Home   >   Senaste nyheter   >   Behörigheten till gymnasieskolan stabil

Behörigheten till gymnasieskolan stabil

By on 28 september, 2023
Arkivbild

Behörigheten till gymnasieskolan stabil sedan förra året, andelen niondeklassare som är behöriga till gymnasieskolans nationella program är i princip oförändrad.

85,2 procent av eleverna som gick ut grundskolan i våras blev behöriga, jämfört med 85,0 procent år 2022. Det visar Skolverkets nya statistik.

– Vi kan konstatera att slutbetygen i årskurs 9 ligger på ungefär samma nivå som i fjol. Det här innebär att av de drygt 120 700 elever som gick ut nian i våras saknade drygt 17 900 elever behörighet till gymnasieskolan. Fler elever behöver klara av grundskolan eftersom vi vet att det är en av de viktigaste förebyggande insatserna för att undvika ett långsiktigt utanförskap, säger Anders Palm, enhetschef på Skolverket.

Pojkars behörighet ökade

85,8 procent av flickorna som gick ut årskurs 9 i våras var behöriga till något av gymnasieskolans nationella program jämfört med 84,6 procent av pojkarna. För flickorna var andelen oförändrad sedan våren 2022 medan den hade ökat med 0,4 procentenheter för pojkarna.

Andelen behöriga flickor har varit högre än andelen behöriga pojkar under hela mätperioden sedan våren 1998. Men skillnaden mellan könen har aldrig varit så liten som våren 2023.

– Att flickor generellt presterar något bättre än pojkar har varit konstant under en lång tid. Mönstret ser även likadant ut i andra länder. I Sverige har skillnaderna minskat och vi kan konstatera att pojkarna i år har förbättrat sitt resultat något, säger Anders Palm.

Elever med F i både årskurs 6 och årskurs 9

Årets statistik jämför även elevers betyg i årskurs 9 med deras betyg i årskurs 6. Hälften (50,8 procent) av de elever som fått betyg F i matematik i årskurs 6 vårterminen 2020 hade F även som slutbetyg i matematik i årskurs 9 vårterminen 2023. I engelska var motsvarande andel 39,2 procent, i svenska 33,5 procent och i svenska som andra språk 40,5 procent.

Föräldrars utbildningsnivå påverkar stort

92,3 procent av eleverna vars föräldrar har eftergymnasial utbildning är behöriga till något nationellt program i gymnasieskolan jämfört med 75,6 procent av eleverna vars föräldrar har högst gymnasieutbildning. Oavsett hur elever kategoriseras, utifrån kön eller migrationsbakgrund, har föräldrars utbildningsnivå stor betydelse för resultaten.

– Skillnaderna i Sverige utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund är fortsatt stora. En av de stora utmaningarna för den svenska skolan är att bryta det här mönstret och förbättra resultaten för elever från mindre resursstarka hem, säger Anders Palm.

F vanligast i matematik och svenska som andra språk

Andel elever med betyget A är som högst i engelska, följt av idrott och hälsa, vilket följer utvecklingen under de senaste åren.

Högst andel elever med betyget F finns i svenska som andraspråk (27 procent) följt av matematik (10 procent). Svenska som andraspråk är det ämne där förändringen av andelen med betyg F varit som störst jämfört med 2022. Där ser vi en minskning om 1,6 procentenheter.

Nya bestämmelser för betygssättning från 2022/23

Från läsåret 2022/23 gäller nya läroplaner och kursplaner i grundskolan och nya bestämmelser för betygssättning. Kunskapskraven har bytt namn till betygskriterier och är mindre omfattande och detaljerade än tidigare. För betyget E behålls regeln om att elevens kunskaper måste motsvara samtliga betygskriterier, men för betygen D–A gäller principen om sammantagen bedömning.

Fakta om behörighet

Med behörighet till gymnasieskolans nationella program avses behörighet att söka till ett yrkesprogram, vilket är den behörighet som kräver minst antal godkända betyg. Kraven för att vara behörig till ett yrkesprogram är godkända betyg i matematik, engelska och svenska/svenska som andraspråk samt i minst ytterligare fem ämnen. För att vara behörig till högskoleförberedande program krävs godkända betyg i minst 12 ämnen.

Sverige
Örebronyheter

Källa: Skolverket

You must be logged in to post a comment Login