- ”Att resa sig upp” av Leia
- Kross när Örebro HK vann borta mot MoDo
- Tankarna flyr mig, foton på gossen och cykeln
- Länstrafikens dom mot den växande småorten
- Besvara enkät om det civila samhället
- Öppet hus på Pihlskolans gymnasium i Hällefors
- Lindesbergs kommunstyrelse sammanträder
- E-tjänster stängda måndag den 25 november
- Halksäsongen är i gång
- BIK Karlskoga åter överlägsna
Behörigheten till gymnasieskolan ökar i alla elevgrupper
Andelen niondeklassare som är behöriga till gymnasieskolans nationella program har ökat med 1,3 procentenheter sedan förra året. 85,6 procent av eleverna som gick ut grundskolan i våras blev behöriga, jämfört med 84,3 procent år 2019. Behörigheten har förbättrats i alla elevgrupper. Det visar Skolverkets nya statistik.
– Det är glädjande att resultaten förbättras, trots pandemin och vårens utmaningar. Förbättringen är i linje med det vi har sett över tid, inte minst i internationella studier. Vi ska också komma ihåg att elevers slutbetyg inte står och faller med den sista terminen, utan är en följd av många års lärande både i och utanför skolan, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.
Både pojkars och flickors behörighet ökade
Totalt gick drygt 114 000 elever ut årskurs 9 i våras. 85,6 procent av eleverna var behöriga till något av gymnasieskolans nationella program, jämfört med 84,3 procent året innan. 87,0 procent av flickorna var behöriga jämfört med 84,3 procent av pojkarna. Andelen behöriga flickor ökade med 1,1 procentenheter och pojkarnas behörighet ökade med 1,5 procentenheter jämfört med läsåret innan.
– Att flickor generellt presterar något bättre än pojkar har varit konstant under en lång tid och mönstret ser likadant ut i andra länder. I Sverige har skillnaderna minskat och pojkarna har förbättrat sina resultat flera år i rad, säger Peter Fredriksson.
Antal år i svensk skola påverkar behörighet
Elevernas behörighet skiljer sig beroende på migrationsbakgrund och det som har betydelse är hur länge en elev gått i svensk skola.
- Svensk bakgrund: 91 procent
- Utländsk bakgrund född i Sverige: 85 procent
- Invandrat före ordinarie skolstart: 85 procent
- Invandrat under årskurs 1–5: 68 procent
- Nyinvandrad (årskurs 6–9) och okänd bakgrund: 32 procent
– Skolorna behöver utveckla arbetet med att organisera och bedriva en undervisning som gör att fler elever som kommit sent in i det svenska skolsystemet lämnar grundskolan med behörighet att studera vidare. Det är av stor betydelse för eleverna själva, men också för samhället och för integrationen, säger Peter Fredriksson.
Föräldrars utbildningsnivå påverkar stort
93 procent av eleverna vars föräldrar har eftergymnasial utbildning är behöriga till något nationellt program jämfört med 77 procent av eleverna vars föräldrar har högst gymnasieutbildning. Oavsett hur elever kategoriseras, utifrån kön eller migrationsbakgrund, är det föräldrars utbildningsnivå som har störst betydelse för resultaten. Samma mönster återfinns också i de internationella studierna.
– Skillnaderna i Sverige utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund är fortsatt orimligt stora. Att bryta detta mönster och förbättra resultaten för de mindre resursstarka eleverna, är därför den svenska skolans största utmaning, säger Peter Fredriksson.
En annorlunda vårtermin under coronapandemin
Under våren 2020 var utgångspunkten att alla elever i grundskolan skulle få utbildningen i skolans lokaler. Genom uppföljningar vet vi att frånvaron bland både elever och lärare var något högre jämfört med föregående år. Under våren ställde Skolverket dessutom in de nationella proven på grund av den osäkra situationen med coronapandemin och för att inte belasta skolorna ytterligare. De nationella proven är en del av lärarens samlade bedömning. Under våren har lärarna fått använda sig av andra underlag för att bedöma elevernas kunskaper.
– Vi vet att det finns en del problem med betygsättningen och att den inte är helt likvärdig. Men det finns ingen anledning att tro att lärares förmåga att sätta betyg skulle ha blivit sämre under våren, säger Peter Fredriksson.
Fakta om behörighet
Med behörighet till gymnasieskolans nationella program avses behörighet att söka till ett yrkesprogram, vilket är den behörighet som kräver minst antal godkända betyg. Kraven för att vara behörig till ett yrkesprogram är godkända betyg i minst åtta ämnen. För att vara behörig till högskoleförberedande program krävs godkända betyg i minst 12 ämnen.
Enbart statistik på riksnivå
Sedan den 1 september 2020 publicerar Skolverket enbart statistik på riksnivå. Vi har gjort denna förändring som en konsekvens av att Statistikmyndigheten SCB beslutat om en reviderad sekretesspolicy som innebär att uppgifter om fristående skolor omfattas av sekretess. Frågan har behandlats av Kammarrätten och domen har därefter vunnit laga kraft.
Regionalt
Örebronyheter
Källa Skolverket
Related Posts
Latest News
-
Flest viltolyckor sker under vintern
Under den mörka årstiden sker flest viltolyckor med viltarter som...
- Posted november 22, 2024
- 0
-
Maximera julledigheten 2024
Maximera julledigheten 2024, momondo listar de bästa tipsen för att...
- Posted november 22, 2024
- 0
-
Man föll från tak under arbete
En man har under arbete fallit ner från ett tak...
- Posted november 22, 2024
- 0
-
Elektronikvaruhus utsatt för smash and grab-inbrott
Elektronikvaruhus i Mariebergs handelsområde har på fredagsmorgonen utsatts för ett...
- Posted november 22, 2024
- 0
-
”Att resa sig upp” av Leia
Att resa sig upp Fälla små ord Torra yttranden Ger...
- Posted november 22, 2024
- 0
-
Kraftsamling mot den kriminella ekonomin ger resultat
En av regeringens mest prioriterade frågor är att strypa den...
- Posted november 22, 2024
- 0
-
En halv miljon barn har fötts
En halv miljon barn har fötts under de 1000 dagar...
- Posted november 22, 2024
- 0
You must be logged in to post a comment Login