Home   >   Ekonomi   >   Arbetsmarknaden i Norden behöver enklare skatteregler

Arbetsmarknaden i Norden behöver enklare skatteregler

By on 23 september, 2023
Foto: Magnus Fröderberg/norden.org

Det nordiska skatteavtalet måste förenklas om man vill öka arbetskraftens fria rörlighet i Norden. Det sägs i en färsk rapport, som också ger förslag på konkreta åtgärder för hur detta ska gå till. 

För fyra år sedan enades de nordiska statsm­inistrarna om en vision, att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region 2030. En avgörande faktor för att uppnå det målet är att skapa en smidig nordisk arbetsmarknad med så få byråkratiska hinder som möjligt för både arbetsgivare och arbetstagare.

Men då måste det nordiska skatteavtalet förenklas, sägs i en färsk analys som det nordiska Gränshinderrådet har beställt av konsultföretagen KPMG och Resonans Nordic.

Analysen pekar på fyra problemområden som i dag hämmar den nordiska arbetsmarknaden. Det handlar om regler för hemarbete, arbetsgivarens registreringsplikt i fler än ett land samt beskattning av löneintäkter och pensioner vid arbete i ett annat nordiskt land.

Konkreta förslag

Men det finns lösningar på problemen. Analysen ger följande konkreta förslag:

  • de nordiska länderna bör ha gemensamma villkor för när arbete i bosättningslandet, inklusive från ett hemmakontor, ska bedömas som ett så kallat fast driftställe.
  • förskottsskatt bör i framtiden endast redovisas och uppbäras i arbetsgivarens land, så att arbetsgivaren inte längre ska behöva administrera flera länders lagstiftning för samma löneinkomst.
  • löneinkomster bör beskattas i anställningslandet och till exempel hemarbete i bosättningslandet ska likställas med arbete i det land arbetsgivaren finns. Det förutsätter att förslaget i första punkten blir verklighet.
  • pensionsavgifter till pensioner som är inrättade i ett annat nordiskt land bör erkännas ömsesidigt som avdragsgilla och löpande avkastning bör endast beskattas i enlighet med lagstiftningen i det land där pensionsplanen upprättades.

Flera avtal i dag

De nordiska länderna har i dag flera avtal som reglerar gräns- och distansarbete. Gemensamt är att de bygger på ländernas behov av att värna skattebasen. Det främjar inte Norden som en integrerad arbetsmarknad. Medborgare och företag måste i högre grad stå i centrum i lagstiftning om Norden ska nå målet om ökad mobilitet.

I dag leder byråkratin i värsta fall till att arbetsgivare tvekar att anställa och arbetstagarna tvekar att ta ett jobb i ett annat nordiskt land. Olika skatteregler och administrativa regler i olika länder blir därmed ett hinder för arbetskraftens fria rörlighet.

Lönsamt med fungerande arbetsmarknad

En fungerande arbetsmarknad över gränserna är lönsam. Beräkningar för till exempel Öresundsregionen visar att en helt integrerad arbetsmarknad kan ge en årlig samhällsekonomisk vinst på upp till 2,9 miljarder danska kronor för Sverige och Danmark tillsammans.

– Våra länder har mycket att vinna på en smidig gemensam arbetsmarknad. Den kan lösa problem med kompetensbrist i ett land och problem med arbetslöshet i ett annat. En fungerande arbetsmarknad är med andra ord en stark katalysator för våra länders ekonomier, säger Siv Friðleifsdóttir, som är ordförande för Gränshinderrådet under 2023.

Särskilt pandemin avslöjade bristerna i dagens system när en stor del av gränspendlarna jobbade hemma. Risken för att beskattas i två länder, med olika skattenivåer och mer byråkrati, både för den enskilde och för myndigheter, blev en realitet.

– Nu när allt fler företag öppnar för mer hemarbete hänger dagens nordiska skatteavtal inte med i utvecklingen. Jag hoppas att den här analysen ska öppna för en dialog där slutresultatet blir mer förenkling och mindre byråkrati. Mobiliteten bör vara i fokus, något som också understödjer arbetet med att nå målen i Vision 2030, säger Nordiska ministerrådets generalsekreterare Karen Ellemann.

Ekonomi
Örebronyheter

Källa: Nordiska ministerrådet

You must be logged in to post a comment Login