- Man är inte ensam i jul, nummer om man behöver prata
- Jennifer och Elias skriver uppsats i Brasilien
- Elin Sahlberg ny socialchef i Askersunds kommun
- Kumla IBK går på julledighet som serieledare och tung förlorare
- Mingel – *Makeriet* Lördag 21 December 2024
- Nattens händelser från polisen
- Butiken Öround har stängt men konceptet lever kvar
- Klassikern Spöket på Canterville återuppstår
- Byggstart för nytt badhus i Karlskoga planeras till våren 2025
- Främjande och förebyggande insatser för barn och unga
Ärftliga faktorer för högre utbildning väger tyngre i ekonomiskt utsatta områden
Till viss del påverkar genetiska faktorer om en person läser vidare efter gymnasiet. I en nyligen publicerad studie har forskare vid Uppsala universitet sett att genetiska faktorer har en större effekt på sannolikheten att genomgå högre utbildning i mer socioekonomiskt utsatta områden. Studien publicerades i American Journal of Clinical Psychiatry.
Utbildning är en faktor som är starkt kopplad till ekonomisk trygghet och livskvalitet. Genetiska faktorer påverkar till viss del (ungefär 11-13 procent) huruvida vi genomgår högre utbildning. Denna typ av effekt kan kallas för ärftlighet och används som ett mått på hur mycket en egenskap påverkas av genetiska faktorer.
I den nyligen publicerade studien beräknades ärftligheten för högre utbildning för 350,000 deltagare i UK Biobank, en populationsstudie från Storbritannien. Ärftligheten jämfördes sedan mellan deltagare med olika socioekonomisk bakgrund. Forskarna fann att genetiska faktorer bidrog med 26 procent av den totala variationen hos deltagare från mer socioekonomiskt utsatta områden, medan genetiska faktorer bara bidrog med 13 procent hos deltagare från mindre utsatta områden. Denna typ av skillnad i ärftlighet skulle kunna bero interaktioner mellan arv och miljö, där genetiska effekter förstärks i en mer utsatt socioekonomisk situation.
– Resultaten är överraskande eftersom tidigare tvillingstudier visat på en motsatt effekt, berättar Mathias Rask-Andersen som är docent vid Uppsala universitet och huvudförfattaren till studien.
Tidigare studier har dock främst gjorts i USA. Enligt Mathias Rask-Andersen kan kontrasten mellan USA och Storbritannien bero på skillnader i skolsystemen mellan dessa länder. Till exempel skillnader i tillgång till och kvalité på grundskolan mellan socioekonomiska skikt, eller tillgång till sociala försäkringar och sjukvård.
Studien visar hur miljön kan påverka genetiska effekter hos människan, menar forskaren och medförfattaren Åsa Johansson, docent vid Uppsala universitet och verksam vid SciLifeLab.
– Tidigare har vi sett interaktionseffekter för till exempel kroppsvikt. Troligtvis kan vi hitta liknande interaktioner även för sjukdomar. Dessa interaktioner är viktiga att studera eftersom de kan ge insyn i hur effekten av olika gener propageras. I det långa loppet kan detta också ge upphov till en mer individanpassad intervention vid sjukdom, eller för att höja sannolikheten för en lyckad skolgång, säger Åsa Johansson.
En större ärftlighet pekar på att genetiska faktorer spelar en större roll för högre utbildning hos individer från ekonomiskt utsatta områden.
– Det är möjligt att våra observationer betyder att en individ som har en känslighet för att inte lyckas med sin skolgång står inför ännu större utmaningar i ett socioekonomiskt utsatt område. Det är dock viktigt att poängtera att denna studie har genomförts på deltagare från Storbritannien och att resultaten inte nödvändigtvis går att generalisera till andra länder, säger Mathias Rask-Andersen.
Hur gjorde forskarna?
- UK Biobank är en populationsstudie på nära en halv miljon deltagare från Storbritannien. Deltagarna var mellan 37-73 år gamla när de deltog under åren 2006-2010. Deltagarna besvarade utförliga frågeformulär om livsstilsfaktorer och testades för numerisk och verbal slutledningsförmåga.
- Utbildningsnivå bestämdes från frågeformulären. Socioekonomisk bakgrund bestämdes utifrån socioekonomiska faktorer (lön, antal boende i hemmet, ägande av bil och bostadsrädd, etc.) från den brittiska folkräkningen. Varje deltagare tilldelades ett index som motsvarar den socioekonomiska situationen i den region där deltagarna bodde.
- Deltagarna genotypades och effekten av varje genetisk variant på högre utbildning och abstrakt slutledningsförmåga beräknades med associationstest.
- Kohorten delades upp i fem delar efter deltagarnas socioekonomiska bakgrund. Ärftligenheten för utbildning och abstrakt slutledningsförmåga beräknades genom att titta på effekterna av alla genetiska varianter. Ärftligheterna kunde sedan jämföras mellan de olika delarna av kohorten med olika socioekonomisk bakgrund.
Regionalt
Örebronyheter
Källa: Uppsala universitet
Related Posts
Latest News
-
Man är inte ensam i jul, nummer om man behöver prata
Polisen vill alla önska en god jul och samtidigt påminna...
- Posted december 22, 2024
- 0
-
Jennifer och Elias skriver uppsats i Brasilien
Jennifer Olsson och Elias Pihlström går Sjuksköterskeprogrammet vid Örebro universitet,...
- Posted december 22, 2024
- 0
-
Elin Sahlberg ny socialchef i Askersunds kommun
Den 1 mars börjar Elin Sahlberg på sitt nya jobb...
- Posted december 22, 2024
- 0
-
Kumla IBK går på julledighet som serieledare och tung förlorare
Helgen innan jul så spelade Kumla IBKs herrar och damer...
- Posted december 22, 2024
- 0
-
Mingel – *Makeriet* Lördag 21 December 2024
*Makeriet* 2024.12.21 Lördag Stig in till Makeriet och stanna upp! Andas...
- Posted december 22, 2024
- 0
-
Nattens händelser från polisen
Nedan följer ett urval av de ärenden som polisen har...
- Posted december 22, 2024
- 0
-
Nu släpps resorna inför vintern
Missade du att boka favorithotellet inför årets julresa? För dem...
- Posted december 22, 2024
- 0
You must be logged in to post a comment Login