Home   >   Ekonomi   >   Bidragen har halkat rejält efter lönerna sedan 90-talet

Bidragen har halkat rejält efter lönerna sedan 90-talet

By on 29 maj, 2022
Arkivbild

Inspektionen för Socialförsäkringen (ISF) har jämfört hur bidragen – sjukpenning, sjukersättning, bostadsbidrag, a-kassa, försörjningsstöd m.fl. har utvecklat jämfört med lönerna. Det visar sig – föga förvånande – att bidragen har halkat rejält efter lönerna sedan 90-talet. Trots det talar många röster för att bidragen är för höga.

Den svenska socialförsäkringen (som bidragen består av) har ”Det grundläggande syftet … att trygga försörjningen när personer inte kan arbeta, och att kompensera för ekonomisk utsatthet.” (ISF) Sverige har historiskt sett haft en mycket bra socialförsäkring men som ISFs rapport visar kompenserar den allt mindre för inkomstbortfallet idag än före den ekonomiska krisen på 90-talet. Ökade inkomstklyftor leder i sin tur till att den relativa fattigdomen stiger.

Bidragen måste följa pris- och löneutvecklingen för att inte halka efter

”För att socialförsäkringen över tid ska bibehålla sitt värde behöver den följa pris- och löneutvecklingen och förmåner och ersättningar regelbundet justeras upp… Flera tidigare studier har visat att bidrag och ersättningsnivåer från flera socialförsäkringsförmåner inte har följt pris- och löneutvecklingen.” (ISF)

Köpkraften har ökat kraftigt för dem med arbete

Under perioden 1992–2018 ökade köpkraften med 73 procent för hushåll med barn och två löneinkomster som motsvarar genomsnittlig lön. För hushåll med ett barn och där en förälder får föräldrapenning på grundnivå och en förälder är arbetssökande utan rätt till a-kassa, ökade den reala disponibla inkomsten med 23 procent. Köpkraften ökade med 7 procent för hushåll med två barn och en ensamstående förälder med sjukersättning på garantinivå ökade under perioden 2003–2018. För pensionärer med garantipension var ökningen 1 procent (2004–2018).

Bidragen har urholkats

ISFs analys visar att värdet av flera bidrag har urholkats under långa perioder då inga nya beslut har fattats, trots att flera bidragsnivåer har höjts under senare år. Det har försämrat bidragens funktion att minska skillnaderna i de ekonomiska villkoren mellan olika grupper. Detta gäller i hög grad för bostadsbidraget för familjer som har minskat markant i förhållande till prisutvecklingen på bostadsmarknaden (hyresindex).

Ekonomiskt bistånd är relativt konstant men halkar långt efter lönerna

Ekonomiskt bistånds reala värde har varit relativt konstant sedan början av 2000-talet för ensamstående, men att det har ökat något för barnfamiljer. Värdesäkringen av det ekonomiska biståndet medför att bidraget omfattar ett konstant konsumtionsutrymme. Men när lönerna ökar snabbare än priserna innebär prisindexeringen samtidigt att detta konsumtionsutrymme blir allt mindre jämfört med löntagarnas. Därmed ökar inkomstskillnaderna vilket innebär att ekonomiskt utsatta personer och hushåll får det relativt sämre. Det innebär att den relativa fattigdomen ökar.

Sjuk- och aktivitetsersättningen höjdes dock i senaste budgeten

ISFs analys sträcker sig mellan år 1992 och 2018. Garantinivån för sjuk- och aktivitetsersättningen höjdes i senaste budgeten. Efter detta beslut har ersättningen kommit i kapp löneutvecklingen på 2000-talet. Kommunerna genomförde dock en rejäl höjning av kommunala avgifter, för bland andra omsorg enligt socialtjänstlagen och god man. Detta ledde till att ökningen av sjuk- och aktivitetsersättningen till stor del äts upp av de höjda kommunala avgifterna för dem med kommunala insatser.

I vilket Sverige lever våra högerpolitiker?

Politiker till höger tävlar om att poängtera hur folk som lever på bidrag har det mycket flott. De talar också om att många som lever på bidrag inte tjänar ekonomiskt på att börja jobba – något som endast gäller för ett begränsat antal barnfamiljer enligt Faktiskt (som var ett samarbete mellan några av Sveriges ledande mediehus där de faktagranskade påståenden inom samhällsdebatten under valrörelsen 2018). Inom näringslivet finns också de som vill minska bidragen: ”Vill politikerna se till att sysselsättningen ökar borde de antingen minska skatterna eller minska bidragen, så att det lönar sig mer att jobba. Att utöka jobbskatteavdraget eller sänka taket eller ersättningsgraden i socialförsäkringarna är förmodligen rätt väg att gå, säger Jacob Lundberg.” (TN)

Ekonomi | Sverige
Örebronyheter

Källa: Equal

You must be logged in to post a comment Login