Home   >   Senaste nyheter   >   Barnafödandet sjunker lägsta på över 50 år

Barnafödandet sjunker lägsta på över 50 år

By on 12 november, 2023
Arkivbild

Barnafödandet fortsätter nedåt i Sverige visar ny statistik från SCB, antalet födda barn per kvinna är nu det lägsta på över 50 år.

Under januari till och med september i år föddes knappt 77 300 barn i Sverige, det är 20 år sedan det senast föddes färre barn under årets tre första kvartal.

– Det senaste året som det föddes färre barn under årets nio första månader än i år var 2003. Då föddes det nästan 76 500 barn under januari till september. Men då hade Sverige nästan 1,6 miljoner färre invånare än nu, säger Lovisa Sköld, befolkningsstatistiker på SCB.

Jämfört med motsvarande period förra året har antalet nyfödda minskat med 5,3 procent i år.

– Men barnafödandet hade redan börjat gå ner under 2022. Jämför vi januari–september 2023 med genomsnittet under motsvarande period de senaste tio åren så har antalet födda barn minskat med över 12 procent i år, säger Lovisa Sköld.

Tydlig trend

Räknat i förhållande till befolkningens storlek och sammansättning blir den nedåtgående trenden ännu tydligare, förklarar Vitor Miranda, demograf på SCB.

– Under årets tre första kvartal låg barnafödandet på 1,50 barn per kvinna enligt det mått som kallas summerat fruktsamhetstal. Ingen gång sedan åtminstone 1970, vilket är så långt tillbaka som den här statistiken sträcker sig, har det varit lägre under årets nio första månader, säger Vitor Miranda.

Summerad fruktsamhet är ett demografiskt mått där antalet födda barn ställs i relation till antalet kvinnor i barnafödande åldrar. Eftersom det utgår från hur många barn som faktiskt föds så kan det ändras från år till år, och ger därför en bra bild av befolkningsutvecklingen.

– De lägsta fruktsamhetstalen för årets nio första månader hade tidigare varit år 1999 med 1,56 barn per kvinna. Då hade barnafödandet nått en historisk botten, säger Vitor Miranda.

Varierar över tid

Fruktsamheten i Sverige har varierat över tid. Den påverkas bland annat av ekonomiska konjunkturer, utbildningsnivåer, deltagande i arbetsliv och olika samhällsfaktorer som till exempel förändringar i familjepolitiken.

– Forskningen har inget definitivt svar på varför vi ser en sådan här nedgång just nu. Men historiskt sett bör nedgången följas av en uppgång. När den kommer är däremot svårt att förutspå, säger Vitor Miranda.

Sett till utvecklingen tidigare år lär trenden inte vända under de sista månaderna 2023.

– Alla år på 2000-talet har den summerade fruktsamheten för helåret varit något lägre än för de tre första kvartalen, säger Vitor Miranda.

Antalet nyfödda barn och summerad fruktsamhet (TFR) för kvinnor under 2000-talet

År Födda Q1-Q3 TFR Q1-Q3 TFR Helår
2000 69 938 1,59 1,54
2001 71 178 1,63 1,57
2002 73 999 1,70 1,65
2003 76 467 1,77 1,71
2004 78 311 1,82 1,75
2005 78 373 1,83 1,77
2006 82 052 1,92 1,85
2007 82 770 1,94 1,88
2008 84 827 1,98 1,91
2009 86 232 2,00 1,93
2010 89 344 2,06 1,98
2011 86 539 1,97 1,90
2012 87 573 1,97 1,90
2013 88 244 1,97 1,89
2014 89 032 1,95 1,88
2015 88 281 1,90 1,85
2016 91 018 1,93 1,85
2017 89 214 1,85 1,78
2018 89 529 1,82 1,75
2019 88 665 1,77 1,70
2020 87 676 1,73 1,66
2021 88 314 1,73 1,67
2022 81 559 1,59 1,52
2023 77 266 1,50

Sverige
Örebronyheter

Källa: SCB
Om statistiken
Texten bygger på statistik om antal födda levande barn i Sverige kvartal 1–3 (januari–september) åren 2000–2023. Statistiken för 2023 är preliminär.
Den summerade fruktsamheten är summan av det genomsnittliga antalet födda barn per kvinna i varje åldersgrupp under en given tidsperiod, till exempel ett kalenderår. Måttet anger det antal barn kvinnor skulle få i genomsnitt under hela sitt liv vid tidpunkten för beräkningen.

You must be logged in to post a comment Login