Home   >   Ekonomi   >   Anders Borg: ”stora ärr i ekonomin efter krisen”

Anders Borg: ”stora ärr i ekonomin efter krisen”

By on 21 september, 2020

Coroapandemin har lett till en stor ekonomisk chock för världsekonomin. Den globala tillväxten går ner med tre till fyra procent i år. Eurozonen faller sex till sju procent och Norden tre till fyra procent. ”Produktion och handel har utvecklats sämre och osäkerheten gör att bolagen skär ner sina investeringsbudgetar”, sade tidigare finansminister Anders Borg på ett webbinarium i Stockholm inför kommande avtalsrörelse.

– Vi kommer att ha stora ärr i ekonomin efter krisen i termer av ökad osäkerhet, ett svagare banksystem och utmanade balansräkningar. Skuldsättningen i företagen var hög redan före krisen och det gör att det finns en stor risk att investeringarna förblir låga under en lång tid, sade Anders Borg.

– Krisen förvärras av att det samtidigt sker ett stort teknologiskifte. Till exempel påverkas fordonsindustrin av digitaliseringen, klimatfrågorna och av handelskrig. Vi har ett svagt banksystem som utmanas av regleringar. Handeln påverkas av trycket av ökad e-handel och ökade hållbarhetskrav, sade han.

Borg drog paralleller till finanskrisen 2008 och konstaterade att investeringsnivåerna var låga under en lång tid efter finanskrisen.

– Det blir svårt att komma tillbaka. Vi kanske kommer tillbaka till 90 eller 95 procent, men sen går det trögt, sade han.

Inom kort drar avtalsförhandlingarna i gång igen. Det var i våras som industrins parter valde att förlänga nuvarande löneavtal med sju månader. De gamla avtalen skulle ha löpt ut den 31 mars och omfattar närmare tre miljoner svenska löntagare. Coronapandemin kom extremt hastigt och osäkerheten i svensk och internationell ekonomi var stor i mars.

– Vi har haft det största tappet i BNP i närtid och vi får leva med denna tvärnit under en lång tid framöver, sade Carl Eckerdal, chefekonom på IKEM och Livsmedelsföretagen.

Han underströk att den svenska arbetslösheten ligger i Europatopp och de som redan står långt utanför arbetsmarknaden är de som drabbas hårdast.

– Vi får klyftor i samhället, mellan de som har och de som inte har, sade han.

Kerstin Hallsten, chefekonom på Industriarbetsgivarna förutspådde en långsam och trög återhämtning.

– Det kommer att ta flera år innan vi är tillbaka i ett normalläge och i den här nedgången går värden förlorade, sade hon.

Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen poängterade att den uppgång som noterades i fordonsindustrin i maj och juni inte är början på en ny våg av stark tillväxt och nya investeringar, utan handlar om den produktion som inte kunde genomföras i mars och april då fordonsindustrin kollapsade.

– Man ska också komma ihåg att konjunkturtoppen innan krisen passerades under 2017 och 2018, sade han.

Mats Kinnwall underströk att det är industrins konkurrenskraft som är avgörande i kommande förhandlingar.

– Vi måste jämföra med vår omvärld och då vet vi att det är mycket måttliga kostnadsökningar i stora delar av våra konkurrentländer och det är det vi ska förhålla oss till. Vi får inte prisa ut oss som vi gjorde efter finanskrisen när det försvann 80 000 industrijobb. Då hade vi mycket högre kostnadsutveckling jämfört med våra konkurrentländer, sade Mats Kinnwall.

Ekonomi | Regionalt
Örebronyheter

Källa: Livsmedelsföretagen

You must be logged in to post a comment Login