Biståndsviljan hos svenskarna minskar

By on 26 december, 2019
Arkivbild

En majoritet av svenskarna är positiva till bistånd men stödet för att skattemedel används till bistånd minskar, det visar biståndsmyndigheten Sidas årliga opinionsmätning. Andelen som själva gjort något för att hjälpa människor i fattigdom minskar också, liksom förtroendet för de som ska se till att biståndet gör nytta.

76 procent instämmer helt eller delvis i påståendet att det är viktigt att Sverige bidrar till utveckling i andra länder. Det är fortsatt en stor majoritet även om det är en förändring jämfört med föregående år. I år är det fler som tar avstånd och färre som instämmer i påståendet. En majoritet, nästan 55 procent, är positiva till bistånd och svarar att biståndet bör öka eller att det är ungefär lagom. Gruppen som är negativ till bistånd blir större, i år 37,5 procent. Skillnaden mellan de två grupperna har, jämfört med förra året, mer än halverats.

När det gäller stödet för biståndsanslagets storlek är det fler som svarar att det bör minska och färre som tycker att det är lagom jämfört med förra året. I årets mätning svarar 46 procent att biståndsanslaget är ungefär lagom, och 31 procent att det bör minska, vilket är en förflyttning på nio procentenheter från ”lagom” till ”minska”.

– Det är tråkigt men inte förvånande att det ser ut så här. Den förändrade attityden till bistånd går i linje med samhällsdebatten i stort. I undersökningar om vilka frågor som är viktigast för väljarna kommer utrikesfrågor långt ner. Samtidigt oroas många människor över utvecklingen exempelvis för klimat och demokrati. Svenskt bistånd gör skillnad och det är viktigt för oss att lyfta fram hur vi jobbar för att minska fattigdom och främja en hållbar utveckling, säger Carin Jämtin, Sidas generaldirektör.

När de svarande fick ta ställning till det motsatta påståendet: ”Sverige har nog med egna problem som borde lösas först, sedan kan vi börja tänka på andra länder”, instämde 17,6 procent helt och hållet, vilket är det högsta mätresultatet någonsin och 42,6 procent instämmer helt eller delvis. En majoritet på 53,6 procent tar avstånd från påståendet.

– Globalt ser vi hur auktoritära och antidemokratiska krafter vinner mark, och hur länder sluter sig allt mer. Biståndet spelar en viktig roll för att motverka de här tendenserna. Vårt stöd för demokrati och mänskliga rättigheter går bland annat till skydd för demokratiaktivister och pressfrihet, säger Carin Jämtin.

När det gäller svenskarnas intresse för utvecklingen i fattiga länder är det, precis som tidigare år, fler som säger att intresset ökat än minskat. Dock är det i år färre som uppger ett sådant ökande intresse. Årets resultat är det lägsta som uppmätts samtidigt som fler än tidigare uppger att intresset minskat. Andelen som uppger att de skänkt pengar till frivilligorganisationer har minskat tre år i rad och är i dag 44,2 procent. Även de som uppger att de skänker saker eller kläder, eller är faddrar, minskar.

– Det är självklart oroande att intresset för att hjälpa de allra mest utsatta i världen minskar. Särskilt när vi vet hur mycket nytta biståndet gör. Vårt klimatbistånd skapar hållbar el för miljontals, och vårt envisa fokus på jämställdhet gör att miljontals flickor i Afghanistan får gå i skolan. Svenskt bistånd är bäst i världen, det visar bland annat OECD:s utvärdering tidigare i år, säger Carin Jämtin.

I opinionsundersökningen ingår också frågor om tillståndet i världen för att mäta hur nära svenskarnas världsbild ligger den verkliga utvecklingen. Länge har det funnits en trend i riktning mot att allt fler får en allt mer korrekt världsbild, även om de flesta fortfarande tänker alltför pessimistiskt om tillståndet i fattiga länder. I årets mätning verkar kunskapen om världen ligga kvar ungefär på samma nivå som förra året.

Regionalt
Örebronyheter

Källa Sida
Sida har låtit genomföra mätningar av svenskarnas attityder till bistånd årligen sedan år 1974. Årets mätning är utförd av Kantar Sifo via en webbpanel. Antalet svarande är 1500.

You must be logged in to post a comment Login