Amnesty pekar ut toppmilitärer som ansvariga för den etniska rensningen av rohingyer

By on 28 juni, 2018
Mer än 80 procent av rohingyabefolkningen tvingades fly till Bangladesh efter att ha utsatts för grova människorättskränkningar av Myanmars säkerhetsstyrkor. 2017 ©Andrew Stanbridge / Amnesty International

I en omfattande rapport, som är baserad på över 400 intervjuer, pekar Amnesty International ut Myanmars överbefälhavare, general Min Aung Hlaing, jämte 12 andra som ansvariga för brott mot mänskligheten som begåtts under den etniska rensning av folkgruppen rohingya som ägt och äger rum i Myanmar.

Rapporten ‘We Will Destroy Everything”: Military Responsibility for Crimes against Humanity in Rakhine State, Myanmar’ är resultatet av nio månaders omfattande utredningsarbete som ägt rum i bland annat Myanmar och Bangladesh. Det gör det till Amnesty Internationals största rapport hittills om hur säkerhetsstyrkor tvingade fler än 702 000 kvinnor, barn och män – alltså mer än 80 procent av rohingyabefolkningen i norra Rakhine – att fly till Bangladesh efter den 25 augusti 2017. I rapporten namnger Amnesty nio toppmilitärer i Myanmars säkerhetsstyrka Tatmadaw, samt tre vid Gränspolisen (BGP) för deras ansvar i den etniska rensningen.

– Det var inte enskilda soldater eller grupper som låg bakom våldsbrotten som omfattar mord, våldtäkt, tortyr, avsiktligt nedbrända byar och påtvingad svält i delstaten Rakhine. Det finns överväldigande bevis på att våldet var en del av en noggrant planerad och systematisk attack mot folkgruppen rohingya. De som har blod på sina händer – och det gäller längs hela befälskedjan upp till general Min Aung Hlaing – måste ställas till svars för att ha lett eller utfört de brott mot mänskligheten och andra allvarliga internationella brott, säger Matthew Wells, krisrådgivare vid Amnesty International.

Rapporten beskriver den militära befälstrukturen, utplacering av trupp, och hur säkerhetsstyrkorna har gjort sig skyldiga till gripanden, påtvingade försvinnanden och tortyr av män och pojkar under veckorna innan den etniska rensningen tog fart.

Rapporten baseras på över 400 intervjuer, och ett stort källmaterial, bland annat satellitbilder, video- och bildbevis som verifierats, kriminaltekniska undersökningar och vapenanalyser. Rapporten kan därmed gå in på en skakande detaljnivå om de systematiska kränkningar och våldet som säkerhetsstyrkornas “rensningsoperationer” utgjorde. Rapporten identifierar också de specifika militära divisioner eller bataljoner som är inblandade i många av de värsta grymheterna. Amnesty International har dokumenterade bevis på att säkerhetsstyrkorna har begått nio av de elva typer av brott mot mänskligheten som de definieras i Romstadgan för den Internationella Brottmålsdomstolen.

Dags för ansvarsutkrävande
Efter ökad press från omvärlden meddelade Myanmars myndigheter i maj att en “oberoende granskningskommission” skulle inrättas för att undersöka anklagelserna om människorättsövergrepp. Tidigare liknande undersökningar om övergrepp i Rakhine, under ledning av regeringen och militären, har enbart lett till en skönmålning av säkerhetsstyrkornas grymheter.

Det internationella samfundet får inte låta sig luras av försöket att skydda förövarna från att ställas till svars. Tvärtom: nu är det dags att sätta stopp för åratal av straffrihet och se till att det här mörka kapitlet i Myanmars nutidshistoria aldrig upprepas, säger Matthew Wells.

– FN:s säkerhetsråd måste lägga politiken åt sidan och omgående hänföra situationen i Myanmar till den Internationella Brottmålsdomstolen, införa ett omfattande vapenembargo mot Myanmar och införa riktade finansiella sanktioner mot personer i ledarskiktet som är ansvariga för allvarliga övergrepp och internationella brott. Om man inte agerar nu, med de överväldigande bevis vi har, inställer sig frågan: vad krävs för att det internationella samfundet ska ta rättvisa på allvar, säger Matthew Wells.

Världen
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login