Home   >   Senaste nyheter   >   Amnestys Årsrapport 2019, Asien: En ny generation av unga aktivister leder kampen mot förtryck

Amnestys Årsrapport 2019, Asien: En ny generation av unga aktivister leder kampen mot förtryck

By on 30 januari, 2020
Demonstranter, Internationella kvinnodagen ©Amnesty International Malaysia
  • Unga demonstranter protesterar mot ett ökande förtryck.
  • Fängslanden, gripanden och dödsfall: resultatet när myndigheter försöker stoppa oliktänkande med våld.
  • Protester har spelat en avgörande roll när det gäller att säkra grundläggande mänskliga rättigheter.

En våg av protester, ledda av ungdomar, trotsar det ökade förtrycket och de massiva tillslagen mot yttrandefriheten och mötesfriheten över hela Asien. Det konstaterar Amnesty International i sin årsrapport om situationen för mänskliga rättigheter i Asien och Stillahavsområdet. Rapporten är en genomgång av människorättsutvecklingen i 25 stater och territorier.

Det här är den första av fem regionala årsrapporter. Rapporterna för resterande fyra regioner kommer att lanseras en och en under våren.

Rapporten “Human Rights in Asia-Pacific: A review of 2019” visar hur en ny generation av aktivister slår tillbaka mot brutala nedslag mot oliktänkande, om hur det förekommer hotkampanjer på sociala medier och om en utbredd politisk censur.

– 2019 var ett år av förtryck i Asien. Men det var också ett år av motstånd. När regeringar runt om på kontinenten försökte rycka upp grundläggande rättigheter med rötterna slog folket tillbaka. Och de unga tog täten i den kampen – från studenter i Hongkong som leder en massrörelse mot Kinas växande påverkan, till studenter i Indien som protesterar mot anti-muslimska lagar – från unga valdeltagare i Thailand som samlas runt ett nytt oppositionsparti, till Taiwans demonstranter som stöttar rättigheterna för hbtqi-personer. På nätet och på gatorna har ungdomsledda protester utmanat den rådande ordningen, säger Nicholas Bequelin, regionchef för Öst- och Sydostasien på Amnesty International.

Motståndet i Hongkong ger eko över hela världen

Kina och Indien, de två mäktigaste länderna i Asien, sätter tonen när det gäller förtrycket i regionen med sitt öppna avståndstagande till mänskliga rättigheter. Kinas stöd för en lag i Hongkong som skulle ge den lokala regeringen makt att utlämna misstänkta personer till fastlandet satte igång massiva protester i en omfattning som aldrig skådats tidigare.

Sedan i juni har Hongkongborna regelbundet protesterat ute på gatorna för att utkräva ansvar för det polisvåld som förekommit. Det har bland annat handlat om omotiverad användning av tårgas, godtyckliga gripanden, fysisk misshandel och övergrepp i häkten. Den här kampen mot den rådande makten har upprepats över hela kontinenten.

I Indien har miljoner människor i en våg av fredliga demonstrationer fördömt en ny lag som är diskriminerande mot muslimer. I Indonesien har människor slutit upp i motstånd mot att parlamentet antagit flera lagar som hotar människors rättigheter. I Afghanistan riskerade demonstranter sin egen säkerhet när de protesterade mot den konflikt som pågår sedan länge i landet. I Pakistan trotsade den icke-våldsamma rörelsen Pashtun Tahaffuz Movement staten när den mobiliserade mot påtvingade försvinnanden och utomrättsliga avrättningar.

Protester från oliktänkande slås ned brutalt
Fredliga protester och oliktänkande röster har bestraffats av myndigheterna i flera länder i regionen.

I Vietnam, Laos, Kambodja och Thailand har demonstranter gripits och fängslats när repressiva regeringar har tagit till hårdhandskarna för att tysta sina kritiker och sätta munkavle på medierna.

I Indonesien dödades flera människor när polisen slog till mot demonstrationer med våld – men trots det har knappt något gjorts för att ställa någon till svars för dödsfallen. Ingen polis har gripits och inte heller har några misstänkta identifierats (Bilden nedan föreställer polisen som samlats vid en stor demonstration mot flera lagändringar i landet, september 2019.)

I Pakistan och Bangladesh har såväl aktivister och journalister utgjort en måltavla för drakoniska lagar som inskränker yttrandefriheten och som straffar den som uttrycker kritik på nätet.

Och i Hongkong har polisen utvecklat en hänsynslös och urskillningslös taktik för att stävja fredliga demonstrationer, bland annat har tortyr förekommit i häkten. Kraven på att säkerhetsstyrkornas agerande utreds har fortfarande inte uppfyllts.

— Myndigheternas försök att krossa varje form av kritik och hindra yttrandefriheten var lika brutala som de var förutsägbara, och de som vågar höja rösten mot förtryckande regeringar har ofta fått betala ett högt pris, säger Biraj Patnaik, chef för Amnesty i Sydasien.

