Home   >   Senaste nyheter   >   Bristande kontroll av offentliga biträden i migrationsärenden

Bristande kontroll av offentliga biträden i migrationsärenden

By on 7 juni, 2022
Arkivbild

Den som riskerar av- eller utvisning kan ha rätt till ett offentligt biträde. Det är staten som ska kontrollera att biträdena är lämpliga. Riksrevisionens granskning visar att personer har kunnat fortsätta att arbeta som biträden trots att de har dömts för grova brott eller uteslutits ur Advokatsamfundet.

Migrationsverket, Polismyndigheten och migrationsdomstolarna ansvarar för hanteringen av offentliga biträden i migrationsärenden. Det är ofta människor i utsatta situationer som har behov av ett biträde, och det är statens ansvar att se till att endast lämpliga biträden förordnas.

Riksrevisionen har granskat hur förvaltningsmyndigheter och domstolar förordnar biträden, kontrollerar deras lämplighet samt hanterar deras ersättning.

Granskningen visar att det i huvudsak fungerar bra, men att det finns undantag som riskerar leda till att personer tilldelas biträden som saknar tillräcklig juridisk kompetens eller som av andra skäl är olämpliga för uppdraget.

Ett exempel på att detta händer är att Migrationsverket 2018 uteslöt fem biträden från ytterligare förordnanden för att de var dömda för grova brott eller hade uteslutits från Advokatsamfundet. Trots det har de fortsatt som biträden under 2019–2021 och har fått betalt av det offentliga vid över 40 tillfällen.

– Det är mycket problematiskt att biträden som uppenbart är olämpliga fortsätter att förordnas och får betalt av staten. Dessutom är det inte god hushållning med statens medel, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Att olämpliga biträden kan fortsätta att förordnas beror bland annat på att det är oklart vilka uppgifter om misskötsamhet som förvaltningsmyndigheter och domstolar får sammanställa och dela med varandra. Uppgifter om förhållanden som föranlett beslut att inte förordna riskerar därför att fastna hos enskilda medarbetare vid respektive aktör. I brist på ett tydligt regelverk använder aktörerna dessutom olika informella lösningar när det gäller sammanställning av uppgifter om biträden.

– Delar av lämplighetsbedömningen blir därmed ineffektiv. Dessutom riskerar det i sin tur leda till att enskilda inte får det juridiska stöd de har rätt till, säger Lovisa Ingström, projektledare för granskningen.

Riksrevisionen konstaterar att myndigheter inte anser sig kunna ställa lika höga lämplighetskrav på ett biträde som begärs av en enskild, som på ett biträde som myndigheten utsett. Att det saknas vägledning för hur det fria biträdesvalet ska vägas mot lämplighetskrav på biträden bidrar till risken för att olämpliga biträden förordnas.

Granskningen visar också att Migrationsverket har som ambition att fördela uppdragen så jämt som möjligt bland de biträden som finns med i systemet. Det innebär att de flesta biträden förordnas i så pass få uppdrag att de har svårt att upprätthålla och utveckla sin kompetens inom migrationsrätt.

Rekommendationer i korthet

Riksrevisionen rekommenderar regeringen bland annat att

  • säkerställa att förvaltningsmyndigheter och domstolar får rätt att sammanställa och dela nödvändiga uppgifter om offentliga biträden
  • överväga att införa specifika lämplighets- eller behörighetskrav för offentliga biträden i migrationsärenden
  • utreda möjligheten för Migrationsverket att generellt kunna avvisa olämpliga offentliga biträden på samma sätt som migrationsdomstolarna.

Migrationsverket, Polismyndigheten och migrationsdomstolarna rekommenderas att inhämta relevanta uppgifter om offentliga biträden från andra förvaltningsmyndigheter och domstolar inför lämplighetskontroll.

Sverige
Örebronyheter

Källa: Riksrevisionen

You must be logged in to post a comment Login