar får omdömet ifrågasatt kvalitet är oroväckande. Även om de nya lärarutbildningar som infördes 2011 var ett steg i rätt riktning visar granskningen med all önskvärd tydlighet att förändringar måste till. Det handlar om kraftfulla insatser för att höja kvaliteten och studenternas förberedelse för den praktiska yrkesutövningen, vilket vi också påpekade i vår egen utvärdering av lärarutbildningen från 2016, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Dålig förberedelse för den praktiska yrkesutövningen extra oroande

En av de återkommande anledningarna till att utbildningarnas kvalitet ifrågasätts handlar om brist på lärarutbildare med rätt kompetens. UKÄ menar att det behövs mer kompetens hos lärarutbildarna i utbildningsvetenskap, didaktik och ämnesdidaktik.

– För oss och våra studerandemedlemmar är det tyvärr också något vi känner igen sedan tidigare. De lärarutbildare som möter studenterna är förstås helt avgörande för vad utbildningen i praktiken levererar. Vi vill därför att fler yrkesverksamma lärare ges möjlighet att undervisa i till exempel ämnesmetodik. Det kräver i sin tur att ett nationellt professionsprogram inrättas som ger möjlighet till fortbildning och meritering för att till exempel som yrkesverksam lärare kunna arbeta deltid som metodiklärare inom lärarutbildningen. Vi kan aldrig nöja oss med mindre än att studenterna får bästa möjliga förberedelse för hur man ska undervisa i klassrummet, säger Åsa Fahlén.

Viktigt med skarpa förslag

– Reformeringen av lärarutbildningarna som aviseras i Januariöverenskommelsen måste nu verkligen leverera skarpa förslag. Det handlar inte minst om att stärka metodikinslagen i utbildningarna men också om bättre möjligheter för yrkesverksamma lärares möjligheter att bidra aktivt i lärarutbildningen, till exempel som VFU-handledare. Dimensioneringen av lärarutbildningen ingick inte i utredningsuppdraget. Resultaten visar dock att det är uppenbart att något också måste göras för att säkerställa att det endast är de lärosäten som kan leverera hög kvalitet är de som får bedriva lärarutbildning. Regeringen behöver dessutom tillskjuta mer resurser så att lärosätena får förutsättningar att höja kvaliteten, inte minst för att kunna rekrytera och behålla kompetenta lärarutbildare med förankring i skolverkligheten, avslutar Åsa Fahlén.

Regionalt
Örebronyheter

Källa Lärarnas Riksförbund

You must be logged in to post a comment Login