— Asiater blir tillsagda att deras kamp för rättvisare samhällen är fantasier. Att det inte går att göra något åt ekonomiska skillnader, att den globala uppvärmningen är ofrånkomlig och naturkatastrofer oundvikliga. Och tydligast av allt, de blir tillsagda att försöken att utmana detta inte kommer att tolereras, säger Biraj Patnaik.

Minoriteter drabbas av den intoleranta nationalismen
I Indien och Kina har själva risken för uppror i formellt autonoma områden varit skäl nog för staten att agera med full kraft, och dessutom lägligt utmåla minoriteter som ett hot mot “den nationella säkerheten”.

I den den autonoma regionen Xinjiang har uppemot en miljon uigurer och andra i huvudsak muslimska minoritetsgrupper blivit tvångsinternerade i så kallade “avradikaliseringsläger”.

Kashmir, Indiens enda delstat där muslimer är i majoritet, såg hur dess autonoma särställning återkallades när myndigheterna införde ett utegångsförbud, stängde ner all kommunikation och fängslade politiska ledare.

I Sri Lanka, där våld mot muslimer bröt ut i kölvattnet av bombningarna under påsken 2019, har valet av president Gotabaya Rajapaksa minskat hopp om framsteg när det gäller mänskliga rättigheter. Filippinernas självutnämnde “starke man”, president Rodrigo Duterte, fortsatte sitt dödliga “krig mot droger”.

Regeringar har försökt att rättfärdiga förtryck genom att demonisera sina kritiker och utmåla dem som marionetter till “utländska krafter” och har också försökt stärka förtrycket genom ett avancerat agerande på sociala medier. Varken ASEAN (Association of Southeast Asian Nations) eller SAARC (South Asian Association for Regional Cooperation), som är de två regionala huvudaktörerna, har försökt utkräva ansvar från sina medlemsstater, inte ens i fall där det handlar om grova människorättskränkningar.

Det har blivit upp till den Internationella brottmålsdomstolen att utreda brott mot mänskligheten som Myanmars militär begick mot rohingyer i delstaten Rakhine under 2017. Domstolen undersöker också de tusentals mord som polisen i Filippinerna har orsakat, samt prövar ett överklagande gällande beslutet att inte godkänna en utredning om krigsbrott och brott mot mänskligheten i Afghanistan.

Australiens politik att placera flyktingar och asylsökanden i fängsligt förvar på Stillahavsöarna Nauru och Manus ledde till att deras fysiska och psykiska hälsa allvarligt förvärrades. 

Framsteg – trots allt!
Människor som höjer rösten mot dessa övergrepp har rutinmässigt bestraffats, men att de protesterat har också gjort skillnad. Det finns flera exempel där kampen för mänskliga rättigheter i Asien har gett resultat.

I Taiwan har samkönade äktenskap blivit lagliga efter en ihärdig kamp av aktivister. (Bilden nedan är från en demonstration för hbtqi-rättigehter i Taipei, Taiwan 17 May 2019.)

I Sri Lanka har advokater och aktivister framgångsrikt kampanjat mot att avrättningar ska återupptas i landet.

Brunei tvingades backa när det gällde att införa lagar som skulle göra att otrohet och sex mellan män kunde bestraffas med stening. Och Malaysias före detta premiärminister, Najib Razak, som står åtalad för korruption, framträdde i rätten för första gången.

Pakistan lovade att tackla klimatförändringarna och luftföroreningarna, och för första gången utsågs två kvinnor till domare i Maldivernas högsta domstol.

Och i Hongkong har kraften i protesterna tvingat regeringen att dra tillbaka lagförslaget om att kunna överlämna misstänkta brottslingar till Fastlandskina. Men så länge det inte har skett något ansvarsutkrävande för månader av övergrepp som skett mot demonstranter kommer kampen att fortsätta.

— Demonstranter över hela Asien har inte låtit sig kuvas. Trots svårigheterna och motståndet har de inte tystnat. Och tillsammans riktade de ett budskap om motstånd till de regeringar som fortsätter att kränka mänskliga rättigheter i sin strävan efter att stärka sin makt, säger Nicholas Bequelin.

FAKTA AMNESTYS ÅRSRAPPORT FÖR 2019
Amnesty International har sedan organisationen bildades 1961 gett ut en årsrapport där situationen för mänskliga rättigheter runt om i världen gås igenom. För år 2018 blev det dock ingen samlad rapport, men för 2019 publiceras regionala årsrapporter i digital form under perioden januari-april 2020, med Asien och Stillahavsregionen först.

På www.amnesty.org uppdateras också efterhand den landsinformation som finns om länderna i den aktuella regionen. Det vill säga den information som tidigare fanns i tryckt form i årsrapporten finns nu samlad digitalt.

Världen
Örebronyheter

Källa Amnesty International
Länk till interaktiv karta och mer information om respektive land: https://viewer.mapme.com/9c0959db-1da7-4e89-976f-efa9e0cc8676/
Länk till den regionala årsrapporten för Asien finns bifogad som pdf. https://www.mynewsdesk.com/material/pressrelease/2965133/download?resource_type=resource_attached_pdf_document

You must be logged in to post a comment Login