Home   >   Hälsa   >   Benlimmet är här

Benlimmet är här

By on 24 april, 2018
Det övre fotografiet visar de klassiska metallplattorna som används idag, men den nedre bilden visar ett ben där forskarnas lim använts. Foto: Peter Ardell.

För tolv år sedan började forskare vid KTH jobba med en teknik för att plåstra ihop benfrakturer, en metod som gjorde att kirurgerna i framtiden skulle slippa använda skruvar och plattor av metall. Nu är framtiden här då arbetet har fortskridit och ett fungerande lim har tagits fram. Forskningsframsteget uppmärksammas med en vetenskaplig publicering i den prestigefyllda tidskriften Advanced Functional Material.

– Vi har äntligen lyckats identifiera ett kirurgiskt realiserbart lim för att fixera benfrakturer. Kemin, materialen och metodiken medför extraordinär vidhäftning och fixering till blött ben vilket i vanliga fall är otroligt svårt. Kemin är så kallad klickkemi och materialen är innovativa och milda för kroppen.

Det säger Michael Malkoch, professor i fiber- och polymerteknologi på KTH, forskningsledaren bakom tekniken.

– Vi tror att de nya rönen kommer att medföra ett paradigmskifte inom frakturbehandling, där man i framtiden kan fasa ut metallplattor och skruvar. Med dessa resultat är vi unika i hela världen, berättar Michael Malkoch.

Om kirurgerna inte längre är i behov av temporära eller permanenta metallimplantat för att fixera frakturer skapar det ett antal fördelar för både patient och sjukvård. Bland dem återfinns minskade materialkostnader, minskade operationskostnader från operationer som måste göras om och ett minskat obehag för de som drabbats.

Benlimmet, eller benplåstret om man vill, består av en fiberremsa, en vattenbaserad primer och själva limmet. Vid en operation rengörs frakturen, benet primas och limmas, och sedan läggs fiberremsan på. Sedan appliceras ytterligare lim, och mellan appliceringarna belyses limmet med LED-lampa för att stelna. Flera lager kan byggas upp vid behov. När forskarstuderande Viktor Granskog visar hur det hela går till på ett helt frilagt ben tar ingreppet mindre än fem minuter. I människokroppen går det åt mer tid, men operationen är fortfarande snabb och enkel.

– Vårt lim är anpassat för att användas som benplåster och visade på 55 procent starkare fixering än vad ett av de bästa dentallimmen ute på marknaden klarade av.

Ett stort patientunderlag finns. Bara i Europa bryter någon från den äldre delen av befolkningen med benskörhet ett ben var 30:e sekund. Där skulle benlimmet kunna användas, berättar Michael Malkoch. Benskörhet ger också upphov till allt mer komplexa benfrakturer och därmed ny dimension av utmaningar för både kirurgen och patienten.

En stor kostnadsbesparing kan vara en förkortad rehabiliteringsperiod till exempel efter operation av en fingerfraktur. En stabil fixation kan tillåta tidig rörelseträning redan inom ett eller några dygn enligt handkirurgerna Johanna von Kieseritzky och Marianne Arner på Södersjukhuset i Stockholm. De har varit involverade i forskningsarbetet och berättar vidare att tidig rörelseträning minskar risken för sammanväxningar mellan mjukdelarna och benet och minskar risken för stelhet och permanent funktionshinder i handen.

De tre komponenterna fixerar frakturen och benet som är brutet kan växa ihop igen. Till skillnad från styva plattor kan plåstret väldigt enkelt anpassas efter benets former. Benlimmets styrka motsvarar den fixering som plattorna ger, utan att ha benplattornas nackdelar.

Det lim som Michael Malkoch och de andra forskarna utvecklat är som redan nämnts skonsamt mot benläkning och påverkar inte benkvaliteten. Här finns en skillnad mot exempelvis dagens dentallim som ingår i tandlagningar. En del av dessa lim innehåller Bisfenol A, ett ämne som diskuterats på EU-nivå om det ska avlägsnas helt då det är misstänkt hormonstörande och kan påverka människors fortplantning.

Forskningsarbetet har utförts i samarbete med det statliga forskningsinstitutet RISE Research Institutes of Sweden och Handkirurgiska kliniken, Södersjukhuset i Stockholm. Forskarna befinner sig för närvarande i en patentfas, och kliniska tester för att ytterligare verifiera forskningsframsteg återstår. Forskningen har varit finansierad av KAW, Vinnova, Marie Sklodowska-Curie actions och SLL/KTH medel.

Teknologin är nu så mogen att kliniska studier och kommersialisering av limmet är det arbete som återstår. Ett uppstartsföretag på KTH vid namn Biomedical Bonding AB ska ta sig an arbetet.

Hälsa | Regionalt
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login